Ett exempel på spotifieringens dialektik:
Först sålde SJ resor. Sedan sålde de upplevelser. Nu säljer de resenärer.
Så lyder slutklämmen på en kort text om SJ, reklam och spotifiering som idag publiceras på Aftonbladets kultursida. Jag skrev den efter att ha åkt tåg i måndags.
36 kommentarer ↓
Onekligen en fin slutkläm!
väldigt relevant artikel. jag blev på fullt allvar lite ledsen när jag först upptäckte den nya reklamen som ju också är placerad så att den känns inkräktande.
[…] Rasmus Fleischer skriver i Aftonbladet om spotifiering av tåg. Själv har jag uppmärksammat spotifieringen av tunnelbanan tidigare. När kommer det första spotifierade flygplanet med oavbrutna reklamfilmer och mellanlandning på en shopping mall i Dubai? Dela med digTwitterFlattrFacebookSkriv utE-postDiggRedditStumbleUponLinkedInLike this:GillaBli först att gilla denna post. […]
Det skulle vara intressant att ta del av vilka intäkter SJ laborerar med gällande reklamen. Vi skulle ju kunna ha en reklamfri tunnelbana i Stockholm för rätt billig penning (reklamintäkterna utgör ju ca 1,5 procent av SL:s intäkter, ca 214 mkr av 15076 mkr). Om den intäktsström SJ skissar på är i den skalan är en enkel managementkonsultfråga man kan ställa sig: Är det värt det?
(Jag syftar på kortsiktiga intäkter kontra långsiktig förtroendeförlust…)
Om SJ vill satsa mer på riktad reklam på olika sträckor så är ju uppgifterna man får in tack vare de personliga biljetterna ovärderlig. Anas ett hemligt syfte?
Mycket bra skrivet. För att minska möjligheterna för distraktion från reklamen kan SJ också rastrera fönstren med reklam utåt, som flygbussarna i Stockhom gjorde/gör, så att det i skymning och mörker inte går att se ut genom fönstren. Allt för att göra passagerarna desperata efter någonstans att vila blicken.
Jag föreslog en gång för Bombardier och SJ att de skulle ha en display i varje (lutande) vagn med en horisontreferens för att motverka åksjuka, som stridsflygplan har. Men det skulle då, på 90-talet, blivit alldeles för dyrt, och de var förstås inte intresserade av passagerarnas komfort ens då.
Nu skulle det vara möjligt, men vi lär inte få se det ändå.
Det skulle väl ha gått bra att göra en linje av ljus som horisontreferens, kanske med en laserdiod eller overhead lampa. Skulle inte kostat mycket per vagn, kanske ungf. lika mycket som en TV i dagens läge.
Undrar om det verkligen hjälper, isådant fall är väl en egen laptop med horisontreferens ett bra sätt att att klara av X2000.
[…] också hade relativt alla andra trafikslag. Då erbjuds förstås större möjligheter att exponera passagerarna för inkomstbringande reklam under […]
[…] som Rasmus Fleischer skrev om i Aftonbladet för något år sedan, så tar sannolikt SJ och andra tågföretag snart […]
Kommentera