Läs först:
Att begripa krisen, del 1
Att begripa krisen, del 2
Och nu blir det snarare meta-kristeori. Varning: svepande framställning!
Grovt tillyxat finns det bara två kristeorier. Två sätt att begripa förhållandet mellan finanskapital och industrikapital i en tid då dess totalitet – känd som “tillväxten” – stannar av.
Den ena kristeorin kan t.ex. kallas för borgerlig. Grundantagandet lyder: “Överdriven finansspekulation har skapat en kris som sedan har spridit sig till realekonomin.”
Så säger de alla: Anders Borg och Mohamed Omar, Attac och Zeitgeist. Fast med betydande skillnader i förklaringen av varför detta sker. Vi kan urskilja tre komplementära varianter på den borgerliga kristeorin: en banal, en politisk, en metafysisk.
Den banala varianten är att skylla finanskapitalets excesser på “girighet”. Krisens lösning skulle då ligga i någon slags moralisk upprustning.
Den politiska varianten är mer sofistikerad, då den utpekar en felaktig politik som orsaken till att det har uppstått en finansbubbla med efterföljande krasch. Här går det i sin tur att skilja mellan en “vänsterborgerlig” och en “högerborgerlig” kristeori, som förklarar krisen med för lite eller för mycket statliga regleringar.
Den metafysiska varianten antyder att det finns en evig konflikt mellan två principer, varav den ena framstår som jordbunden och den andra som rotlös. Dessa kan förknippas med vissa grupper av människor – då vanligtvis i form av antisemitism – men den metafysiska kristeorin förekommer också i mer förandligad form. Kännetecknande för denna variant är att krisen betraktas i ljuset av en kamp mellan gott och ont som ges en mycket lång historia, minst lika lång som kapitalismen i stort.
Vad ska vi då kalla den andra kristeorin, den som inte är “borgerlig”? Jag vet inte, kanske kan vi kalla den för radikal, eller kanske materialistisk. Grundantagandet är då: finansspekulationen är ett symptom på en mycket djupare kris för kapitalet och/eller fossilsamhället, som i brist på andra möjligheter att växa tar sin tillflykt till finanskapital. Medan bubblorna växer kan krisen skjutas på framtiden och när bubblorna spricker blir någonting synligt som “egentligen” fanns där hela tiden. Även denna kristeori finns i en rad olika varianter, men det får bli en senare fråga.
39 kommentarer ↓
Jag kan dock tänka mig att den (kvasi)metafysiska teorin lika gärna kan vara ett slags banal analys. Det är ju ganska banalt och framför allt enkelt att peka ut en eller ett par grupper – som tillsammans utgör “finanseliten” – som girig/ond. De överlappar alltså varandra, alternativt så följer den banala den metafysiska. De metafysiska teoretikernas teorier bryts ner till ett antal simplistiska och dualistiska utsagor om verkligheten.
Det finns en del som går på linjen att själva system man använder är fel, alltså det nuvarande pengasystemet som bygger på lån och pengar skapade ur intet, istället för en grund i till exempel jordens resurser. Det kanske blir dubbel-meta när man lämnar det monetära system om medierna rapporterar om och analyserar med som bas.
Det som du kallar en metafysisk kristeori skulle också kunna tolkas evolutionärt/bilogiskt – de sociala kontrollfunktionerna av de få (1-3) procenten med brister i frontalloben har inte fungerat (för vilken gång i världshistorien…), utan samhället har patologiserats vilket framförallt visat sig genom en övervärdering av kortsiktig “effektivitet” framför långsiktig hållbarhet. Med åtminstone tillfällig ekonomisk kollaps och, högst sannolikt, (reala) krig och utpekande av syndabockar som följd.
Jag vet inte riktigt om du använder ordet “antisemitism” som ett generiskt begrepp på syndabockstanken eller om du konkret menar att det alltid är “judarna” som får skulden? Antisemitism en gång till har klar “fars”-varning över sig i så fall.
Jag vågar anta att det kommer en fjärde del på det här då. För det är först i den sista paragrafen det här börjar bli riktigt intressant (även om resten behövs som bakgrund för att komma dit).
Jag hoppas på en fjärde del, men kan inte lova att det går snabbt.
“we may need global antitrust rules”
@Viktualiebrodern: Rasmus skriver “Den metafysiska varianten antyder att det finns en evig konflikt mellan två principer, varav den ena framstår som jordbunden och den andra som rotlös. Dessa kan förknippas med vissa grupper av människor – då vanligtvis i form av antisemitism – men den metafysiska kristeorin förekommer också i mer förandligad form. Kännetecknande för denna variant är att krisen betraktas i ljuset av en kamp mellan gott och ont som ges en mycket lång historia, minst lika lång som kapitalismen i stort.”
Det är alls inte kontroversiellt att hävda att judarna historiskt sett har fått bära denna skuld i det vi kan kalla den västerländska civilisationen. Det är inte farsartat utan en, möjligtvis obekväm, sanning. Denna sanning måste benämnas vid sitt rätta namn – antisemitism – annars fiskar man i mycket grumliga vatten.
Det där om jordbunden och rotlös fick mig att tänka på något jag läste för länge sen i en fjällstuga när vädret hade förpassat oss dit. Det var en bok som handlade om vattenrallarna. Vid något stormigt möte hade en vattenrallare hävt ur sig följande:
“Det är inte alltid så lätt att para ihop den jordbundna herr Praktika, med den något lättfotade fröken Teori”
jaha de som kritiserar kapitalismen men inte diggar statlig reglering då?
erik: Vilket fack dessa hamnar i beror på vilken kristeori de förfäktar. Detta är ju en schematisk uppställning inte över samhällsideal utan just över kristeorier.
[…] Kanske liknande Att begripa krisen, del 3 […]
“finansspekulation” har funnits lika länge som ‘finans’, det är inget problem. Bubblor är inte heller problem, ofta bara tecken på smärre paradigmskiften i ekonomin.
Att det nu är en kris som kommer bli värre är jag ganska övertygad om. Den beror inte på mycket annat än global maktförskjutning och politiskt idioti (USA & EU/EMU, framför allt). Har hjälps av oetisk lånekarusell, som bara bara var tändhatten. Tror jag.
Begripa? mnjaee..
“Överdriven finansspekulation har skapat en kris som sedan har spridit sig till realekonomin.”
Borgerlig kristeori? Det här är väl inte en kristeori utan snarare ett syndrom som vi vet betingar alla finanskriser?
Vi har ju stora finansiella obalanser i den globala ekonomin. En begriplig förklaring finns i stater och regioners politik och förhållande på valutamarknaden.
Tydligast exempel är väl Kina/USA:
Kina med sin exportstrategi köper (för sitt industriella kapital) amerikanska statsobligationer för att hålla sin valutakurs svag mot dollarn för att gynna exporten.
Det Kinesiska “industriella” kapitalet omsätts alltså till “finansiellt” amerikanskt kapital, som med hjälp av expansiv penningpolitik med låga räntor omsätts till en kreditbetingad konsumtionsboom i USA som gynnar Kinas export och kapitalackumulation ytterligare.
USA står för efterfrågan och konsumtionen. Kina står för utbudet och sparandet. Båda regioner är beroende av varandra. Finansiella obalanserna växer.
Bubblor spricker. Efterfrågan krisar. Utbud krisar. Banker räddas. Kapital devalveras. Jag skulle kalla det ackumulation genom fråntagande. Som i alla kriser.
Borgerlig kristeori = kapitalism
[…] Kanske liknande Att begripa krisen, del 3 […]
[…] Kanske liknande Att begripa krisen, del 3 […]
Kommentera