- Copyriot - https://copyriot.se -

Biblioteket och dess dimensioner

Förhandsbeställningarna av Boken och biblioteket ska ha levererats under den gångna veckan. Officiellt recensionsdatum är nästa lördag, 15 oktober, men några läsare har redan skrivit massor på nätet och förtjänar att länkas.

En dansk kulturtidskrift har gjort ett utförligt referat av innehållet i stora delar av Boken, publicerat i tre delar: “Hvad er en bog?“, “Robothimlens stjerneforfattere“, “Kan robotter rime på forfatter?“. (Hoppas få tillfälle att nosa mer på bokmarknaden i Danmark.)

Tanken är att Boken ska läsas först, Biblioteket sedan. Det andra bandet är i vissa avseenden skrivet som svar på frågor som ställs i det första, men samtidigt fristående. Det är t.ex. spännande när Isak Gerson väljer att först läsa Biblioteket och lägga ut sina tankar om texten i sju bloggposter: “Genesis“, “Realbibliotism“, “Robotbiblioteket“, “En öppen förfrågan“, “Dimensioner“, “Gemensamt urval“, “Biblioteket“.

Här vill jag ta upp tre saker som Isak nämner i sina bloggposter.

För det första: varför lanserade jag inte termen “robotbibliotek” i Biblioteket, som parallell till de “robotförlag” som jag beskriver i Boken? Det är obegripligt, får jag medge. Ordet dök bara inte upp för mig under skrivandet, trots att jag faktiskt beskriver robotbibliotek åtminstone som en tendens, som innebär att biblioteket “reducerar sig självt till ett passivt gränssnitt för kommersiella nättjänster”.

För det andra: detta med dimensioner. Jag skriver att en traditionell skrivare eller scanner opererar i två dimensioner, medan en bokskrivare eller bokscanner opererar i tre. Då invänder Isak: “Är det så intressant att det ena är ett papper och det andra en hög av papper? Ontologin här är skum”.
Grejen är att detta knappast är tänkt som ontologi. Snarare rör det sig om fenomenologi – hur textmediernas materialitet ter sig för oss. En pappersbok har tre dimensioner, men det utesluter inte att dess papper framstår som tvådimensionellt eller att brödtexten kan återges som en endimensionell sekvens. När vi läser pappersboken finns något av alla dessa dimensionaliteter närvarande, vilket även förefaller ha betydelse för hur vi sedan minns det som vi har läst (något som diskuteras i ett kort avsnitt om hjärnforskning i Boken).

“Den nolldimensionella sökrutan, den endimensionella resultatlistan och den tvådimensionella skärmen har alla sina fördelar, men kan inte ersätta det tredimensionella rummet.” När jag skriver så är det alltså fenomenologi, inte ontologi.

Resonemanget om dimensioner är relevant, tror jag, för att förstå vad det innebär att böcker är postdigitala. De vanliga sätten att digitalisera en pappersbok opererar enbart i två dimensioner, vilket innebär att det är relativt okomplicerat att digitalisera ett enskilt uppslag. Att bläddra mellan uppslagen underlättas vanligtvis av en endimensionell sidnumrering, men då en sådan inte finns (t.ex. i de böcker som kan påbörjas från två håll) framstår digitaliseringens ordning som mer av ett aktivt val. Samma sak gäller för den som vill digitalisera Boken och Biblioteket: flera tänkbara möjligheter finns för hur pärmar och sidor ska få följa varandra.
Den som gör en pdf av Biblioteket kommer också ha svårt att fånga präglingen på dess pärm. Detta trots att präglingen faktiskt hade formen av ett pdf-dokument som skickades till tryckeriet. Så här såg detta dokument ut:

För det tredje: Biblioteket inleds med en diskussion om förhållandet mellan två uppgifter för biblioteket: urval och tillgång. Isak associerar detta begreppspar inte bara till kvalitet/kvantitet, utan även till vänster/höger och bildning/marknad. Då vill jag framföra en liten varning mot att förenkla bibliotekspolitiken. Urval och tillgång är ju beroende av varandra. Däremot finns i dag en tendens att reducera urvalet till medel för att uppnå målet tillgång, vilket jag menar är att reducera biblioteket som institution.
Förresten är bibliotek bara ett exempel. Resonemangen kan med fördel överföras även på andra typer av arkiv: från skohyllor och trädgårdar till nättjänster och parlament. Om inte annat är det roligt att tänka så, tycker jag. Roligast av allt är dock när andra läser ens bok och delar med sig av sina associationer.

PS.
Billigaste stället att köpa Boken och biblioteket verkar nu vara här, där det kostar 186 kronor inklusive frakt.

6 Comments (Open | Close)

6 Comments To "Biblioteket och dess dimensioner"

#1 Comment By Isak Gerson On October 12, 2011 @ 6:49 am

Intressant bemötande, särskilt delen om dimensioner. Ja, det framstår onekligen som rimligare som fenomologi än som ontologi. Det är spännande att du vågar skriva en fenomenologi om boken när boken ska – som du säger i första kapitlet av Boken – ge stadga till diskussionen om boken, i en tid när bokens fenomenologi kanske är mest förändrande i sin historia sedan boktryckarkonstens spridning.

Idag har nästan ingen använt en bokscanner eller bokskrivare. Men frågan är vad som händer när de dyker upp på alla bibliotek. Fenoenologin lär ju förändras radikalt, särskiltmed avseende på dimensionaliteten och gränsdragningarna.

Ja, du har rätt i att det är problematiskt att reducera urval/efterfrågan-skalan till en höger/vänster-skala. Jag vill försvara mig med att jag 1) inte heller tycker att den går att reducera på det sättet, utan att jag ser -en rätt hög korrelation- mellan skalorna. De har starka gemensamma nämnare, det är allt; och 2) att jag valde att zooma in på just det och arbeta vidare med just likheterna. Mitt mål när jag skrev texterna var att uååmärksamma intressanta sidofrågor.

#2 Comment By avadeaux On October 12, 2011 @ 6:52 am

Inflikar att ett papper i allla fall är så pass tredimensionellt att det räcker att vika det dubbelt 42 gånger för att tjockleken ska nå månen: [1]

#3 Comment By Isak Gerson On October 12, 2011 @ 10:10 am

Det kanske vore intressant att studera olika medier vi anser ekvivalenta till papper tidigare i historien – som papyrus och djurhudar – för att se efter femnomenologiska skillnader. Kanske kan man då bättre förstå det prebokskrivaristiska fenomenologiska förhållandet mellan träbaserade A4:or och böcker.

#4 Comment By saturday_sun On October 12, 2011 @ 10:13 am

Jag tycker att även läsplattan eller surfplattan har en dimension, den plastiga känslan av en läsplatta med e-bläck eller den kalla aluminiumkänslan på en iPad. Det ger en viss dimension åt den platta e-boken, eller det inskannade dokumentet eller boken som PDF. När jag läser Det postdigitala manifestet på en iPad måste jag regelbundet zooma in och ut med en handrörelse därför att PDF:en passar skärmen dåligt. Här spelar också kvaliteten på skanningen roll om det ska gå att läsa.
Elibs krypterade PDF-böcker skapar ibland förvirring när de läses på läsplatta. Man måste bläddra upp och ned och fram och tillbaka. Beroende på hur mycket man har zoomat in vill säga. Återkommer med mer tankar under min läsning av Boken & Biblioteket.

#5 Comment By saturday_sun On October 12, 2011 @ 10:34 am

Förtydligande: Läsplattor/surfplattor ger en särskild dimension till digitala filer/dokument/böcker. Frågan är: Hur påverkar det läsandet? Ska det kännas skönt i handen att läsa en e-bok, behöver det kännas skönt?

#6 Comment By Viktualiebrodern On October 12, 2011 @ 12:54 pm

Om flerdimensionalitetet för att underlätta för minnet: Glöm inte rytmen i att vända sida för sida, och avstegen från “grundrytmen” genom att olika sidor är olika lättsmälta. (Överraskande) avsteg från grundrytmen ger lust. Rytm, motorik och lust ger minne!

Fenomenologi: Upplevelsen av rummet där “boken” “konsumeras” kan inte skiljas från upplevelsen av “boken” i sig. Tänker på specialfallet “fängelse”.

Just fängelse och bibliotek är för övrigt en sak för sig när det gäller urval och tillgång.