Hjälp och vetenskap

Avdragspolitiken – en politik som inte vill stå för att den är politik – går mot nya nya höjder. Regeringen får tänker införa avdragsrätt för “gåvor till ideell verksamhet.

För ett år sedan frågade vi oss: vilken ideell verksamhet? Partierna som lovade detta inför valet undvek att klargöra saken. Men det talades om att inkludera alla ideella föreningar. Åtminstone idrottsföreningar. Kanske även s.k. kultur.
När det kom till kritan drog dock regeringen snävare linjer. Avdragsrätt ska bara ges till organisationer “som har som ändamål att bedriva hjälpverksamhet eller främja vetenskaplig forskning”. De måste även ha rätt juridisk form samt få ett särskilt godkännande av Skatteverket – en myndighet som alltså får ansvaret att definiera “hjälp” och “vetenskap”.

Utanför avdragsrätten hamnar “t.ex. ändamålen konst, kultur, idrott och religion”, förklarar Lagrådsremissen och listar ouppfyllda önskemål från remissinstanser:

Konstnärsnämnden anför att förslaget stimulerar gåvor till områden som redan får mest gåvor och till och med troligtvis minskar konst- och kultursektorns andel av gåvor p.g.a. negativa skatteeffekter. /…/
Uppsala universitet och Lunds universitet anser även att gåvor för kulturarvets bevarande ska ge rätt till skattereduktion. Chalmers anser att det bör skapas skatteincitament för gåvor till stöd för innovation. Konsthögskolan anser att konstnärligt utvecklingsarbete bör vara ett godkänt ändamål. Civilförsvarsförbundet anser att säkerhetsfrämjande insatser bör vara ett godkänt ändamål. /…/
Riksidrottsförbundet vill inkludera idrottens organisationer bland de godkända mottagarna. /…/
Pingst – fria församlingar i samverkan, Svenska kyrkan och Svenskt Näringsliv förordar ett användande av inkomstskattelagens avgränsning av “allmännyttig verksamhet”.

År 2012 kommer fler lycksökare än vanligt att pröva gränserna för vad som kan räknas som “hjälpverksamhet”. Räkna med att bl.a. scientologierna kommer att starta nya frontorganisationer som raskt lämnar in en ansökningar till Skatteverket.
Vad gäller att “främja vetenskaplig forskning” förefaller kriterierna åtminstone lite snävare. Lagrådsremissen konstaterar:

Som vetenskaplig forskning anses i detta sammanhang i första hand sådant som utövas vid akademier, universitet och motsvarande institutioner. Vetenskaplig forskning kan handla om såväl ren grundforskning som mer tillämpad forskning men däremot inte forskning som är alltför företagsanknuten. Verksamheter som inte har fått allmänt erkännande som vetenskap, t.ex. astrologi och spiritism, har inte godtagits. I den vetenskapliga forskningen innefattas även sådan verksamhet som avser information och upplysning om den bedrivna forskningen

Upplysning om forskning är emellertid ett mycket brett ändamål, som mycket väl kan inkludera politisk propaganda. Vi kan tänka oss organisationer som, utifrån en viss agenda, vill “upplysa” om allt från folkmord till droger, för att inte tala om psykologi, filosofi och teologi. Information om matematisk forskning kan i vissa fall innebära medhjälp att knäcka krypteringar och kringgå kopieringsspärrar.

Regeringens förslag verkar innebära att Skatteverket måste ge sitt godkännande till sådana organisationer. Vi kan åtminstone se fram mot att granska statens lista på godkända gåvomottagare. Det vore fint om de även ville offentliggöra listan på de som får avslag.

6 kommentarer ↓

#1 Christopher Kullenberg on 14 September 2011 at 8:31 am

Får lust att skapa det “Fraktalfilosofiska institutet” för att testa om skatteverket godkänner det som god vetenskap.

#2 Viktualiebrodern on 14 September 2011 at 9:55 am

Skattebetalarnas förening bildar en organisation för hjälpverksamhet för dem som drabbats av Skatteverket. Månne Skatteverket godkänner avdrag dit?

Hur blir det med kontanta bidrag – blir elektronisk betalning förutsättning för avdrag?

Även om det är extremfall så är Skatteverket som auktoriserare/kvalitetsbedömare ett Jäv med stort J.

#3 Jonas B. on 14 September 2011 at 12:50 pm

Viktualiebrodern: Troligen är förutsättningen att betalningen bokförs ordentligt. Kvitto är alltså en förutsättning, precis som vid alla andra avdragsgilla kostnader. Betalningsformen spelar knappast roll.

#4 Ellika on 14 September 2011 at 2:14 pm

viktualiebrodern: varför skulle skatteverket vara jäviga? De har inget direkt intresse av att få in skatt, skattemedlen tillfaller inte dem direkt. (mer då än som myndighet, men då vore ju alla myndigheter jäviga och det vore omöjligt att alls hitta någo granskare) eller menar du bara i relation till exemplet med skattebetalarnas förening?

#5 Jur. stud. P N on 17 September 2011 at 1:39 am

Det kommer inte att vara Skatteverket som i första hand bestämmer vad de termerna i praktiken kommer att betyda, utan regeringen genom sina förarbeten och styrningen av myndighetens beslut genom förordningar samt diverse mer obskyra författningstyper (regleringsbrev, &c.).

I andra hand kommer terminologin att definieras i rättspraxis, genom prövning i förvaltningsdomstolarna av beslut av det här slaget som överklagas dit.

Skatteverket kommer, om det faktiskt blir lag av detta, att tillämpa snarare än skapa det faktiska innehållet i reglerna. Domstolarna kommer både att noggrant följa vad regeringen nedlagt i förarbetena, med mera, och sätta upp saliverade fingrar i luften för att känna av åt vilket håll samhället blåser i frågan.

#6 avadeaux on 19 September 2011 at 10:13 am

Man kanske kan tänka sig en hjälporganisation för att hjälpa medborgare att kringgå frihetsbegränsningar i internät.

Kommentera