Boken och biblioteket: en lista på egennamn

Min förra bok innehöll inga egennamn. Syftningar formulerades i mer kategoriska termer, i linje med hur jag uppfattar att ett manifest bör fungera. Såtillvida skiljer sig min nya bok, Boken och biblioteket, som visserligen också har strukturen av en essä uppdelad i kortare essäer, men vars språk är en smula mer journalistiskt. Särskilt i de återkommande passager som summerar olika skeenden i samtidshistorien är jag frikostig med exempel och nämner då namn både personer, företag och böcker.

Influerad av en utlovad läsning tänkte jag nu göra ett experiment. Jag ska upprätta en lista över alla egennamn som nämns i Boken och biblioteket, i nämnd ordning. Kanske ger det en bild av dess innehåll, kanske inte. Här kommer listan, där jag nöjt mig med personnamn för att inte spoila alltför mycket:

Boken
Philip Cristofor
Rasmus Fleischer
Gud
Muhammed
Johannes Trithemius
Gutenberg
Kristina Ahlinder
Lars Vilks
Ivar Harrie
John Cage
James Joyce
Åke Hodell
Öyvind Fahlström
Bengt Emil Johnson
Robert Musil
Oscar Wilde
Bram Stoker
H. P. Lovecraft
Ernst-Hugo Järegård
Pär Nuder
Anders Borg
Elvis
August Strindberg
Karl Marx
Jorge Luis Borges
Zenodotos
Kallimachos
Daniel Defoe
Robinson Crusoe
Thomas Kingo
I. Falck
Peter Curman
Lars Forssell
Jan Myrdal
Ulf Nilson
Jan Stenbeck
Pol Pot
Linda Skugge
Sigge Eklund
Jan Guillou
Liza Marklund
Chris Anderson
Charles Dickens
Mark Twain
Johan Söderberg
Marshall McLuhan
Heinz Duthel
Philip M. Parker
Frederic P. Miller
Agnes F. Vandome
John McBrewster
Lambert M. Surhone
Miriam T. Timpledon
Susan F. Marseken
Mariam T. Tennoe
Susan F. Henssonow
Selma Lagerlf [sic!]

Biblioteket
Nick Carter
G.W.F. Hegel
Mats Johansson
Christer Hermansson
Michel Foucault
Annina Rabe
Valfrid Palmgren
Bengt Hjelmqvist
Sigge Stark
John Dewey

Vilka slutsatser om Boken och biblioteket kan dras av denna namnlista? Det stämmer att det ena bandet är tjockare än det andra, men skillnaden är inte enorm: Boken har drygt 100 sidor brödtext, Biblioteket drygt 60. Att namnlistan är kraftigt dominerad av män är ett ovedersägligt faktum, men detta faktum säger inte i sig så mycket om bokens innehåll. Namnen passerar oftast snabbt förbi i historiska episoder och endast sällan anförs de som tänkare. Det ska också sägas att långa stycken av texten förlöper helt utan att några namn nämns.
Men för vissa delar av Boken och biblioteket, särskilt dess första band, kanske det går att utläsa vissa antydningar till resonemangens riktningar. Jag vet inte, jag är ju jävig. Några frågor?

24 kommentarer ↓

#1 NIlsson on 2 September 2011 at 6:11 pm

Boken låter mer spännande än Biblioteket. Jag vet inte om det går att gissa sig till innehåll eller tendens. Apropå genus så är det ju som det brukar bli och det kan man väl tycka är trist, kvinnor brukar bråka om sånt så du får kanske feminister efter dig. Kanske man kan invända att två av de få kvinnorna är intellektuella lättviktare, Linda Skugge och Liza Marklund. Uppvägs kanske av Selma Lagerlöf. Men den verkligt stora frågan är om Gud kanske är ett egennamn.
Ska bli kul att läsa hur som helst.

#2 rasmus on 2 September 2011 at 11:02 pm

NIlsson: Synnerligen fånigt av dig att spekulera i reaktioner från “feminister” när du inte har läst texten och inte har en aning om vad den säger eller inte säger om genusrelaterade spörsmål.

#3 ProcrastinationEmbodied on 2 September 2011 at 11:55 pm

Intressant att det finns åtminstone tre uppdiktade personer i listan (Gud, Muhammed, Heinz Duthel).

#4 rasmus on 3 September 2011 at 12:46 am

ProcrastinationEmbodied: Ett gäng till på slutet är troligtvis också uppdiktade.
(Fast såvitt jag vet var Muhammed väl en historisk person, alldeles oavsett sanningshalten i vad som tillskrivs honom?)

#5 Morsan on 3 September 2011 at 7:06 pm

Snyggt hur du [sic]:ar “Selma Lagerlf”… såklart för att det är ur ett citat, men det ser lite lustigt ut i en sån här lista: “Ja! Så stavade jag det faktiskt!”

Vad gäller genusfrågan tycker jag visserligen att det kan ge anledning att se över vissa skevheter om man upptäcker att man nästan enbart hänvisar till män, men eftersom historien ser ut som den gör blir man ju ofta tvungen att låta namedroppandet väga över till männens fördel, om man inte vill göra mer eller mindre irrelevanta utvikningar för att till varje pris jämställa balansen.

#6 Tove on 4 September 2011 at 12:48 pm

Morsan – Det är ju inte alls säkert att det är ett stavfel/en korrmiss. Om man googlar ‘Selma-Lagerlf’ är detta den första träff man får: http://www.amazon.co.uk/Selma-Lagerlf-Johan-Mar-Mortensen/dp/1144381967 Jag gissar att förklaringen till stavningen ligger däri.

Om så är fallet blir det ju dessutom än konstigare att anföra Lagerlöf som motvikt till “intellektuella lättviktare”. Selma Lagerlf i det här förmodade sammanhanget har nog inte mycket med Selma Lagerlöf som person att göra.

#7 Gabrielle B on 4 September 2011 at 11:46 pm

Jag tycker det är något stilfullt över det faktum att Gud och Mohammed kulminerar först efter ditt egennamn.

#8 NIlsson on 5 September 2011 at 12:21 pm

Nä det var inte avsett som någon djuplodande spekulation direkt, men om man ombeds dra slutsatser endast utifrån en lista på personnamn så… Från feministiskt håll brukar det väl hävdas att kvinnor glöms bort, alltså att det inte är en objektiv återspegling av historien. Och så brukar de säga “varför är inte den, den och den nämnd”. Fast sånt ska man inte ta ut i förskott, klart nyfiken på boken Boken är iallafall jag.
Tove: eh… “intellektuell lättviktare” har ju inget med personen att göra. Utan med den intellektuella gärningen skrifterna, osv.

#9 Tove on 5 September 2011 at 2:12 pm

NIlsson – När jag skriver “som person” syftar jag på just personens verk, eller intellektuella gärning som du skriver. Menar du att denna intellektuella gärning inte har något med personen att göra? Helt uppenbart borde väl vara att jag inte menade privatpersonen Selma Lagerlöf, utan just hennes skrifter. Dock verkar Boken inte handla om Selma Lagerlöf som författare/tänkare/whatever utan att om att någon försöker kränga en bok med titeln Selma Lagerlf. Det är utifrån det antagandet jag menar att det är konstigt att nämna Selma Lagerlöf som intellektuell motviktare till Marklund och Skugge.

#10 NIlsson on 5 September 2011 at 2:22 pm

Ja det håller jag med om. Om jag säger så här då: en lista på personnamn säger nog i sig inte så mycket om innehållet, mer än som tänkbar aptitretare, och att Lagerlf är något av en förbryllande ostbåge i sammanhanget?

#11 Rasmus on 5 September 2011 at 3:50 pm

NIlsson #10: Precis så!

#12 saturday_sun on 6 September 2011 at 8:15 am

När ska robotforfattarna lära sig åäö?

#13 Robin Iversen Rönnlund on 6 September 2011 at 9:22 am

Vad jag minns från när jag översatte den så innehåller Det Postdigitala Manifestet en massa massa egennamn, men du kanske inte räknade hela boken utan bara paragraferna? :)

#14 NIlsson on 7 September 2011 at 12:47 pm

OK. Då återstår bara frågan varför Rasmus Fleischer står ovanför Gud och Gud ovanför Mohammed? Medveten hierarki eller blev det bara så?

#15 NIlsson on 7 September 2011 at 12:47 pm

Tripp trapp trull?

#16 Rasmus on 7 September 2011 at 11:07 pm

Som sagt, nämnd ordning. Och det gäller brödtexten, alltså inte försättsblad o.dyl.

Det postdigitala manifestet innehöll mycket riktigt en massa egennamn i slutnoterna, men inte i brödtexten.

#17 Calandrella on 8 September 2011 at 7:46 pm

Intresseväckande lista, dess föga avslöjande karaktär till trots.

#18 Gabrielle B on 9 September 2011 at 12:53 am

Gud är bäst!

#19 Nilsson on 9 September 2011 at 2:50 pm

Men det var ju inte hierarkiskt. Det kan hända att Gud är bäst, inte fan vet jag höll jag på att säga. Men som jag fattat det är det fullständigt irrelevant om Lagerlf eller Pol Pot är bäst. Det har helt enkelt inte med saken att göra.

#20 Gabrielle B on 9 September 2011 at 11:02 pm

Jag vet. Jag bara gillar att haussa Gud en smula var som helst. I dessa tider. Men Rasmus är också bra.
Mohammed däremot vet jag inte vem det är ;).

#21 NIlsson on 12 September 2011 at 1:41 pm

Det är väl han som berget kommer till. Men inte fläskberget, om man får konstruera ett långsökt forolämpande skämt.
Nej haussa inte Gud, det tror jag är farligt.

#22 Gabrielle B on 13 September 2011 at 11:33 pm

Just själva ordet haussa innehöll en viss distans: Men det gick inte fram?

#23 COPYRIOT | Höstens böcker on 14 September 2011 at 10:00 am

[…] Boken och biblioteket: en lista på egennamn […]

#24 Rasmus Fleischers nya bok. | studyo on 30 November 2011 at 7:17 pm

[…] läsa Christopher Kullenbergs läsning av titeln. Värt att tillägga är att Fleischer gjort en lista över egennamn som dyker upp i boken, där mitt namn är högst upp i listan som har Gud på […]

Kommentera