Och så ett andra fragment omredigerad text, som bör läsas efter det förra. Där konstaterades att bearbetningen är immanent i lagring och överföring. Utifrån detta går det att antyda en definition av musikinstrument.
* * *
Alla ljud som lagras eller överförs av ett ljudmedium kommer också att bearbetas och i viss mening bli till ett annat ljud, om än med mer eller mindre stor likhet för den som lyssnar. Möjligheten att styra bearbetningen skiljer sig emellertid mycket. Här finns en flytande skala från den simpla bilradio som endast har en volymkontroll till den professionella ljudstudion, vilka båda bearbetar ett annat ljudmedium, om än i olika grad.
En speciell typ av bearbetningsmedium är synthesizern, som syntetiserar ljud genom att bearbeta en elektrisk ström. Annars kännetecknas musikinstrument i allmänhet av en relativt stor möjlighet att kontrollera tonhöjd och rytm medan möjligheten att kontrollera klangfärg är relativt låg. Men det går inte alltid att dra en skarp gräns mellan ett musikinstrument och andra bearbetningsmedier, t.ex. när en elgitarr kopplas till förstärkare, effektmoduler och mixerbord.
* * *
Eftersom detta var en rätt hastig tanke så jag är extra nyfiken på kommentarer.
Summan av kardemumman blir ju att alla materiella objekt kan fungera som ljudmedium, mer eller mindre effektivt. Och alla ljudmedier både lagrar, överför och bearbetar akustiska data, om än i olika proportion. (Varje begränsning kan i sig betraktas som en lagrad data.) Detta kan ju bli ganska svepande. Ett typiskt fall för den moderna konstitutionen att skapa ordning genom att anta en strikt tudelning mellan redskap för konstnärligt skapande (musikinstrument) och redskap för teknisk reproduktion.
32 kommentarer ↓
Det är väl just det här som många musiker försökt rebella loss mot också. Att använda “överföringsmedier” som “musikinstrument”. Cage tog radion, andra tog skivspelaren, sen mixern (‘no input mixing’) och sen även lagringsmedier (hårddiskar, diskdrives, etc http://www.vimeo.com/1109226) och – ja – datorn såklart.
De tidiga datorerna skilde på ljud och bild med separata chip, men nu är det återigen rätt svårt att skilja mellan program (medier?) som gör ljud respektive de som gör bild. Alltså: det behöver inte vara akustiska data, utan mest vad som helst som skickas till en högtalare. Man kan ju lagra ljud som bild också. DATABRÖT. Men det här är kanske att krångla till i onödan.
Du framhåller synten som “speciell”. Jag tror jag förstår din tanke, men undrar om man inte bör göra en annan skiktning.
Personligen kategoriserar jag musikinstrument efter om de är sin egen klangkropp eller om de är beroende av en extern. En flöjt är sin egna akustiska kropp, jämte en synt som behöver högtalare för att vi ska höra något.
Jag hörde en gång en komponist som hävdade högtalaren som själva instrumentet; man spelar egentligen på högtalaren på samma sätt som man spelar på en flöjt. De är högtalarmembranen som vibrerar och (åter)skapar ljuden – hos flöjten är det metallen i konstruktionen. Högtalaren är ljudkällan, och bör betraktas som instrumentet.
“Annars kännetecknas musikinstrument i allmänhet av en relativt stor möjlighet att kontrollera tonhöjd och rytm medan möjligheten att kontrollera klangfärg är relativt låg.”
Är det din egen definition, eller hänvisar du till någon annan?
Jonas V: Jag förstår din åtskillnad grundat på egen klangkropp eller inte, men det förutsätter ju att det finns en klar gräns. Om gränsen dras mellan synthen och högtalaren, varför inte mellan orgelklaviaturen och piporna? Eller mellan klaffarna och klarinettpipan?
Ännu knepigare blir det om vi tänker på en elgitarr. Den är en egen klangkropp – strängarna låter, men inte mycket och om förstärkaren på så blir strängarnas oförstärkta ljud helt irrelevant. Hur ska man tänka i det fallet?
Det sista är min egen definition som jag kom på i eftermiddag. Är ännu inte säker vare sig på hur väl den håller eller vad den skulle vara bra till. Men spontant känns det rätt.
Observera att det då inte syftar till att vara en “universell” definition av musikinstrument (som om det funnes en universell definition av musik…) utan snarare till att visa att den moderna, västerländska idén om musikinstrument är kulturellt specifik.
[…] Medieteoretisk syntes, igen: Musikinstrument → […]
“Om gränsen dras mellan synthen och högtalaren, varför inte mellan orgelklaviaturen och piporna?”
Det är en fråga om hur mycket det går att reducera. Synt och högtalare kan åtskiljas, men inte på samma sätt som klaviatur och pipor. Gör man det är det ingen orgel längre, lika lite som en klarinett utan klaffar är en klarinett. Den blir då ett… rör.
Elgitarren anser jag också vara sig själv nog som musikinstrument, även om den är konstruerad för att användas på ett annat sätt.
“Observera att det då inte syftar till att vara en “universell” definition av musikinstrument (som om det funnes en universell definition av musik…) utan snarare till att visa att den moderna, västerländska idén om musikinstrument är kulturellt specifik.”
Okej.
[…] Kanske liknande Medieteoretisk syntes, igen: Musikinstrument […]
Kommentera