- Copyriot - https://copyriot.se -

Om att försvara det socialt adekvata

Jag får erkänna att jag inte tidigare kände till ordet “adekvans”. Men nu gör jag det, efter att ha läst en artikel av Kristoffer Schollin och Jens Andreasson som just publicerats i Svensk Juristtidning: “Goda och onda medhjälpare — Är du socialt adekvat, lille vän? Om Pirate Bay-målets betydelse“.

Genom att beteckna en handling som “socialt adekvat” kan en domstol fria från ansvar, trots att lagen tydligt att den ska straffas. Möjligheten har betecknats som en juridisk “säkerhetsventil”. Hovrätten diskuterade den men kom fram till att The Pirate Bay inte hade ägt socialt adekvans. Artikelförfattarna menar det motsatta, det vill säga att de åtalade i The Pirate Bay-målet borde ha friats.

Resonemanget känns dock aningen beklämmande. Schollin & Andreasson skriver att Hovrätten borde ha sett till “den digitala ekonomin och det öppna samhället”. De hänvisar till Joseph Schumpeter. Vad de i slutändan beskriver som “socialt adekvat” är, ungefär, sådant som främjar tillväxten.

Argumentet för att The Pirate Bay borde ha friats blir att The Pirate Bay eventuellt banade väg för Spotify. Grundarna till Spotify har nämligen berättat att existensen av The Pirate Bay förbättrade deras position i förhandlingarna med de skivbolag som sedan övertog en stor del av ägandet och kontrollen över Spotify. Sådan utveckling av “legala tjänster”, där skivbolagen återtar makten över musiken, framställer Schollin & Andreasson som självklart önskvärd:

Så, frågan ur ett samhällsekonomiskt perspektiv blir, ska TPB ses som en negativ eller positiv faktor för utvecklingen av den digitala ekonomin? Svaret är inte på något sätt givet, men det finns som sagt en reell möjlighet att TPB faktiskt redan har spelat en viktig, kanske till och med avgörande, roll i samband med utvecklingen av legala musik- tjänster. Vid en bedömning av TPB:s sociala adekvans framstår denna möjlighet som en minst sagt betydelsefull faktor.

Därtill hävdas att “informationsfrihet, kreativitet och yttrandefrihet” skulle vara “grundläggande upphovsrättsliga värden” som The Pirate Bay har främjat. Men trots allt flum som ryms i Upphovsrättslagen så rymmer den faktiskt inte det ärkeflummiga ordet “kreativitet“. Och varför ska förresten just dessa värden ges särskilt prioritet när det kommer till att bedöma “social adekvans”?

Jag måste också ställa mig lite frågade inför den väl etablerade refräng som går så här:

Hur skulle det ha gått om skrivarskråen lyckats stoppa tryckpressen, om musikindustrin lyckats stoppa radion, om musikerfacken lyckats stoppa diskoteken, om filmindustrin lyckats stoppa videobandspelarna, om skivindustrin lyckats stoppa den olovliga fildelningen…? Uppräkningen kan tyckas tillspetsad. Går det verkligen att jämföra fildelning med radiosändningar? Man ska då komma ihåg att det när radion först kom, inte på något sätt var självklart att musiksändningar i radion var upphovsrättsligt tillåtet. Det var först när vi fick fungerande system med organisationer för kollektiv rättighetshantering som frågan blev okontroversiell.

Först en liten sakanmärkning. “När radion först kom” så fanns redan kollektiv rättighetshantering för musiken: Radiotjänst startade sina sändningar den 1 januari 1925; Stim hade bildats redan i september 1923.
Att tala om en “musikindustri” på 1920-talet är för övrigt lite anakronistiskt, för om ordet alls användes då så var det om de musikförlag som sålde tryckta noter. Varken dessa eller Stim hade något intresse av att “stoppa radion”, men även om Stim hade velat så hade de inte kunnat, av det enkla skälet att radions sändningar endast till en mindre del bestod av musik.
Det stämmer knappast att frågan om musik i radio i Sverige skulle ha varit kontroversiell ur rättighetssynpunkt. Däremot uppstod i början av 1930-talet viss kontrovers om huruvida det offentliga återgivandet av radiosändare via högtalare skulle kräva licens från Stim.

En viktig skillnad: Radiotjänst hade i värsta fall kunnat avstå från musiken, eller spela musik som inte längre omfattades av upphovsrätt. Något liknande är däremot otänkbart för en öppen fildelningstjänst som The Pirate Bay, där det inte finns ett centralt kontrollerat urval. Detta bidrar till att upphovsrätten idag har fått en helt annat karaktär.

Nu sätter jag punkt för detta inlägg, vars syfte inte var att gnälla utan bara att ifrågasätta vissa antaganden som ofta följer med oifrågasatta när fildelning försvaras. Läs även den fylliga bloggposten av Stefan Larsson på Cybernormer.

8 Comments (Open | Close)

8 Comments To "Om att försvara det socialt adekvata"

#1 Comment By anders bananders On June 15, 2011 @ 11:56 pm

Frågan om musik i radio har däremot varit mycket kontroversiell ur rättighetssynpunkt i andra länder, främst då USA. Kännedom om den historien, med årslånga blockader, spelet mellan ASCAP och BMI etc kan kanske “spilla över” på så sätt att man tror att det varit samma konflikt i Sverige.

#2 Comment By rasmus On June 16, 2011 @ 8:02 am

Jo, det stämmer ju. Fast inte heller då handlade det om att någon ville “stoppa radion”, vilket man möjligtvis kan säga om kampen mot piratsändare o.dyl., vilket möjligen är en bättre parallell till kampen mot fildelningsnätverk.

#3 Comment By and On June 16, 2011 @ 5:16 pm

Schollin och Andreasson verkar enbart postulera ett eget normativt kriterium för social adekvans. Jag ser inga argument.

I texten skrivs vagheter som:

“det potentiella såväl ekonomiska, sociala som demokratiska värdet av öppenhet och tillgänglighet, integritet och så vidare”

och

“Det faktum att TPB:s agerande i vissas ögon kan framstå som omo-
raliskt — en uppfattning som vi har full förståelse för, och även i viss
utsträckning delar — är onekligen ett relevant argument vid en be-
dömning av TPB:s sociala adekvans. Detta värdeargument måste dock
vägas mot övriga relevanta argument, bland annat argumentet att
TPB möjligtvis har haft en positiv inverkan på utvecklingen av den di-
gitala ekonomin.”

#4 Comment By Dennis Nilsson On June 16, 2011 @ 7:10 pm

“Först en liten sakanmärkning. “När radion först kom” så fanns redan kollektiv rättighetshantering för musiken: Radiotjänst startade sina sändningar den 1 januari 1925; Stim hade bildats redan i september 1923.”

Rätt skall vara rätt. Man skall inte läsa allt som står att läsa på Sveriges Radios hemsida som sanning. Det ägnar sig åt historierevidering.

Faktum är att radiosändningar i Sverige INTE startade med Radiotjänst, utan av privata radioklubbar runt om i Sverige under 1923-24. Alltså under samma period som STIM grundades.

De dåvarande pressen och regeringen blev livrädda för det nya mediet (som idag med Internet och fildelnining), så de gaddade ihop sig och ålade de privata radiostationerna att sluta med egna sändningar, och istället återutsända det nygrundade Radiotjänst, som skulle styras av intressen från pressen och regeringen. Regeringen manövrerade ut pressen efter en tid och därefter kom Radiotjänst att bli ett statligt radiomonopol, som varade till 1978.

Den sista privata radiosändaren som återutsände Radiotjänst släcktes ned kring 1945.

Lär mer bl.a här:
[1]

#5 Comment By rasmus On June 17, 2011 @ 7:52 am

Dennis Nilsson: Relevant anmärkning, men lite lågt att anta att mina källor skulle vara SR:s webbsida. (Jag utgick från standardforskning om Sveriges Radio, främst Göran Elgemyrs Radion i strama tyglar och Alf Björnbergs Skval och harmoni.)
En fras som “när radion först kom” måste förstås tolkas och jag tyckte det var rimligt att tolka den som Sveriges Radio (om det nu alls handlade om Sverige, vilket inte är helt klart i artikeln). Ett annat alternativ är att, som du, tolka det som rundradio i allmänhet, där radioklubbarna var före, om än i mindre skala. Ytterligare ett rimligt alternativ är att tolka “radio” som radiovågor, det vill säga trådlös telegrafi, använd inom sjöfarten och det militära långt innan rundradio kom på tal. Jag tror dock inte att det avsågs i detta upphovsrättsliga sammanhang.

#6 Pingback By Samhällsnyttan med en informationstjänst. Läsning av en artikel om TPB och Hovrättens dom : Cybernormer.se On June 17, 2011 @ 12:09 pm

[…] Med en trögrörlig reaktionstid (posten har varit uppe i flera dagar) får jag påminna om att inte missa Rasmus Fleischers (copyriot) kommentarer kring artikeln, där han ser problem i […]

#7 Comment By Jan Wiklund On June 26, 2011 @ 9:26 pm

Hur var det med folkbiblioteken när de kom i början på 1900-talet? Vad sa förlagen om denna förfärliga möjlighet för folk att läsa böcker HELT GRATIS? Skulle offentliga bibliotek med gratis utlåning ha varit möjliga att komma på idag, med den ställning mediaindustrin har idag?

#8 Comment By Kristoffer Schollin On September 6, 2011 @ 10:27 am

Syftet med artikeln var att uppmärksamma, i huvudsak HD:s ledamöter, på den nya rättsliga systematik rörande medhjälp som framträder i och med HovR:s dom. Vi anser för det första att resonemang om socialadekvans inte är speciellt lämplig att använda i det här fallet, men om den skall användas så är HD skyldig tillämpa den på ett mycket mer heltäckande sätt än vad HR gör. Det är, som vi skriver, mycket möjligt att fälla TPB såsom en ej socialadekvat tjänst, men för rättsbildningens skull måste HD utveckla resonemanget avsevärt.