Folkbibliotekens ointresse av att befatta sig med gratis e-böcker – i kontrast till deras intresse av att betala pengar till Elib – förtjänar att diskuteras ordentligt. Hoppas verkligen på fler kommentarer i ämnet. Under tiden nystar jag vidare utifrån ett nytt exempel.
Antologin Efter The Pirate Bay utgavs förra året av Kungliga Biblioteket, dels som pappersbok, dels som fritt tillgänglig pdf. Pappersboken har köpts in av ganska många folkbibliotek och en snabb koll (Göteborg, Stockholm) visar att många av exemplaren är utlånade. Flera av biblioteken länkar till nätbokhandlar där boken kan köpas. Men inte ett enda folkbibliotek verkar ha en kataloguppgift om att Efter The Pirate Bay även finns fritt tillgänglig på nätet.
Eftersom boken i detta fall är utgiven av ett biblioteken, till på köpet Sveriges nationalbibliotek, tyder detta på ett systemfel.
Kungliga Biblioteket själva har boken i sin egen katalog, tillika i Libris, både som pappersbok och som länkad e-bok. Ytterligare två forskningsbibliotek har kataloger där en sökning på Efter The Pirate Bay leder fram till en länk för gratis nedladdning. Så omöjligt är det knappast – bara ovanligt.
En sökning i Libris efter böcker som är fritt tillgängliga online ger faktiskt uppemot hundratusen träffar. Samtliga med direktlänk till pdf, även om vissa länkar inte längre leder nånvart. Alla jag hittar är i någon mening utgivna av myndigheter, främst statliga. Där finns SOU, Departementsserien och allehanda myndighteters skriftserier och rapporter. Där finns också ett mycket stort antal doktorsavhandlingar som svenska och utländska universitet har publicerat på sina webbsidor.
Slutsatsen skulle kunna bli att Libris bara katalogiserar fritt tillgängliga pdf:er – kalla dem e-böcker eller inte – om utgivaren är en myndighet. Nu tror jag inte att någon sådan regel finns. Men det finns heller ingen information om hur biblioteken ska uppmärksammas på en e-bok, som inte är utgiven av en myndighet utan av ett litet förlag.
Huruvida en gratis e-bok är värd att katalogiseras måste givetvis fortfarande vara upp till biblioteken, vilket kan ske med olika grad av centralisering. Att ta in allt är inget alternativ, även om folkbiblioteken idag köper grisen i säcken från Elib.
Ytterligare en fråga är hur man kan garantera sig att dessa pdf-böcker förblir tillgängliga. Kanske vore det en idé att upprätta ett gemensamt lagringsutrymme? Om detta fortsätter jag att spåna i nästa inlägg, där jag tänkte ta den gamla boken Copy me som exempel.
34 kommentarer ↓
När du skriver om centralisering, eller bristen på, så är du inne på en delförklaring till att folkbiblioteken sällan har gratis eböcker i sina kataloger. De flesta folkbibliotek katalogiserar nämligen oerhört sparsamt på egen hand. Posterna köps ju i regel från ngn annan aktör, ffa BTJ. Resurser för lokal katalogisering finns i regel inte avsatta, inte heller kompetens. Det är så det har blivit, helt enkelt.
Men saker är ju på gång att hända och vi får se hur bibliotekens samarbete med BTJ respektive Libris utvecklas.
Det här öppnar ju en för en flodvåg av intressanta gränsdragningsproblem, av det där slaget som Copyriot brukar vara så bra på att komplicera.
Om biblioteken skulle katalogisera fritt tillgängliga elektroniska filer utgivna inte bara av myndigheter utan också av förlag, varför stanna där? Nätet är ju fullt av fritt tillgängliga dokument, men vilka av dem hör hemma i en bibliotekskatalog?
Johan: Precis. Mitt svar är att biblioteken bör erkänna sin roll som urvalsinstitution, vara stolt över den och inse att det är en viktig uppgift att fylla. Skulle dock gärna se att det kombineras med större transparens och en grad av centralisering som inte är total.
[…] ← Gratis e-böcker? Bara från myndigheter! […]
När jag gav ut min avhandling så krävde LUB även att få en pdf som gick in i deras katalog. För att den skulle bli fritt tillgänglig krävdes dock ifyllnad av en blankett. Jag inbillar mig att det är möjligt för ambitiösa förlag att fylla i den däringa blanketten och lämna in pdf även på böcker som inte är avhandlingar. Om man nu som förlag verkligen vill ge ut e-böcker, vilket ju kan diskuteras.
Folkbiblioteken har spelat ur sin roll som urvalsinstitutioner.
De borde, och kommer förr eller senare, att bli tvugna att anpassa sig till omvärlden.
Jag önskar mig ett “folkbibliotek” som hjälper mig att söka och finna böcker, oavsett format, via Internet, oavsett det anses lagligt eller olagligt.
Likaså tillgängligöra de böcker de har i sina arkiv, i de olika fildelningsnätverken på Internet, så att vem annan som helst på jordklotet kan ta del av dem.
För att detta skall bli verklighet, så krävs det dock en ändring av bl.a världens copyrightlagar.
Förr eller senare kommer vi dit, men förmodligen inte under min livstid! :-)
Det är skrämmande hur lite eget ansvar biblioteken tar
för sitt förvärv. Även utan kunskap är det fullt möjligt att katalogisera en fri e-bok. Titta på mej som utan att kunna ett smack om katalogisering likväl “katalogiserat” nästan 50.000 fria e-böcker. Du tar pappersposten och i princip klistrar in en url. Svårare är det inte. Mina poster kan övertas utan att ens behöva lägga på en url. Hur svårt kan det vara? Nej, problemet finns någon annanstans, nämligen ovilja, konservatism och ren okunnighet. Detta var en kommentar till Anna-Stina. Dennis hävdar att biblioteken spelat ut sin roll som urvalsinstitutioner. Det mesta är skräp som finns på nätet. Det mesta är irrelevant som finns på nätet. Vår
uppgift är som vanligt att välja ut det bästa och mest relevanta för våra låntagare och göra dessa tillgängliga i våra kataloger. Vi är och ska vara en garant för kvalité.
Jan
Hej! Jag har littat en länk till Nyköpings Bibliotek huvudbiblioteket är beläget i byggnaden Culturm men hur som
Fria e-böcker
Vidare så finns ju librivox fler ställen! Rasmus gör bra listning i inlägget Digitalt bibliotek? Bara om det kostar!
OBS jag har annan webplats har slutat blogga på baywords och bloggsida!
Kommentera