Digitalt bibliotek? Bara om det kostar!

Stockholms stadsbibliotek har startat en ny blogg: “Digitala biblioteket“. Vad är digitala bibliotek? Ingen vet. Begreppet slängs ofta in i olika principdokument utan att det finns en klar definition. Oftast räknas det dock inte som tillräckligt digitalt att biblioteken har digitala kataloger, utan det ska vara digitalt “innehåll” – framför allt s.k. e-böcker.

Nu berömmer sig Stockholms stadsbibliotek för att man har “erbjudit e-böcker i snart 10 år”. Sommaren 2001 inleddes på försök ett samarbete med Elib och sedan har det bara fortsatt. Bibliotekets roll i det hela är visserligen diffus, förutom att de betalar uppemot 20 kronor för varje e-bok som tillhandahålls. Däremot utför de inget urval och inget aktivt tipsande.

Läs en e-bok!” Jag klickar på länken på Stadsbibliotekets webbsida men hänvisas därifrån bara vidare till elib.se där jag själv får leta mig till Stadsbibliotekets Elib-sida, som är exakt likadan som alla andra biblioteks sidor där. En topplista över det populäraste, en lista på nyheter samt en tom sökruta. Detta att jämföra med Stadsbibliotekets ordinarie webbsida som åtminstone lyfter fram säsongens tema. För att inte tala om de rekommendationer som möter mig i hyllor och montrar när jag besöker min lokala biblioteksfilial.

“Digitala bibliotek” verkar i praktiken ofta betyda att biblioteket frånsäger sig allt som handlar om urval och rekommendation. Vad som återstår är att erbjuda tillgång. Bibliotekets roll blir inte mycket mer än att dels slussa vidare inloggade låntagare från sin egen sida till Elibs sida, dels att slussa vidare pengar från sitt eget bankkonto till Elibs bankkonto. Inte så lite pengar heller.

Vad som helt faller bort är alla de e-böcker som inte kostar pengar. Vi verkar ha hamnat i den absurda situationen att biblioteket bara är intresserat om det finns en möjlighet att betala. Nyligen hörde jag från en av författarna till Deltagarkultur, som utgavs som pappersbok 2008 och nu är utlånad i flera exemplar från Stockholms stadsbibliotek. Författarna har nu valt att även lägga upp boken fritt som pdf på nätet och tipsade även Stockholms stadsbibliotek om detta. Men gratis pdf-böcker tas inte in i bibliotekets katalog. Antagligen finns inga principer som förbjuder det, men det verkar heller inte finnas resurser till att välja ut gratis e-böcker som förtjänar att finnas där – inte så länge miljon efter miljon måste betalas till Elib!

Projekt Runeberg, den fantastiska samlingen av äldre svensk digitaliserad litteratur, verkar inte intressera folkbiblioteken. Project Gutenberg? Internet Archive? Wikisource? Inget av dessa arkiv lyfts fram av Stockholms stadsbibliotek, eller av andra “digitala bibliotek” som jag har sett.

Gratis e-böcker göre sig icke besvär. Två betaltjänster är vad Stockholms stadsbibliotek tillhandahåller. Därtill har de “fått möjlighet att testa World Public Library“, skriver de.
Den senare tjänsten bombarderar genast mina ögon med en flashgrej där grälla fantasyböcker snurrar runt. När sjösjukan lagt sig kan jag rulla nedåt och hittar avdelningen “featured subjects”, presenterad som blåa omslag med oläsbart liten text. Jag klickar på en av dem och får upp fiskericirkulär nummer 246 från någon amerikansk myndighet. Laddar ner den och får en pdf med 64 tomma sidor. Hoppas att mitt klick inte bidrog till att skattepengar slarvades bort från bibliotekets budget. Jag vågar tyvärr inte vara helt säker, även om amerikansk myndighetsinformation är befriad från upphovsrätt.
Vad amerikanska fiskericirkulär ska göra på Stockholms stadsbibliotek är en annan fråga. Man kan tycka att en bok som Deltagarkultur, vilken bevisligen efterfrågas på papper av låntagarna, borde tas in i stället. Att biblioteken i sin satsning på e-böcker kanske rentav kunde upplysa läsplatteägare om att Projekt Runeberg finns. Men icke!

25 kommentarer ↓

#1 Ludwig T on 8 March 2011 at 3:46 pm

Sanslöst bra poänger.
Jag önskar att fler kunde ta upp den här diskussionen och sätta press på folkbiblioteken. Men denna segdragna utveckling kanske mest beror på okunskap och en rigid syn på bibliotekstradition, vilken fordrar en ny generation bibliotekarier?

Eller skall man tjata lite på kulturpolitikerna?

#2 saturday_sun on 8 March 2011 at 4:00 pm

Intressant! Jag kollade i Burken på BTJ. Deltagarkultur finns ej katalogiserad som elektronisk resurs. Jag har faktiskt mejlat BTJ nu och frågat om de kan katalogisera just den boken med hjälp av länken till PDF-filen.
Sen undrar jag om det krävs några speciella avtal mellan förlag och bibliotek när det gäller att peka på e-böcker i katalogen. Kanske har förlaget ett avtal med Elib som hindrar annan distribution till biblioteken? Det enda som behövs är en katalogpost och URL:en till den aktuella e-boken. När det rör sig om hundratals och tusentals e-böcker på nätet som är fritt tillgängliga blir det dock dyrt att få dessa resurser katalogiserade för ett folkbibliotek, om ingen annan gör det vill säga. Jag är folkbibliotekarie men jag jobbar inte med att skriva MARC-poster, ingen på vårt bibliotek har tid avsatt för det heller.
Ett annat sätt är att länka från biblioteks webbplats, t.ex. till Project Runeberg eller liknande. De elektroniska resurserna blir ju dock inte integrerade i bibliotekets katalog på samma sätt.

#3 rasmus on 8 March 2011 at 4:44 pm

Jag inser ju att inte det kanske inte är rimligt för varje stadsbibliotek att skapa egna katalogposter för varje pdf-bok på nätet, men någon form av gemensam satsning vore väl rimlig. Då skulle det även vara en idé att satsa på backup om förlagens webbsidor skulle försvinna etc.

Var är SAB i frågan? Jag har märkt att de debatterar betalböcker inga initiativ rörande gratis e-böcker.

#4 saturday_sun on 8 March 2011 at 5:08 pm

Jag förstår vad du menar och håller med dig. Kanske kunde KB satsa på att göra katalogposter och även spara de elektroniska resurserna. Eller en samverkansmodell likt Elib (fast i bibliotekens regi) som med hjälp av de deltagande biblioteken väljer ut, katalogiserar, sparar och gör tillgängliga dessa resurser.

Det är konstigt att det har varit sånt fokus på just Elibs e-böcker när det finns mycket fritt material tillgängligt. Kanske är det svårt att komma ifrån tanken på att man förvärvar och köper in och håller koll på statistik och antal utlån och allt det där.

#5 Snild on 8 March 2011 at 6:41 pm

Problemet verkar ju vara att biblioteken bara använder sig av färdiga utlåningstjänster som de “hyr in” sig på.

“De som bestämmer” har antingen inte insett möjligheten att bygga en gemensam tjänst, eller gillar helt enkelt inte idén.

En möjlig lösning vore kanske att några driftiga hacktivister byggde en liknande lösning för gratisböcker?

#6 Maria P on 8 March 2011 at 7:05 pm

Väldigt mycket fritt tillgänglig litteratur är sökbar och länkas via Libris. I länken avgränsad till svenskspråkiga böcker, 35 000 titlar och däri troligen alla titlar från Projekt Runeberg
http://libris.kb.se/hitlist?q=mat%3Afree&r=;spr:swe;mat:(bok)&f=simp&g=&m=50&p=1&d=libris&s=rc&t=v
Det borde inte vara svårt att göra dessa titlar sökbara via samtliga lokala biblioteksdatabaser runt om i landet, en ökad samordning mellan olika biblioteksdatabaser skulle bara underlätta för alla.

#7 Mats Deland on 8 March 2011 at 7:16 pm

Den här posten borde du kunna få publicerad i ett större forum. Viktig och drabbande kritik.

#8 rasmus on 8 March 2011 at 7:55 pm

Maria P: Japp, jag håller på med uppföljningsposten där jag redan lagt in länkningen till mat(free)-mat(bok)!

Mars Deland: Jag håller på att skriva sista avsnitten på en bok där även dessa saker kommer att tas upp. Utkommer i tid till årets bokmässa, där ett seminarium kring min bok står på mässans officiella program. Så jag hoppas att det når ut såsmåningom.

#9 Erik Johansson on 8 March 2011 at 9:08 pm

Förra veckan lånade faktiskt min första ebokläsare/läsplatta på Medborgarplatsens Bibliotek. Innan jag lämnade tillbaks plattan så la jag in några av Runebergs projektets böcker. Det är dock inte många av böckerna i Runeberg.org samlingen som anses färdiga 50 av 1000

Runeberg behöver fler korrekturläsare för att kunna publicera mer böcker. Några böcker som mycket väl kan läsas och göras små rättningar i är: Axel och Anna av Fredrika Bremer och Fyra ryttare, Vicente Blasco Ibañez

Tyvärr du kan inte tanka ner böcker ur Runeberg samlingen som epub filer. Så det är inte speciellt lätt komma åt dessa böcker från en läsplatta.

#10 Anders on 8 March 2011 at 11:58 pm

De poster som finns i LIBRIS är ju fria för alla bibliotek som är intresserade att ladda in i sina lokala kataloger. Likaså skulle det nog utan större problem vara möjligt att hitta samarbetsmodeller för att katalogisera det fritt tillgängliga materialet, bara man ville. De flesta folkbibliotek har däremot (till skillnad från forskningsbiblioteken) investerat i en infrastruktur som bygger på automatiska postimporter från BTJ. Ett beroende som är svårt att bryta eftersom man i och med detta inte prioriterat den kompetens som krävs för att bryta beroendet…

(Ett ytterligare problem är förstås problemet med brutna länkar – hur länge ligger boken om deltagarkultur kvar på http://download.deltagarkultur.se/Deltagarkultur.pdf? – vilket kräver en lagringslösning. Med tanke på att så gott som alla organisationer, inklusive statliga myndigheter, har ganska instabila publiceringsverktyg skulle kanske biblioteken kunna erbjuda en långtidssäkrad publiceringsplattform för fritt tillgängligt material?)

Biblioteksföreningens engagemang i frågan återfinns nog inte i diskussionen om e-böcker, utan i den om en “nationell katalog”, se t.ex detta “rundabordssamtal”: http://www.biblioteksforeningen.org/konferens/Konf2011/nationellkatalog/konf.html

#11 Hank on 9 March 2011 at 2:22 am

Intressant fråga som jag själv måste sätta in mig i mer innan jag kan tycka något om helheten. Dock: Gutenberg m.fl. uppfyller helt enkelt inte kraven på textkritik för att få representeras i ett bibliotek. Amatör-avskrivna pocketutgåvor med skrivfel a plenty.

#12 rasmus on 9 March 2011 at 9:18 am

Erik Johansson påpekar att bara ett fåtal av Runeberg-böckerna ännu är ordentligt korrlästa.
Hank skriver: “Gutenberg m.fl. uppfyller helt enkelt inte kraven på textkritik för att få representeras i ett bibliotek”.

Rimliga synpunkter. MEN betänk då det urskillningslösa intaget till Elib som biblioteken rakt av accepterar som sitt utbud – inklusive egenutgivna kufverk som annars knappast hade tagits in på fler bibliotek än möjligtvis författarens lokala.

#13 COPYRIOT | Gratis e-böcker? Bara från myndigheter! on 9 March 2011 at 9:57 am

[…] ← Digitalt bibliotek? Bara om det kostar! […]

#14 COPYRIOT | Om omöjligheten av att “låna” e-böcker on 9 March 2011 at 10:32 am

[…] Digitalt bibliotek? Bara om det kostar! […]

#15 Digitala biblioteket – ny blogg från virtuella enheten på SSB « Parker 51 on 9 March 2011 at 4:51 pm

[…] har vi fått glada tillrop på bloggen, peppande tweets och även kritik på copyriot.  Fortsättning […]

#16 Vertigomannen on 9 March 2011 at 6:19 pm

Vertigo har inlett ett samarbete med Digitala biblioteket som delvis går ut på att kringgå Bonnierdominerade Elibs monopol. Mer om detta framöver.

#17 rasmus on 9 March 2011 at 6:44 pm

Vertigomannen: Spännande!

#18 Erik Johansson on 9 March 2011 at 8:34 pm

Rasmus: Egentligen fiskade jag mest folk som kan tänka sig att korrläsa böcker.. :-) Det är ju trevligt att kunna “rätta” böcker.

#19 Lars Aronsson on 9 March 2011 at 9:43 pm

Via Elib hittar man 7 titlar av Strindberg. Kostar även dessa 20 kronor per utlån? Går 10 kronor till Elib (rimligt för formateringen) och 10 kronor till förlaget? Författaren kan ju inte längre göra några anspråk på royalty. (Pocketböcker brukar vara lika dyra, oavsett om författaren får royalty eller inte. Kanske gäller detsamma för e-böcker.)

Att biblioteken bara marknadsför lösningar som de har betalat för, märks även på att de ställer fram broschyrer för NE men inte för Wikipedia. Se också mitt inlägg 1 mars på BIBLIST, http://segate.sunet.se/cgi-bin/wa?A2=ind1103&L=BIBLIST&T=0&F=&S=&P=6320

Långtidsbevarandet av den fria boken (#10 Anders) kan säkras genom att man själv laddar upp en kopia till Internet Archive. Det är inte svårt.

Visst behövs mer korrekturläsning i Projekt Runeberg (#9 Erik), men detta är svårt att stimulera fram. Borde vi dela ut belöningar och priser som uppmuntran? Om någon har ett program som bygger epub-format, så borde vi bygga in det i sajten.

Att biblioteken skulle ha några särskilda krav på textkvalitet (#11 Hank) stämmer inte. De köper ju exempelvis in alla dessa Wikipedia-böcker.

#20 Mikael Petren on 11 March 2011 at 11:08 am

Åh, vad glädjande att det finns så stort intresse för folkbibliotek och e-medier!

På Stockholms stadsbibliotek jobbar vi intensivt med att förbättra det digitala biblioteket I det arbetet fokuserar vi på såväl kommersiella som fria e-medier. Det är dock ett område som är förknippat med ett flertal svårigheter av juridisk, ekonomisk och teknisk karaktär.

Mikael Petrén
Chef, Virtuella enheten, Stockholms stadsbibliotek

#21 Elisabet Fornell on 11 March 2011 at 11:21 am

Läs mer om digitala biblioteket på bloggen http://bloggar.biblioteket.se/digitalabiblioteket/

#22 Jan Wiklund on 11 March 2011 at 10:34 pm

Jag har sagt det förr: Hade medvetandeindustrin varit lika stark för hundra år sen som den är nu hade folkbiblioteken förbjudits som stridande mot copyright.

Det var en högerpolitiker, Valfrid Palmgren, som tog initiativet till fria folkbibliotek. Idag vågar inte ens vänsterpolitiker föreslå något lika radikalt.

#23 rasmus on 12 March 2011 at 11:37 am

Jan Wiklund: Så kan man förvisso säga; å andra sidan var fanns knappast någon influens av anglosaxisk “copyright” i Sverige för hundra år sedan. Lagen om författarrätt (som det då hette) var då fullständigt rotad i den tyska idealismen och utgick från författargeniet, medan förläggarna satte sig till motvärn mot svensk anslutning till Bernkonventionen.
Inte för att bli nån Habermas som idealiserar en borgerlig offentlighet av äldre slag, men det är nog ändå värt att se skillnaderna i vem lagen har verkat för.

#24 mary eng on 13 March 2011 at 9:58 pm

seems a move towards totally extinguishing last remaining swedish culture
failure to adequately and modernly move forward with preservation and access to swedish lit and kult
is very discriminatory to your dyslexic and blind swedes as well
they are condemned to TV i guess??? or outdated technologies? what about text to speech????? this is a massive benefit for the blind?
why cant the copyright people see beyond their pocketbooks and see other kinds of value? knowledge or joy of learning . . . ? access for every kind of learning audio, video, text to speech, large font, braille readers . . .
sorry!
a part of internalized self-loathing? from whence does it spring? or is sweden kind of internet-phobic like tthe french, or are the academics too convinced of the likelihood of the lemonade-stand approach to knowledge.
if so, that’s cute.
love your riksdag bibliotek, btw
a great place to read up on Y2K-IP and internet on WL copyriot.se and on bodstrom, primegate, etc.
WIPO nepotism a funny 13 march 2011 cable
your country seems more foolish the longer i stay, rasmus
but there are different more interesting ways that sweden is super-oppressive
so its kind of entertaining
what means black monday anonymous regarding bank of america?

#25 KB:s e-boksutredning « Länsbibliotek Gävleborg Uppsala – här och nu och blicken framåt! on 6 October 2011 at 12:51 pm

[…] för fria och äldre e-böcker. Historikern Rasmus Fleischer har uppmärksammat det faktum att svenska bibliotek glömt bort att arbeta med det fria materialet. Så här i nobeltider kan man väl bara säga Äntligen till en KB-driven […]

Kommentera