Läsandes i Pontus Lundkvists Okända djur, sittandes i en tågkupé, kunde jag inte sluta tänka på svenska språkets hårdaste prefix efter att ha träffats av ordet vedervilja.
Genast insåg jag hur fattigt mitt språk hittills har varit som inte i tillräckligt hög grad har integrerat ord som börjar på veder-, vilka jag snabbt började inventera. Strax hade jag övertygat mig själv om de stordåd som kan uträttas genom att konstruera fler sådana ord.
Vedermöda, vederlägga och vedergälla är vedertagna ord som kan verka vederkvickande vid vederbörlig användning. Vedervärdig och vederstygglig är i ymnigt bruk, vilket knappast längre kan sägas om vederfara, vedervåga och vedermäle. Emellertid finns en lång rad av tjusiga verbvarianter som väntar på att tas i bruk: vederverka, vedertänka, vedertala, vederfråga, vederspela, vederleka, vederbörda, vederkoppla, vederlagra, vedersända, vederbygga, vederklyva, vedertåga, vederlöpa, vedersöva…
Någon entydig betydelse i “veder-” går inte att fastställa, vilket beror på att det är (minst) två olika tyska ord som blivit till ett på svenskan: weder (varken) och wieder (åter). Jämför även med engelskans whether (huruvida).
Nyss skådade jag djupt i den germanska kökkenmöddingen och tyckte mig finna en möjlig koppling till Widder/wether (vädur) – en teori som jag dock snabbt tvingades vederlägga. (Synd, för jag missar ogärna chansen att illustrera en bloggpost med ett getdjur.)
Vederdöparna, en reformatorisk rörelse från 1500-talet, kallas ju även anabaptister vilket betyder just återdöpare. Ett motsvarande grekiskt prefix kan alltså vara ana- som tydligen både kan betyda på, igenom och ånyo (som i analys och analog).
Visserligen är ana- i grekiskan ett helt annat prefix än det negerande an- (som i anarki och anorexi). Fiffigt nog finns här dock en förvirringspotential som hamnar ytterst nära tyskans weder/wieder. Sålunda vill jag föreslå veder- som svensk översättning av både an- och ana-!
“Anarki“, från grekiskans an arkhos (utan härskare) kan så äntligen få ett pursvenskt ord: vedervälde. Tanken på kommunism bör händanefter kretsa kring följande nya begrepp vedervärde – vilket står som tydlig motsats till både bruksvärde och bytesvärde. Huruvida vedervärdet framstår som en vedervärdighet beror helt på ens vedervärderingar.
44 kommentarer ↓
The Weathermen. The Whethermen. Huruvidamännen. Sorry…. men koppling till Palmemordet ska vi nog hitta innan kvällen är över.
Vädursmännen. En grupp som jag själv tillhör om man för en gångs skull får vara astrologisk.
Äh, det där är bara semantiska vederklyverier…
skojiga, roliga, duktiga du.
Men vad hjälper vederläggnngen? Mot veum?
Briljant!
[…] problem. Den uppfattas, dock inte oskyldig, som tämligen hjärtlös. Efter att ha studerat ett inlägg hos Copyriot har jag funnit ett värde denna skola inte förmår ta hänsyn till: vedervärdet. Utgår då från […]
Åh! Etymologi! Hurra!
Det engelska “wether” finns även med i svenskan i form av “vida”, såsom i “huruvida” och “såvida”.
Ordet “vidbränd” kan även spåras till “vederbränd”, vilket gör det lite mer förståeligt än den folkliga etymologin med “vitbränd”.
Allt detta gör att jag nästan besörjer svenskans förlust av grafemet “hv”, hvilket onekligen skulle ha gjort svenskan tämligen intressant.
ITT: Fleischer trollar Språkrådet. Noterar att vederhäftig inte fick vara med och ordleka, fastän det låter så festligt. Vidare konsonerar Vedervälde dock så vackert att det vadderar varje bokstav därav och drömmande driver väck världsvandelns vanlighets andars viljelösa oklang och dova vrede. Viva!
Tyskan har ju även “wider”, som i widerspruch och widerstand, som också agerar negation av något slag.
kristoffer: Jag vill nog mena att detta negerande wider i grunden har samma betydelse som “åter”, eller så är kanske “kontra-” en bättre översättning.
Noterar f.ö. till min förvåning att orden “vederkänslig” och “vedervillig”, som logiskt sett borde anses som etablerade i svenskan, ger noll träffar på Google.
Oj oj, detta var som en vårflod i ordförrådet! Tack. Språkrådet har uppenbarligen inte gjort sitt jobb att ta vara och odla alla dessa ord. En ny institution behövs, lämpligen kallad Vederskapsrådet.
Min gamla jympalärare hade alltså rätt – det finns inget dåligt veder. Bara dåliga…
Annars tänker jag på Rydbergs Grottesång
Utan vederlag förvärvad
arbetskraft är billigast…
Ääh, hela(?) listan
http://www.hpguiden.se/Forums/viewtopic/p=84100.html
#Robin
Invånare på ön Hven framhärdar i denna stavning av sin hembygd.
“Voilà! Vedertänk, en vaudevillersk veteran, vederhäftad vedersidigt vidunderligt som både veklingen och varg i växlingarnas vendetta…. så vill jag bara tillägga att det är min mycket goda äran att träffa dig och du kan kalla mig V.”
Tack :-)
Vädurvärdig – kan liknas med engelskans “gregarious”, vars latinska rot (grex, gregis) betyder “skock med får”, men som samtidigt betyder “sällskaplig” eller “sällskapssjuk”. Vanligt förekommande i s.k. “sociala nätverk”. Utforskades av C Wright Mills, Paul Lazarsfeld och Elihu Katz i den lilla staden Decatur, Illinois, i mellanvästern på 40-talet – en studie som ligger till grund för mycket av den moderna medievetenskapen. Bää, bää.
Vedervärdigt med “vedervälde”. Det ska naturligtvis kallas ovälde för att passa en norrläning – om något sådant folk ännu fins.
[…] studerar internationell politik, trots att det internationella systemet ofta definieras i termer av vedervälde, det vill säga avsaknad av hierarki och auktoritet, till skillnad från politiken inom […]
Kommentera