Socialdemokrater omvärderar momssubventioner

Ingen hade väl väntat sig att Socialdemokraternas kriskommision skulle intressera sig för kulturpolitik. Ämnet berörs heller inte alls i kriskommissionens rapport, där ordet “partikultur” förekommer fler gånger än ordet “kultur”.
Ett enda undantag lyckas jag hitta på sidan 85. Visserligen bara i en fotnot, men ändå lite intressant då det gäller frågan om bokmoms. Det var ju en socialdemokratisk regering som år 2002 införde sänkt moms på böcker och tidskrifter, vilket kostar staten ungefär 1,5 miljard per år i uteblivna intäkter.
Kriskommissionen tycker inte att det är så värst fiffigt att staten stödjer vissa verksamheter genom differentierad moms. Ett exempel som tas är bokmomsen som inte ledde till att priserna på böcker sjönk lika mycket som momsen sänktes.

Skattesänkningar som riktas till särskilda branscher eller geografiska områden är i regel ineffektiva. Sådana subventioner innebär alltid betydande dödvikts- och undanträngningseffekter – subventionerna går till affärer som skulle ha blivit av ändå, eller leder till att människor ökar sin konsumtion av en viss vara eller tjänst, men i gengäld minskar den av något annat. Som jobbskapande åtgärder är därför denna typ av subventioner dyra per skapat arbetstillfälle.
/…/
Genom att sänka skatten på exempelvis bokinköp och hushållsnära tjänster hoppas man att människor ska konsumera mer av dessa varor och tjänster, precis som att man genom sänkt skatt på arbete hoppas öka arbetsutbudet.
/…/
Den mest effektiva skatten är den som snedvrider minst. Den likformiga beskattningen har visat sig vara den bästa skatteregeln.

Utifrån detta synsätt borde det inte vara så svårt att härleda en kulturpolitisk reform i klassisk socialdemokratisk anda. Höj momsen på böcker och tidskrifter till 25 %, samma nivå som på andra varor och tjänster – och låt Kulturrådet förfoga över de frigjorda miljarderna!
På så vis skulle litteratur- och tidskriftsstöden kunna bli många gånger större i omfattning och komma fler till del. Dessutom slipper man tvinga Skatteverket att bedriva kulturpolitik genom att dra gränserna för vad en riktig bok är.

4 kommentarer ↓

#1 lasse on 16 February 2011 at 6:23 pm

Man blir lite orolig att de vill höja all moms till 25% som det var initialt, har jag för mig, i skattereformen. I dagens datoriserade samhälle borde differentierad moms var något administrativt problem. Men det ska vara breda segment så det inte blir för mycket gränsdragningsproblem.

Att förutsäga momsintäkter är inte lätt, ändras priserna ändras konsumtionen. Jag har för mig att det fick den effekten när man höjde restaurangmomsen, bruttointäkterna från momsen föll. Som vi kunde se i den ”finansierade” skattereformen där den kraftiga höjningen av konsumtionskatterna precis när lågkonjunkturen slog till förmodligen gjorde mer skada än om man inte alls höjt momsen.

Den gamle chefsekonomen på Handelsbanken Jalakas kallade det för en asocial beskattning när man sänkte kraftigt på höga inkomster och kapital samtidigt som man kraftigt höjde konsumtionsskatterna och boendet.

#2 rasmus on 16 February 2011 at 8:39 pm

Ja, själv anser jag ju i princip att moms är stöld – åtminstone vill jag se en sådan regressiv beskattning på lägsta möjliga nivå. Men vägen till sänkt moms är inte att välja ut en massa specifika produkter för momssubventionering.

#3 Christer on 16 February 2011 at 9:04 pm

Risken är förstås att om man höjer tillbaka momsen på böcker så använder förlagen det som ursäkt för att höja priserna.

#4 Lars Aronsson on 16 February 2011 at 9:21 pm

Ju mer jag ser av sossarnas analyser, desto mer övertygad blir jag att Anders Borg kommer att sitta omvald lika länge som Gunnar Sträng (finansminister 1955-1976).

Kommentera