Inte tillräckligt allmänpolitiskt

Missa inte att inlägget har uppdaterats (sist).

Veckotidningen Arbetaren, grundad 1922, verkar i graven efter att Presstödsnämnden sagt nej till fortsatt presstöd.

Avslaget motiveras med att Arbetaren inte längre anses leva upp till kravet på att vara en “allmän nyhetstidning”, efter att nyhetsbevakningen i högre grad börjat inriktas på frågor om arbetsliv och arbetsmarknad. Tydligen är det första gången i presstödets historia som avslag motiveras av det faktiska innehållet i en tidning. Arbetaren anses inte tillräckligt “allmän”.
Presstödsförordningen anger att det ska vara fråga om “reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning”. Däremot ska presstöd inte ges till tidningar vars huvudsakliga innehåll är

inriktat på avgränsade intresseområden eller delar av samhället, exempelvis näringsliv och affärsverksamhet, konsumentpolitik, miljöfrågor, idrott, friluftsliv eller frågor med anknytning till kyrkoliv och religion.

Arbetaren kan alltså få avslag för att dess nyhetsjournalistik, som på senare år har prioriterat fackliga frågor, anses inskränkt till “avgränsade intresseområden eller delar av samhället”. Problemet är alltså inte att Arbetaren tar politisk ställning, utan att ställingstagandet sker i former som inte är “allmänpolitiska”.

Vad är då allmänpolitiskt? Förordningen antyder att det allmänpolitiska är av intresse för alla, oavsett position på arbetsmarknaden, oavsett intressen och oavsett livsåskådning. Visserligen uppges inte “miljöfrågor” vara allmänpolitiska, men ändå ges presstöd till Miljömagasinet.
Presstödsnämnden har alltid varit ytterst generös. Bland annat ges stöd till de högerkristna tidningarna Världen Idag och Hemmets Vän, samt till Nationaldemokraternas tidning Nationell Idag. På den yttre vänsterkanten finns veckotidningarna Internationalen (SP), Offensiv (RS) och Proletären (KP) som alla hålls vid liv genom statligt presstöd.

Även ett par av riksdagspartierna har veckotidningar som erhåller presstöd: Kristdemokraten (KD) och Nu (FP). Dessa riktar sig enbart till partiernas egna medlemmar: “avgränsade /…/ delar av samhället”. Allt som skrivs om i Kristdemokraten och Nu är rena partiangelägenheter. Ingenting riktar sig till utomstående och de enda ickemedlemmar som intresserar sig för dessa tidningar torde vara de andra partiernas strateger.

Men så länge en tidning utges av ett politiskt parti – inte av en fackförening – räknas dess innehåll som “allmänpolitisk opinionsbildning” vilket beviljar till presstöd. Så går det bara att tolka den tolkning av reglerna som nu har gjorts av Presstödsnämnden. Dessbättre ska systemet med presstöd göras om från grunden om några år. Dessvärre hjälper det nog inte en tidning som blev knappt nittio år.

Förvisso har även Arbetaren haft del i systemets urartning genom sitt Johan Ehrenberg-inspirerade trixande, där tidningen plötsligt blev till två, men ändå inte, i hopp om att få ut dubbelt presstöd. Johan Ehrenberg lyckas dock även fortsättningsvis få ut presstöd för ett halvdussin olika varianter på ETC. Anledningen till att Arbetaren fick avslag hade inte med detta att göra, men är däremot ett symptom på hur partiväsendet har monopoliserat det politiska.

Uppdatering (tisdag morgon): Arbetaren får presstöd, visar det sig efter att protokollet offentliggjorts från Presstödsnämndens senaste möte.
Inlägget ovan baserade sig på uppgifter (i Arbetaren, Journalisten och Medievärlden) som gav mig intrycket att avslaget mer eller mindre var ett faktum. Så var det inte. Däremot kvarstår inläggets poäng: systemet för presstöd vilar på en definition av “allmänpolitik” som i princip utgår från partipolitik men utesluter facklig verksamhet. Det är också värt att betänka vad skrämskottet mot Arbetaren innebär för andra tidningar som ligger i utkanten av “det allmänpolitiska”.

10 kommentarer ↓

#1 erik andersson on 15 February 2011 at 12:44 am

Skarp kommentar! Helt bissart att miljömagasinet och hemmets värn får, men inte arbetaren…

#2 barfa on 15 February 2011 at 12:51 am

Jag är inte beredd att ge upp hoppet om Arbetaren än. Presstödet är naturligtvis nödvändigt för att fortsätta driva tidningen i det form som den är nu. Men under ett år skulle man ju kunna driva den med minskade medel och sen söka om nästa år. Splitten i två tidningar är säkerligen en av de starkare orsakerna till avslaget. Skulle det åter slås ihop till en lär chanserna vara goda att få presstöd nästa vända. Så som jag ser det handlar det om vad man ska göra under det kommande året med avsevärt minskade medel. Det finns flera alternativ. Man kan lägga utgivningen i malpåse i ett år. Då blir man tvungen att återbetala förbetalda prenumerationer till alla de som inte kan tänka sej att låta de pengarna stå inne tills utgivningen tas upp igen. De som (liksom jag) betalar med autogiro har ju inte betalat mer än en månad i förväg så vi räknas inte. Förhoppningsvis är de flesta prenumeranter beredda att frysa prenumerationerna ett år. Det året skulle kunna användas till att hitta en chefred som verkligen fyller alla de olika behov vi har. Jag ska inte gå in på det ju dock. Man kunde vidare göra en omstrukturering av redaktionen i den mån det behövs, samt ta en titt på frågan om marknadsföringsplan (det lär finnas en som las åt sidan).
Eller så kan man fortsätta utgivningen fast med minskat antal nummer fram tills dess man får presstöd igen. En varannan-veckasutgivning blir inte en halvering av omkostnader, men fortfarande en ordentlig besparing. Tryckerikostnaderna borde halveras rakt av. Antalet arbetade timmar lär inte halveras dock, men man kanske får accpetera att ta in mera frilansartiklar och kanske en del volontärsarbete.

Kort sagt, graven är inte grävd än, så häll ut gravkaffet och kavla upp ärmarna!

#3 Röda Lund on 15 February 2011 at 1:07 am

Barfa: Du kan inte frysa prenumerationerna eftersom nämnden beviljar stöd baserat på föregående år. Därför måste du alltså under hela föregående år levt upp till kraven (antal sidor, frekvens, innehåll, osv). Torskar Arbetaren stödet är nog den enda räddningen att SAC går in med pengar (stöd eller lån), även om tidningen säkert kan spara en hel del.

#4 Johan on 15 February 2011 at 1:57 am

Tycker beslutet är bisarrt. Får övriga tidningar som du räknar upp stöd, så borde naturligtvis Arbetaren få det också. Sen är det en annan femma att Arbetaren, åtminstone under en period i mitten av 00-talet då jag prempade, mest handlade om migrations- och HBT-frågor. Därför bytte jag till Ny tid, som är en mer allmänriktad och balanserad vänstertidning.

#5 Andreas Gustavsson, ETC on 15 February 2011 at 8:44 am

Hej, Rasmus. För att nyansera en aning, om inte annat för dina läsare, skulle jag vilja kommentera följande: “Johan Ehrenberg lyckas dock även fortsättningsvis få ut presstöd för ett halvdussin olika varianter på ETC.”

Detta halvdussin “varianter” är alltså lokala tidningar. En i Uppsala, en i Skåne, en i Göteborg, Örebro, Hällefors, Stockholm. Samtliga dessa har redaktioner stationerade på de aktuella platserna och gör, skulle jag vilja påstå, bitvis fantastisk lokal bevakning av politik, näringsliv, miljöfrågor osv osv. Samtidigt som de har möjlighet att lyfta in exempelvis utrikesmaterial från tidningen Dagens ETC.

Sedan är Presstödsnämndens beslut angående Arbetaren självfallet riktigt, riktigt beklagligt – och fel.

#6 Cicci on 15 February 2011 at 9:04 am

Fast har du inte varit lite väl snabb i dina slutsatser nu? Var har du fått din information ifrån att de inte fick beviljat presstöd? Jag har nämligen hört motsatsen.

#7 Marcus on 15 February 2011 at 9:08 am

Vad har du för källor på att presstödet dras in? Ryktesvägen hörde jag motsatsen, men inga protokoll från gårdagens möte är släppta. Att de anställda varslas var ju bara av utifall presstödet inte skulle beviljas, finns inga pengar kan ju inte lönerna betalas.. Jag håller tummarna för att det inte behöver hända.

#8 rasmus on 15 February 2011 at 9:56 am

Till ETC-gänget: Jag klandrar inte ert agerande, eller Fria tidningar, eller för den delen någon av de mainstreamtidningar som gör liknande konstruktioner eller mest består av TT-telegram. När jag skriver att ETC “trixar” lägger jag ingen negativ värdering i ordet. Hacking is trixing, trixing is hacking.

Till alla:
Arbetaren fick tydligen presstödet beviljat. Uppdaterar bloggposten ovan med den nya informationen.
Huvudpoängen som jag försöker få fram ovan, som handlar om definitionen av “allmänpolitisk” i Presstödsförordningen, är dock fortfarande relevant, även om Presstödsnämnden nu har valt att även fortsättningsvis tolka förordningen generöst.

#9 Viktualiebrodern on 15 February 2011 at 11:30 am

Detta att till varje pris hålla liv i en tidning synes mig vara en starkt bidragande orsak till rörelsers urartning.

Det varnande exemplet framför andra är förstås Nils Flyg, som var så desperat fixerad vid att hålla liv i Folkets Dagblad, att han gick till tyska ambassaden för att få stöd till utgivningen. Vilkey han fick, under stort hemlighetsmakeri.

Det exemplet borde tjäna som vaning, men gör det tydligen inte.

Nej, att hålla liv i en tidning är inte värt allt, och en tidning är inte förutsättningen för att bedriva politik.

#10 Vad är det allmänpolitiska « Resilienta reflexioner on 22 February 2011 at 10:47 pm

[…] I tillfällig förvirring rapporterades nedläggningen, och frilansskribenten Rasmus Fleicher skrev skarpt om vad som verkade ha inträffat på sin blogg […]

Kommentera