Snart intar robotinsekterna våra städer

Ernst Jüngers vision av insektsliknande robotar, skriven i romanform 1957, börjar långsamt att hinnas ikapp av forskningen.

Syn- och insektsforskaren Marie Dacke har tilldelats 10 miljoner kronor av Stiftelsen för Strategisk Forskning för att grunda en egen forskargrupp med både ingenjörer och biologer. Projektnamn: “Biomemetik – synstyrd flygkontroll”.

Marie Dacke berättar för Metro Teknik [pdf] att forskningen tar sikte på “mjukvara för flygande robotar”.

Vad kan de användas till?
– För att flyga i komplicerade miljöer. Och för att göra dagens flygande robotar med driftsäkra. I dag kan de inte undvika en duva /…/
Vad ska de göra?
– Mäta luftföroreningar, frakta mindre gods som vävnads- eller blodprov mellan sjukhus.
Men de ska väl vara till krig också som alla andra flygande robotar?
– Nej, vi har riktat in oss på frakt och fotografering. Jag kan se att militären köper det nu eftersom de kostar så mycket men när flygande robotar kommer ner i pris och blir mer driftsäkra så kommer andra att bli intresserade.
Varför just frakt och fotografering? Det känns så smalt.
– På grund av miljöaspekten, att slippa skicka budbilar eller köra runt på åkrar och övervaka djur och grödor. Om du gör en robot mer driftsäker är det upp till användaren vad den ska användas till. Mitt intresse ligger mycket i den vardagliga användningen. Jag tror att den kommer växa jättefort.

Marie Dacke förutspår att små flygande robotar, utrustade med kameror, kommer att bli en etablerad del av stadsbilden “inom en tioårsperiod”. Bäddat för frontalkrock med idén om att den personliga integriteten måste skyddas mot ovälkommen fotografering! Särskilt när robotinsikterna blir så små att de knappt syns, ens när de styrs in i byggnader. Emellertid är det ju in Marie Dackes uppgift att diskutera de etiska aspekterna av att sådan övervakning blir möjlig för både stat, företag och privatpersoner. Som naturvetare håller hon sig till att peka ut ett antal otvivelaktigt nyttiga tillämpningar. Exempelvis att minska bilismen. Hon berättar i Vetenskapsradion:

– Våra gator håller ju på att bli fulla av bilar och en av de saker jag håller på och forskar om är hur vi kan ta fram små självflygande robotar. De skulle till exempel kunna hjälpa till med leveranser inom staden. Istället för att köra leverans med budbil kan man skicka små paket och små leveranser med de här självstyrda robotarna

För att optimera robotinsekternas navigation studerar forskarna insekter, särskilt honungsbin – precis som i Ernst Jüngers roman Gläserne Bienen!

Själv har Marie Dacke tre favoritinsekter: dyngbagge, geting, bi. Examensarbetet i biologi som hon en gång skrev handlade dock inte om insekter: “Vad spindlar och vikingar har gemensamt” [pdf]. Senare har hon i sin forskningbland annat kommit fram till att bin antagligen kan räkna till fyra.

21 kommentarer ↓

#1 chrisk on 10 February 2011 at 5:11 pm

Insekter är ju viktiga för ekomultisystemen, och utan getingar får vi inga orkidéer. Men gräshoppor har plågat syndande folk i Egypten, och insekter har varit ett biopolitskt problem för att säkra livsmedelstillgången i eine Nation.

I en urban ekologi av mekanosfäriska insekter kan man tänka sig att mjukvaran är reglerande. Ett datorprogram lyder ju policies “du får flyga hit men inte dit”.

Vad blir då framtidens insektsbekämpning. EMP-bomber skulle kanske få gräshopporna att falla till marken. Sprej som får insekterna att rosta. Eller, ett ordentligt myggnät borde ju duga.

Men intressantast av allt är hur framtidens insekter kommer att hackas. Drönarna över Iran har redan kapats på sina videoströmmar, och med tanke på att den initiala beräkningskraften i en elektrongeting borde vara begränsad, kan inte heller dess kryptering vara särskilt stark.

RFID hackades snabbt. Vad händer med en low-tech dyngbagge!

#2 chrisk on 10 February 2011 at 5:20 pm

Tillåt mig att nörda loss lite i etymologi. Från Wikipedia:

Insects (from Latin insectum, a calque of Greek ἔντομον [éntomon], “cut into sections”) are a class within the arthropods that have a chitinous exoskeleton, a three-part body (head, thorax, and abdomen), three pairs of jointed legs, compound eyes, and two antennae.

Då jag är en varm anhängare av fylogenetiska klassifikationer, måste jag konstatera att ordet insectum skär rakt igenom biosfären och mekanosfären, och är giltig både för köttinsekter och robotinsekter. Fint när man kan korsa naturvetenskap och teknik och humaniora utan att hamna i varaförfall!

#3 chrisk on 10 February 2011 at 5:23 pm

Exoskelett=chassi
Tredelad kropp=modularitet
Gängade ben=hydraulik/pneumatik
compound eyes=bildsensorer (samma pixlighet)
Antenner=wifi/bluetooth/rfid

#4 monki on 10 February 2011 at 5:25 pm

mmm, biometrik is the shit. 3d-skrivaren RepRap är faktiskt också ett exempel på biometrik. Den är ju inspirerad av arternas evolution. Adrian Bowyer som har skapat reprap sysslar annars med saker som hoppande robotar (energisnålare än flygande) och ubåtar med fenor. Se bra intervjuer här:
http://www.materialbeliefs.com/collaboration/adrian-b.php

En urban DDos med svärmar av insektsrobotar? Någon scifi-författare måste redan skrivit en bok om det?

För flygande finns redan idag quadracopters till en överkomlig penning som kan utrustas med kameror och sensorer av olika slag. Här utrustade med Kinect:
http://gadgetzz.com/2010/12/06/kinect-quadracopter-radar/

#5 monki on 10 February 2011 at 5:27 pm

Här är en annan biometrisk designprincip som är en slags fylogenetik enligt chrisk:s modell. SSG (Skin, Skeleton, Guts) kan appliceras på alla typer av objekt:
http://www.humblefacture.com/2010/08/ssg-framework-for-more-sustainable.html

#6 chrisk on 10 February 2011 at 5:28 pm

Angående octocopters och quadrucopters minns jag avancerade planer bland hackers att använda sådana för att flytta hårddiskar och usb-minnen över kortare sträckor, och på så sätt undvika övervakning. Detta kan, redan idag, autmagiseras så att koptrarna följer standardiserade protokoll för dataöverföring. (Tänk en Request for Comments för insektsburen dataöverföring)

#7 chrisk on 10 February 2011 at 5:29 pm

Hmm…. om det finns en robotinsekternas biometrik, måste det finnas en robotinsekternas eugenik! Vem försvarar insekter som anses som “lägre stående”?

#8 monki on 10 February 2011 at 5:47 pm

quadracopters är en hörnsten i den distribuerade civila beredskapen tillsammans med bland annat svartkast. De kan transportera data och små objekt, göra recon, sända radio, samt ladda upp sig själva med solceller eller liknande. (nej, de kan inte ladda upp med mer energi än de gör av med, de måste pausa ;)

#9 jakob on 10 February 2011 at 9:44 pm

Angående flygande datatrafik och sneakernet så existerar det redan i biologisk form:
http://en.wikipedia.org/wiki/IP_over_Avian_Carriers

(føljer copyriot sporadiskt så har inte koll om ovanstående redan varit på tal)

#10 chrisk on 11 February 2011 at 1:16 am

Mjo duvor har ju även ett intressant navigationssystem som ingen riktigt fattat än.

#11 Horace Rumpole on 11 February 2011 at 11:43 am

“vi har riktat in oss på frakt”

frakt? En bi som typ minilastbil?

“frakta mindre gods som vävnads- eller blodprov mellan sjukhus”.
????? Det kan bara ha nåt nytta på slagfältet.

“Men de ska väl vara till krig också som alla andra flygande robotar?
– Nej” – liar

#12 avadeaux on 11 February 2011 at 11:59 am

Æon Flux-avsnittet “Isthmus Crypticus” innehåller robotinsekter som dyker upp här och där. (Två gånger under de första fyra minuterna.) http://www.watchanimesub.com/aeon-flux-episode-8-english-subbed Visserligen en mindre svärm, och utan övervakningsaspekten, men både övervakning och andra andra övergångar mellan biologi och mekanik är ständigt närvarande på andra sätt i denna serie, med en undertext som är kompakt av djupa frågor utan svar.

#13 Horace Rumpole on 11 February 2011 at 1:04 pm

OK ‘Dual use technology’

#14 monki on 11 February 2011 at 3:24 pm

Horace: Får gissa att den gamla käpphästen “search and rescue” kommer att motivera projektet. Märkligt nog finansierar DARPA massa forskning på robotar som ska rädda stackars lavinoffer.

#15 Robotinsekter, eller entomopter « Viktualiebrodern on 11 February 2011 at 8:59 pm

[…] Rasmus Fleischer erinrar igen om Ernst Jüngers roman ”Gläserne Bienen” som handlar om flygande insektsrobotar. Den här gången med anledning av att Stiftelsen för Strategisk Forskning beviljat ett anslag för forskning om just sådana robotar. […]

#16 Horace Rumpole on 11 February 2011 at 10:13 pm

@Monki

Man bör läsa lite Pepe Escobar…

#17 Markus Amalthea Magnuson on 12 February 2011 at 8:03 pm

Till de kanske mer obskyra användningsområdena för insektsrobotar hör rymdresor, något som också via underton föreslogs i Arkiv X-avsnittet “War of the Coprophages”. Det som inledningsvis bara verkar vara ovanligt illasinnade kackerlackor visar sig vara av teknologiskt ursprung och vida mer avancerade än något vi byggt på jorden.

I rent probe-syfte verkar det ju onekligen ganska praktiskt att skicka ut svärmar av robotiska insekter i solsystemen, snarare än att åka bemannat till enskilda planeter, till en mycket stor kostnad med tanke på vilka livsuppehållande system som krävs.

#18 Markus Amalthea Magnuson on 12 February 2011 at 8:05 pm

Blev nåt knas med länken ovan, den ska vara:

http://en.wikipedia.org/wiki/War_of_the_Coprophages

#19 frags on 13 February 2011 at 12:00 pm

Insekternas enskilt viktigaste egenskap i naturen är att de är så många. Om man inte kan lösa detta med massproducering och hur man kan kontrollera miljontals små robotar samtidigt kommer den här teknologin vara ganska värdelös. Och då uppstår frågan om det inte blir väldigt skräpigt med alla dessa robotar. Vem ska städa upp när batterierna tar slut, när de överraskas av en hagelstorm, osv?

#20 COPYRIOT | Flygfotograferingens framtid on 13 May 2011 at 3:48 pm

[…] Snart intar robotinsekterna våra städer […]

#21 Possible future application of “swarmanoids” « divergenta on 2 February 2012 at 10:44 pm

[…] the same note I have to recommend the following blog posts Snart intar robotinsekterna våra städer and Flygfotograferingens framtid written by Rasmus Fleischer @ Copyriot, use google translate or […]

Kommentera