Mauritius nya exportprodukt: ISBN-nummer

Mauritius, den lilla mångspråkliga önationen öster om Madagaskar, exporterar framför allt socker och textilier. På senare år har dock någonting oväntat skett. Litteraturexporten har på bara några år ökat i en hastighet som måste sakna motstycke.

En uträkning från höften tyder på att Mauritius står för ungefär 5 % av alla nya paperback-titlar som denna månad tillkommer i utbudet på Amazon.com. Detta baseras på en sökning efter böcker med mauritiskt ISBN-nummer, som visar på 1200 nyutgivna titlar bara den senaste veckan.
Samtliga böcker uppges vara skrivna av antingen Frederic P. Miller eller Lambert M. Surhone, utgivna på Alphascript respektive Betascript som båda är underförlag till VDM, ett tyskt förlagshus som sedan ett par år har etablerat en filial på Mauritius.

Mauritius litteraturexport består alltså knappast av mauritiska författare, vilka är nästintill omöjliga att hitta såväl på nätbokhandlar som på bibliotek. Vad som exporteras är ISBN-nummer, i en enorm omfattning. Utan dessa skulle inte VDM-koncernen kunna fylla nätbokhandlarnas kataloger med robotgenererade katalogposter som om de beställs levereras som en inbunden utskrift av artiklar från Wikipedia.

Exporten av ISBN-nummer genererar säkert inga enorma inkomster till Mauritius statskassa, men det påminner ändå lite om hur vissa andra önationer hittar sin nisch i form av skatteparadis. Vi skulle kunna tala om en ny slags “offshore-litteratur”.

Visserligen uppges Mauritius vara en av Afrikas minst korrumperade stater, men man undrar ändå om inte VDM har fått till en speciell deal. Mauritius har nämligen en lag om pliktexemplar som är mycket lik den svenska. Såvitt jag kan förstå stadgar lagen att alla böcker som utges på Mauritius måste inlämnas i sex exemplar till landets nationalbibliotek. Om detta tillämpades på Alphascript och Betascript skulle inte mycket återstå av affärsmodellen, som ju är en extrem tillämpning av långsvansteorin där de flesta av de fysiska produkter som saluförs inte ens materialiseras.

Vi kan också roa oss med att söka efter ISBN:978613 på Libris, vilket ger 18 träffar bland svenska forskningsbibliotek. Av dessa förefaller drygt hälften vara Wikipedia-utskrifter signerade Miller/Surhone som biblioteken valt att betala dyra pengar för.
Övriga böcker är fransk- eller engelskspråkiga doktorsavhandlingar eller examensarbeten, utgivna av Editions Universitaires Européennes som är ännu ett underförlag till VDM. Dessa är kända för att kontakta doktorander och mastersstudenter med erbjudanden om att publicera deras alster som print-on-demand. Ingen av parterna betalar några pengar till varandra, ingen korrekturläsning sker och publikationen kan knappast räknas som en akademisk merit, men konceptet ter sig ändå relativt hederligt – fast vissa klagar på att VDM mailar ut erbjudandena på ett sätt som kan klassas som spam.
Ingen av de 18 titlarna på med mauritiskt ISBN-nummer verkar härröra från Mauritius. Alla kommer från tyska VDM, utom en: en barnbok av Annika Kjellberg, utgiven på eget förlag via Books-on-demand i Visby. Deras affärsmodell förutsätter en upplaga om minst 15 exemplar till författaren samt de sju lagstadgade pliktexemplar. De erbjuder ISBN-nummer men författaren kan också fixa fram det själv. Antingen har ett fel smugit sig in i Libris, eller så har Annika Kjellberg på något sätt och av någon anledning fixat ett ISBN-nummer från Mauritius.
Ingenting konstigt med det. Jämförelsen med bankkonto på Bahamas ska inte dras alltför långt. Men om flodvågen av robotböcker fortsätter finns det ändå skäl att fundera på vad som kan offras när litteraturens infrastruktur (bokhandlar, boksajter, bibliotek) till slut ser sig tvungna att grovfiltrera. Frestelsen kommer att finnas att filtrera bort alla böcker med ISBN som börjar på 978613, eftersom det till 99,9 % rör sig om katalogspam från Alphascript och Betascipt.

Här måste jag citera vad Anders Andersson skrev som kommentar till ett tidigare inlägg:

Tack vare att ISBN-numren har ett givet format med ett visst antal siffror baserat på förväntad bokutgivning, så utgör dessa också en ändlig resurs, trots att numren i sig inte är materiella. Lösningen på det problemet är inte att utöka nummerserien, om nu någon skulle komma på den tanken, ungefär som bristen på 32-bitarsadresser i IPv4 har föranlett införandet av 128-bitarsadresser i IPv6.

Lösningen måste i stället bygga på en ransonering av utnyttjandet, antingen det sker genom avgifter eller genom behovsprövning. Det skulle inte vara ekonomiskt hållbart att registrera 100.000 “boktitlar” med nollupplaga om varje registrering kostade, säg, 5 kronor (att betalas i klump för hela nummerserien). Samtidigt kan invändas att en fixerad avgift för något som hela tiden blir billigare att göra inte är hållbart i längden, så det tål att funderas på.

Gårdagens förslag om att hacka bokmarknaden handlar om att konkretisera dessa frågor. Syftet är inte att “hacka sönder” bokmarknaden, om någon nu trodde det. En kommentator drog jämförelsen med när skivbolagen spammade sönder Napster med fejkade mp3:or, vilket inte har några som helst likheter med mitt föreslagna hack. Möjligtvis kan paralleller dras mellan hur skivbolagen spammade Napster och hur VDM, Books LLC och Heinz Duthel spammar bokmarknaden, men skillnaden är att nätbokhandlarna ännu så länge är med på noterna eftersom de också har pengar att tjäna på varje såld spambok.

Nyss påpekade jag att Adlibris var särskilt bedrägliga, eftersom de inte publicerade den produktbeskrivning från Alphascript/Betascript där det trots allt anges att böckernas text kommer från Wikipedia. Igår lät de hälsa att de åtgärdat detta. Vissa av de Wikipedia-utskrifter som saluförs är nu försedda med varningstext (andra inte).
En anställd på Bokus, å sin sida, meddelade att vi kan räkna med att dessa “böcker” snart börjar rensas ut ur sortimenten. Fast jag är misstänker fortfarande att det kommer att ta tid. Kunder har klagat hos Amazon i snart två år utan att de har sett skäl att ingripa. Själv är jag mest intresserad av hur rensningen ska ske. Kommer nätbokhandlar att ta till enkla trix som att blockera alla ISBN-nummer från Mauritius? Vilka barn följer då med badvattnet? Vad händer med Annika Kjellbergs barnbok?