Historiskt betraktat är det av föga vikt att Wikipedia grundades just den 15 januari 2001, även om Wikipedia som fenomen givetvis hör hemma i historieböcker. Enstaka näthistoriska händelser förtjänar att dateras med datum, men dit hör inte Wikipedia, vars framväxt skedde förhållandevis långsamt.
Personligen tänker jag mig att Wikipedia som händelse på allvar rullar loss omkring år 2005. Först då började Wikipedias tillväxt te sig explosiv. Först då började det bli omöjligt att inte förhålla sig till vad som står där, att skriva bloggposter utan att länka dit. Antagligen var det även kring 2005 som Google rutinmässigt började ranka Wikipedia-artiklar högst bland sökresultaten, men det är bara en gissning från min sida.
Firandet av tioårsdagen kan lätt få oss att överskatta hur länge Wikipedia har förändrat vår relation till kunskap.
Journalistiskt betraktat finns det fler skäl att lyfta fram detta jubileum. För journalistiken har som bekant stora problem att konkretisera nätfenomen och kastar sig därför över allt som liknar ett nyhetsvärde. Ibland tar det sig formen av en destruktiv personfixering, som i fallet Wikileaks. Ibland närmar det sig en kollektivt regisserad teater, som tidigare kring The Pirate Bay.
Betraktelserna kring Wikipedia som nu publiceras bland annat i DN Kultur är jämförelsevis mycket mer sansade. Men kulturjournalistiken har ännu inte hittat formen för att på ett mer kontinuerligt vis skriva om Wikipedia – vilket borde vara en självklar del av dess uppdrag. Steget är ännu långt till att publicera Wikipediakritik jämsides med litteraturkritiken.
Även om Jonas Thentes kolumn i DN är gedigen, fastnar den i slutändan i den eviga frågan om sant kontra falskt (fenomenet vandalisering hör dit). Ännu tydligare är det i de “sex röster om Wikipedia” som DN bottnar uppslaget med. Vilken fråga som ställs till de sex är oklart, men svaren handlar nästan helt om i vilken mån man kan lita på att uppgifterna på Wikipedia stämmer. Vilket givetvis är en viktig fråga, men svaret är ändå simpelt: ge inte upp all källkritik. När ska Wikipediakritiken gå vidare till att ställa fler frågor än så?
Fixeringen vid sant kontra falskt på Wikipedia överskuggar en lika viktig fråga: relevant kontra irrelevant. Många artiklar skrivs bara för att raderas, med hänvisning till att de inte platsar. Samtidigt är Wikipedia fullt av listor och underbart kufiska översikter över exempelvis populärkulturella fenomen.
Gemensamma kriterier har vuxit fram för vilka slags faktauppgifter som platsar eller inte i artiklar, exempelvis om levande personer. Detta är i sig imponerande. Men kriterierna kan aldrig bli glasklara. När ska ett fenomen föräras en egen artikel, när ska den bli en underrubrik i en artikel om någonting annat? Var går gränsen mellan ordbok och uppslagsverk? Hur sådana frågor hanteras av wikipedianerna kan i vissa fall få stora konsekvenser för vårt gemensamma organiserande av kunskap.
Tänk om kulturjournalistiken kunde integrera en reflexion över Wikipedias relevanskriterier! Det skulle alla vinna på.
38 kommentarer ↓
Du förutsätter att journalister överhuvudtaget begriper hur Wikipedia fungerar, vilket de naturligtvis inte gör. För övrigt är det världens tröttaste diskussion det där med “hur pålitligt är Wikipedia”; i sin idealversion är Wikipedia enbart fylld med källbelagd information och då är det källorna man ifrågasätter, inte Wikipedia. Wikipedia har till och med en egen sida vill jag minnas som heter just något i stil med “Wikipedia är inte en källa”, för det är det inte.
Vad många inte verkar begripa är att Wikipedia är och alltid kommer vara under konstruktion, och då är det inte betydelsefullt att diskutera typ “varför finns artikel X när artikel Y tas bort?” eftersom Wikipedia är flytande, inte bara eftersom att det byggts och underhålls av mänskliga varelser utan också på grund av att olika språkversioner av Wikipedia skapar sina egna riktlinjer. De riktlinjer för relevans som finns på svenska Wikipedia är till exempel utformade av just användarna på svenska Wikipedia.
Jag vet inte riktigt vad jag vill komma fram till med den här kommentaren men poängen är väl att jag knappt orkar läsa om Wikipedia längre eftersom det i både tryckt media och diverse konspirationsteoretiska bloggar sprids idéer om vad Wikipedia är och inte är av folk som aldrig använt det eller engagerat sig i communityn runt det, och det är synd för det är en mycket demokratisk community i grunden.
Det hela är intressant. Både i fallet TPB och Wikileaks har man både i bild och text lyft fram personer. Men inte Wikipedia. Alltid samma logga, dvs jordgloben av encyklopedier, och författarfunktionen helt borttagen.
Verkar som budskapet “vem som helst kan redigera en artikel” har gått fram. Men inte “vem som helst kan dela bittorrent” eller “vem som helst kan läcka”.
Det är intressant eftersom det inte finns någon essentiell skillnad mellan TPB och Wikipedia. Vi talar om ungefär samma tidsperiod för teknologierna. Bittorrent kommer 2001, Mediawiki 2002. Båda driver sina frontends med LAMP-liknande teknologier som slår igenom ca 97-99. Båda drivs av att användare genererar innehållet. Och båda peakar i mitten av 00-talet.
Istället för “sant-falskt” tycker jag att man borde göra teater av wikipedia. När man går till en kontroversiell sida och läser “discussion”-trådarna så utspelar sig DRAMA av hög klass.
Dessutom tror jag att man bara kan förstå Wikipedia om man samtidigt förstår ex. Encyclopedia Dramatica, antitesen till Wikipedias epistemologi.
@Christopher Kullenberg: uncyclopedia.org rekommenderas också.
@Christopher Kullenberg: “Det hela är intressant. Både i fallet TPB och Wikileaks har man både i bild och text lyft fram personer. Men inte Wikipedia. Alltid samma logga, dvs jordgloben av encyklopedier, och författarfunktionen helt borttagen.” Tja, loggan handlar faktiskt om författarfunktionen; pusselbitarna symboliserar artiklarna som finns på Wikipedia, och det är med flit globen inte är full: det finns mer att lägga till, är budskapet.
Jag håller med notwist om att journalister väldigt ofta missuppfattar Wikipedia (tror att det finns en redaktion, tror att det är en sökmotor, tror att det är kommersiellt, tror att Wikimedia Foundation – den ideella stiftelse som stöder Wikipedia och några systerprojekt genom bl.a. drift av servrarna – har någon makt över encyklopedin och så vidare), men DN-artiklarna var faktiskt (åtminstone överlag) korrekta. En eloge till DN! Copyriots inlägg var även det korrekt, men jag förväntade mig inte annat från den här bloggen…
Det Rasmus tar upp om relevansen är väldigt intressant. Wikipedias mål är att bli en encyklopedi, och därför platsar inte all världens kunskap på Wikipedia – artiklar som inte platsar i ett uppslagsverk raderas. Exakt var gränsen ska gå mellan encyklopedisk relevans och brist på sådan är föremål för konstant diskussion, men överlag har Wikipedia härmat traditionella encyklopediers indelning av relevant och icke-relevant. Till skillnad från traditionella encyklopedier lider Wikipedia inte av utrymmesbrist; avskiljandet mellan relevant och icke-relevant anses alltså ha ett egenvärde.
ChrisK: Intressant vinkel. Men jag måste kisa när jag läser för att undvika att hetsa upp mig över anglicismen “teknologi” (vilket är ett engelskt ord översätts till “teknik” på svenska, icke att förväxla med det svenska ordet “teknologi” som beyder ungefär studier av teknik).
Detta med sant och falskt på Wikipedia är en underlig ingångspunkt till ett underbart fenomen. Jag skulle vilja ställa följande motfråga: Är faktafel på Wikipedia någonsin i praktiken ett problem?
Vill man veta något allmänt vedertaget faktum är det ytterst ovanligt att Wikipedia har fel; än mer ovanligt att informationen är fel på ett missledande sätt och inte bara uppenbart vandaliserad. Vill man ha information om något mer kontroversiellt ämne kan Wikipediasidan tillsammans med diskussionssidorna vara ytterst belysande. Där Wikipedia då och då brister är när det gäller smala komplexa ämnen som ingen expert har tagit under sina vingars skugga. Då är det å andra sidan alltid tydligt att informationen är bristfällig, och man får således leta någon annanstans.
Nej, problemet är inte faktafel. Mer intressant vore att studera vilka effekter den demografiska profilen hos redaktörerna får.
Jonas: Korrekt. Jag skriver dock aldrig korrekt i de tekniker vars teknologier tillhör LAMP-paradigmet, dvs. i detta fall tekniken WordPress på den singulära fraktalinstansen Copyriot.
vore roligt att veta om något språk som finns representerat på wikipedia har helt urspårade artiklar.
något “minoritetsspråk” från en icke framstående “IT-nation” kanske.
det får jag aldrig veta
Det är inte utan att man undrar, när ska folk sluta att ha ett helt unikt kriterium för korrekthet när det kommer till Wikipedia? När tidningarna som kritiserar wikipedia kommer upp i dess nivå av korrekthet så börjar jag kanske ta kritiken på allvar.
[…] dagen för 10 år sedan skapades en sajt vid namn Wikipedia. Tanken var att hela mänsklighetens encyklopediska kunskap skulle samlas på en webbplats, tack vare […]
[…] snart tio! Av Tofflan – en tragisk komedi Kan man lita på Wikipedia? Av Vardagskrig Ett par tankar om Wikipedia Av […]
Den intressanta kritiken mot wikipedia är väl framför allt den demografiska profilen hos redaktörerna, samt det generella problemet med okänd avsändare.
Men jag håller med, synd att han går in i det mindre relevanta sant/falskt-spåret.
“Antagligen var det även kring 2005 som Google rutinmässigt började ranka Wikipedia-artiklar högst bland sökresultaten, men det är bara en gissning från min sida.”
Google tog inget initiativ att ranka Wikipedia högre, vad som hände var att deras sökprioalgoritm PageRank började ranka artiklar i Wikipedia högt just därför att många människor refererade till dem. vad som hände var alltså att nätresurser i gemen började länka till Wikipedia som en primär källa.
[…] Rasmus Fleischer har påpekat i en bloggpost tenderar bevakningen av Wikipedia att vara förvånansvärt ytlig. Fortfarande är […]
[…] 17 januari: Missade tidigare att Rasmus Fleischer skrivit om några av de viktiga perspektiv som saknats i rapporteringen runt Wikipedia de senaste […]
jag förstår ej hur wikipedia kan kallas demokratiskt när stasi-raderarna kan vara anonyma men de som skickar in artiklar ej kan.
[…] Ett par tankar om Wikipedia […]
Kommentera