Ungern åt höger, del 4: Medielagarna

Tidigare inlägg i serien:
Ungern åt höger, del 1: Fidesz
Ungern åt höger, del 2: Viktor Orbán
Ungern åt höger, del 3: Utrensningar i akademin

Under december månad har till slut även svensk press uppmärksammat vad Viktor Orbán och hans parti Fidesz sysslar med i Ungern. Droppen verkar vara den nya medielagstiftningen – en grundlagsändring som parlamentet godkände förra veckan – i kombination med att Ungern om ett par dagar ska bli ordförande i EU.

Ett TT-telegram tog upp kritikstormen mot Ungerns regering från andra EU-länder, särskilt Tyskland. Daniel Cohn-Bendit, de grönas gruppledare i Europaparlamentet, har redan talat om möjligheten att beröva Ungern sitt ordförandeskap i EU. Men även Angela Merkel (vars CDU tillhör samma konservativa grupp i EU som Fidesz) är skarp i sin kritik.
Från de svenska moderaterna är det däremot tyst, trots att även de är ett syskonparti till Fidesz. Gunnar Hökmark (m) som tidigare har lovordat Fidesz maktövertagande, påstår nu att han inte vet någonting. “Ett mycket osannolikt påstående, det handlar väl om att inte riktigt veta hur de ungerska vännerna ska hanteras”, skriver Correns ledarsida. Där hänvisas även till den mycket skarpa kritik som uttrycktes på ledarsidan i Washington Post: The Putinization of Hungary“.

“Putinisering” är inget dåligt begrepp, fast även Berlusconi – ännu en europeisk allierad till moderaterna och Fidesz – förtjänar att nämnas i sammanhanget.

Copyriot beskrev medielagen redan i oktober:

Medielagen föreskriver att nyhetsmedierna inte bara måste rapportera “ansvarsfullt” utan även på ett sätt som “stärker känslan av nationell enighet”. Myndigheter som kritiseras ges en ovillkorlig replikrätt. För att se över att reglerna följs etableras en ny myndighet, Medierådet, vars ledamöter tillsätts på ett mandat som löper i hela nio år, plus en ordförande som tillsätts direkt av Viktor Orbán. Även om Fidesz mot förmodan skulle förlora valet 2014 så kommer partiet fortfarande att ha kontrollen över Medierådet under 2018 års valrörelse.

Genom det nya Medierådet kommer Fidesz att kunna utfärda miljonböter för rapportering som de anser “obalanserad”. Journalister ska också kunna tvingas att avslöja sina källor.
Det hela ska gälla inte bara för tidningar, radio och tv, utan också för internetbaserade medier. Ett tidigare förslag om att bloggar måste registrera sig har dragits tillbaka, men det är oklart hur Ungerns nya medielag ska dra gränsen mellan nyhetstidningar på nätet och andra nätsidor, om den alls ska dras. Oklarheten om detta är stor, som Sanna Rayman noterar på SvD:s ledarsida.
Ungerns regering har hittills inte gjort mycket för att räta ut frågetecknen. Utrikesministern hävdade att kritikerna borde hålla tyst om grundlagsändringen så länge ingen kan visa på konkreta exempel där Medierådet missbrukat sin makt – en högst intressant syn på grundlagen.

Chefen för Medierådet under de kommande nio(!) åren blir Annamária Szalai. Hon arbetade i början av 1990-talet som utgivare av porrtidningen Miami Press men framställer sig idag som försvarare av kristna familjevärderingar. En karriär som väl speglar Fidesz förvandling från nyliberalt till nationalkonservativt parti. Åren 1998–2002 representerade Annamária Szalai också Fidesz i parlamentet.

Eva Balogh skriver på Hungarian Spectrum om bötesnivåerna. Endast medier som anses ha särskilt stort inflytande (vilket tolkas som landets två största tv-kanaler) kan åläggas att böta motsvarande 6,5 miljoner kronor. Nättidningar klarar sig på under en miljon kronor i böter. Dock kan ansvarig utgivare därtill att personligen dömas till 65000 kronor i böter.
Enligt lagens första skrivelse skulle detta betalas omedelbart, innan eventuell överklagan, vilket dock mildrades. Nu går det att få uppskov. Men det enda som går att överklaga till domstol är själva bötesbeloppet – inte huruvida det var rätt eller fel att utdöma böter i sig.

Andra delar av den 180 sidor tjocka medielagstiftningen reglerar ägarkoncentration och innehåll i tv- och radioprogram. Minst hälften ska komma från europa, minst en tredjedel från Ungern. När det gäller musiken i radio ska minst 35 % av musiken vara ungersk och av dena måste minst en fjärdedel vara inspelad under de senaste fem åren. Snacka om detaljreglering! För övrigt vore det intressant att ta del av vilka kriterier som gäller för att nationabestämma musik.

Alla större tv- och radiokanaler måste sända nyheter i minst 20 minuter per kväll. Inte mer än 20 % av dessa nyhetssändningar får bestå av rapportering kring brottslighet vilken “inte tjänar den demokratiska offentlighetens intressen”.

Till slut har Viktor Orbán försökt svara på kritiken mot medielagen genom att påstå att där “inte finns en enda paragraf” som inte går att hitta hos andra EU-länder. Anledningen till kritiken, sade han i en tv-intervju, är att “många avskyr idén att ett högernationellt och kristet parti har fått 2/3-majoritet i Ungern. /…/ Kritik från Västeuropa skrämmer oss inte.”

Läs även Johan Hilton på Expressens kultursida om vad som sker i Ungerns teaterliv. Även han pekar på den skamliga tystnaden från Sveriges moderater och moderatledda regering.