Skäl till att skilja mellan böcker och icke-böcker

Frågan om robotförfattare och litterär spamdexing, som tagits upp här i två inlägg, plockas upp av P O Ågren i en utmärkt artikel som avslutar med ett antal relevanta frågor.

Är dessa ”böcker” böcker? Vilka kriterier måste vi anlägga? Någon kanske menar ett lägsta kriterium är att det finns en författare som skrivit texten själv. Är i så fall lagboken en bok?
Kommer nätbokhandlarna att översvämmas av böcker av dessa bokbotar? Vad kan bokhandlarna göra? Det framstår som osannolikt att genomföra en manuell granskning av varje inkommen bok för att sortera bort dem. Sannolikt kommer man att pröva automatiska granskningsprogram för att se om det går att filtrera dylika böcker, men erfarenheten säger att filtreringsprogram, oavsett ändamål, är synnerligen trubbiga. /…/
Så hur bör vi hantera detta bokbotfenomen? Inte en aning. Först måste vi bestämma vad som är problemet.

Just så! Vad som gör robotförfattarna spännande är inte bara att de ställer frågan om vad som är en bok, utan att vi samtidigt konfronteras med metafrågan: varför behöver vi veta vad som är en bok?

Själv ser jag tre praktiska skäl att skilja böcker från icke-böcker.

För det första är det svårt att tänka sig en litterär offentlighet utan böcker. Bokens funktion är inte bara att fungera som behållare för text, utan även att tjäna som gemensam referenspunkt för ett större antal människor som inte känner varandra personligen. Visserligen lider vi ingen brist på offentligheter, men ett särdrag i litterära offentligheter har varit att de är relativt långsamma, särskilt i jämförelse med s.k. sociala medier.
Om inga begrepp finns för att skilja bok från icke-bok, om alla skrivna ord blir delar av samma flöde, rubbas det känsliga samspelet mellan snabba och långsamma offentligheter.

För det andra bevaras böcker, precis som tidningar och tidskrifter, i offentliga arkiv (i Sverige bl.a. Kungliga Biblioteket). Att en text givits ut som bok har varit tillräckligt som garanti för att den ska finnas tillgänglig för läsning även efter hundra år – till skillnad från den mycket större mängd text som skrivs ner på papper eller läggs ut på nätet. Utan en klar definition av vad som är en bok, kommer vår samtid att fortsättningsvis lämna allt mer godtyckliga spår till framtida historiker.

För det tredje är boken ett objekt för kulturpolitik. Staten finansierar dels ett riktat stöd till utvalda böcker och författare, dels ett allmänt stöd till bokmediet i form av nedsatt bokmoms. Utan en klar definition av vad som är en bok blir det svårt att upprätthålla denna stödapparat. Vilket kanske är okej – men inte utan moget övervägande.

Hittills har vi vant oss vid att offentligheten, arkiven och kulturpolitiken opererar med utgångspunkt i en given skillnad mellan bok och icke-bok. Alla kommer de att omvandlas av att den skillnaden nu börjar luckras upp av e-böcker, ljudböcker och print-on-demand. Frågan om bokens framtid borde handla mer om detta och mindre om pappersböckers lukt.

6 kommentarer ↓

#1 Magnus on 27 December 2010 at 10:22 am

En annan fråga man kan ställa sig: Vad är en bokhandel?

Varför är det “osannolikt att genomföra en manuell granskning av varje inkommen bok”? Alla affärer jag har haft att göra med som (potentiell) leverantör har gjort en granskning av produkterna. Först efter granskningen väljer de om de ska sälja dem eller inte. Detta gäller även helt nätbaserade affärer.

Om ingen granskning görs, vad skiljer en bokhandel från en allmän köp- och säljplats, som Blocket?

#2 P O on 27 December 2010 at 10:41 am

Ett skäl till varför jag tror det är osannolikt att nätbokhandlare som Amazon förhandsgranskar med kvalitetskriterier är viljan att upprätthålla en lång svans av produkter som inte kostar något att lagerföra – som e-böcker och print-on-demand. En sådan svans kan bli hur lång som helst och därmed kostsam att förhandsgranska. Magnus avslutande fråga är därför i högsta grad relevant.

#3 Karl on 27 December 2010 at 2:57 pm

I närheten av där jag bor finns en alldeles utmärkt bokhandel. Det är uppenbart av deras sortiment att de gör ett ytterst noggrant (och kärleksfullt) urval av vilka böcker de ska sälja, vilket leder till att man svårligen kan titta in där utan att dels fastna alldeles för länge och dels hitta ett antal titlar som man inte visste att man ville ha men som man nu svårligen kan hindra sig från att köpa. Problemet med denna sympatiska affär är att priserna ligger oerhört högt. Därför blir det tyvärr tämligen ofta så att jag lämnar affären tomhänt för att istället gå hem och lägga en beställning från en Internetbokhandel. Affären går runt, skulle jag tro, genom att trogna och välbeställda kunder stödköper böcker.

Vet inte om denna lilla historia hjälper till att besvara frågan om vad en bokhandel är…

#4 mary eng on 27 December 2010 at 10:26 pm

a huge part of the google books settlement argument was regarding the rights of the blind and dyslexic to have available resources. as it stands many google digitizations do not provide plain text convertibility to provide easy text to speech robot voice, which can be very helpful for the blind. and the same for large fonting. i really like the article, rasmus.
i was going to ask how do we know that you are not a robot yourself?
or can we see copyriot in other shapes such as ebook format on myebook.com as a digital flippage book? or as scribd doc downloadable easy as a pdf? i think there will be better mediums—
the collected works of . . .
i love so much the idea of reaching real humans now, as opposed to letting everything get dry and fusty and out of date as per the old book industry. i dont know about sweden so much, but in the states what gets published in pop literature has been so degraded, that the blogosphere seems a happy refuge back into the realm of intellect, and i think, i am not idiotic enough to have a book deal, for what gets published. even within the realm of academic publishing . . . well.
when all the industries contracted @ 2000 my fathers last 800 page manuscript was to be trimmed to 200pages, as everything was dumbed down for the american-sized brain and and the economic scale of soundbite and glitz.
kind of tawdry.
i really dont care for printed books anymore as they hurt my eyes and i large font everything.
i read enough of them anyway.

vanity pressings for the fun of it, the archaicism . . . for the oldness . . . on rotting paper . . .
i think its all vanity
and that what is so much more important is how the information affects how humans relate to each other and what they can say when they meet face to face
and that is when so much information is conferred about money and class and language and social sensibilities.
i think human rights and the environment is where it should all lead
and the grid blackout—if that were to occur, how nice it would be to have a book, or recall a book fondly!
i love you. sweden was nice i miss it already

anyone worth reading is also publishing and or speaking online—so books at this point are quite like vinyl—a luxury fetish and a security blanket to nourish our memories of the past

i personally feel quite a robot myself these days and am not sure if i am a spambot—but even more fun is to see my writing translated and retranslated and spit out with gobs of nasty ads.
now that’s literature! propaganda’s beautiful replicatory process affecting culture

#5 COPYRIOT | Ytterligare två noteringar om robotförlagen on 2 February 2011 at 12:59 am

[…] Skäl till att skilja mellan böcker och icke-böcker […]

#6 Är en digital bok en… bok? | Tjänster och IKT on 10 February 2011 at 9:57 am

[…] verkligen är viktigt att blanda sig i? Har det en mening att kunna skilja bok från icke-bok? Copyriot analyserar (jag klipper ihop hans text här): För det första är det svårt att tänka sig en litterär […]

Kommentera