Förra inlägget nämnde kort att Daniel Domscheit-Berg, den tyske avhopparen från Wikileaks, förbereder en alternativ plattform. Som på beställning publicerar nu den vänsterliberala veckotidningen Der Freitag en intervju där han utvecklar planerna på alternativ till Wikileaks.
Först pratar han om den läckta diplomatposten och bristerna i nyhetsrapporteringen om den. Väldigt få ha insett vilken liten, liten bråkdel av all information som har lagts upp offentligt på nätet.
– Detta är ett förräderi mot den ursprungliga Wikileaks-principen om att offentligheten och så många massmedier som möjligt får tillgång till informationen utan att någon diskrimineras av något som helst skäl. Hittills ligger bara några hundra av rapporterna uppe på nätet.
Vad är så fel med att offentliggöra dem stegvis?
– Felet är att de inte offentliggörs stegvis för alla, utan att Wikileaks i stället ger utvalda massmedier exklusiv förhandstillgång. Dessa får därmed en konkurrensfördel gentemot de andra, som givetvis svarar med att via alla möjliga kanaler också komma över den kompletta datamängden. Därmed uppstår en marknad där informationen blir en handelsvara. Redan nu börjar spekulanternas stora jakt på vem som ska få tillgång till nästa släppt. Att detta inte är några trivialiteter visas av det faktum att New York Times denna gång inte fick något material av Wikileaks, utan måste gå via Guardian. Skälet till detta är att New York Times inte rapporterade om Irak-protokollen på det sätt som Wikileaks önskade. Kort sagt: Wikileaks är inte längre neutralt utan bestämmer helt subjektivt vilka man vill samarbeta med.
Daniel Domscheit-Berg är samtidigt noga med att betona sin solidaritet med Wikileaks. Projektet mår bara bra av konstruktiv kritik och av alternativa plattformar, menar han. För tillfället skriver han på en bok om Wikileaks “bakom kulisserna” men kan inte svara på hur organisationen idag skulle kunna klara sig utan Julian Assange, efter att denne successivt har gjort sig själv allt mer central.
Alternativet som Daniel Domscheit-Berg är en del av att bygga är tänkt att heta OpenLeaks. Han beskriver det som “ett decentraliserat system av säkra elektroniska brevlådor” dit dokument kan skickas utan risk för upptäckt.
Hur kommer ert system att skilja sig från Wikileaks?
– Vår ansats är att bara ställa dessa elektroniska brevlådor till förfogande och annars förbli i bakgrunden. Tonvikten ska åter hamna på innehållet. Vi vill göra det så enkelt som möjligt att sprida dokument tillsammans med samarbetspartner – oavsett om dessa är massmedier, fackföreningar eller intresseorganisationer. Vi ska inte bestämma vem som får dokumenten i förväg, om inte källan gör det.
Kanske är denna bloggpost första gången som OpenLeaks nämns i Sverige. Några andra svenska exempel går i vart fall inte att hitta i skrivande stund.
Om du uppskattar att jag gjorde översättning och referat, klicka gärna på Flattr-knappen, men flattra gärna även originalartikeln!
Uppdatering: Under torsdagkvällen nådde nyheten de flesta stora tidningar och inte minst Sveriges Television som har hållt på den inför dokumentären Wikirebels som officiellt har premiär på söndag men som redan nu förhandsvisas.
52 kommentarer ↓
Bra initiativ och lysande kritik!
Bra initiativ, och DN var inte långt efter dig, vad vi nu ska dra för slutsatser av det :)
http://www.dn.se/nyheter/varlden/i-wikileaks-skugga-reser-sig-openleaks-1.1224700
[…] nyss skrev jag – tack vare Rasmus Fleischers uppmärksamma internetblick – om OpenLeaks. En ny utmanare till Wikileaks, som jobbar […]
tak sa
du bist die beste aller tage!
im deutsche
spater
eine gute zeit fur uns mit hoffnung ja?
ich fuhle besser mit mehr data
ich liebe copyriot
Dn hävdar att Openleak inte själva ska publicera material. Frågan är vad detta betyder. Om råmaterialet inte är tillgängligt för allmänheten ger jag inte mycket för initiativet. Om de däremot skippar analysen och editorialiseringen är det bara att gratulera.
kanske användbart i sammanhanget: http://torrentfreak.com/truly-decentralized-bittorrent-downloading-has-finally-arrived-101208/
Det är bra med alternativ, men kritiken mot hur wikileaks styr släppandet av informationen visar bara att man missat poängen med detta. Det Wikileaks gör är att maximera informationsspridningen, så att den även ska nå utanför datanördarnas krets. Det är principer som står mot pragmatism. Att följa vackra principer är inte alltid det smärtaste.
Svinto: Det känns lite förmätet att anklaga att en erfaren Wikileaks-medarbetare för att ha “missat poängen”. Snarare så tror jag att Openleaks-folket mycket väl ser både den poäng som Assange vill uppnå, och alternativa poänger som de själva vill prioritera.
Man kan också tänka att tiden just nu, efter att Wikileaks har lyckats uppnå sitt genombrott, har mognat för att frångå den modell som i förlängningen kan få allt fler negativa sidor.
Danke schön! :-)
(Jag försökte faktiskt först – innan jag noterade att du själv översatt – använda Google Translate för att förstå texten. Det fungerade… inte så bra.)
Mycket intressant utveckling. Jag har personligen hoppats att något liknande skulle hända. Ska bli intressant att se hur openleaks tar form.
Tanken med att få medierna att konkurrera om informationen och därigenom genomföra de grävjobb som annars så lätt uteblir talade väl Schmitt om som en strategi tidigare om jag inte minns fel. Jag undrar vad som fått honom att ändra sig?
På gamla inspelade föreälsningar talar ju Wikileaks stort om sin roll historiska (!) och civlisationsbärande (!) roll som ett arkiv av rent källmaterial som inte filtrerats av journalister… Vad den målsättningen än är värd, torde den vara oförenlig med att “maximera informationsspridningen” till en handfull nyhetstidningar.
Upplägget med anonymiserande brevlådor som vem som helst kan använda påminner om klassikern anon.penet.fi, en brevförmedlingstjänst som drevs 1993-1996 av Johan Helsingius men stängdes av honom själv sedan finländsk lag befunnits ge otillräckligt skydd mot utomståendes efterforskning av anonyma källor.
Lärdomen från anon.penet.fi torde vara att anonym kommunikation måste vara enkelriktad; Openleaks kan (precis som Wikileaks) inte återbörda ett svar till den anonyma källan utan att hålla reda på vem som har kommunicerat med vem. En lösning på det problemet skulle vara att skicka eventuella svar krypterade via någon publik kanal som många tar del av (till exempel Usenet News) så att man inte i efterhand kan avgöra vem eller vilka som lyckats läsa dem.
Bra initiativ, verkligen… – för mångfald är ju HELA Universums grundprincip – mänsklighetens PyramidMaktHavare undantagna.
[…] För er som läser tyska finns här en längre intervju med Daniel D-B, annars kan ni läsa på engelska eller översättningen gjord av Rasmus Fleischer. […]
Fackföreningar? Que?
Det Anders Andersson skissar ovan är en utmärkt idé. Liknar det som kallas chaffing, men tar det hela ett steg längre.
Den som skickar ett anonymt meddelande skickar också med sin publika nyckel. Svar kan krypteras med denna och sedan läggas in i en allmän svarskanal, via Usenet som nämndes eller lika gärna en IRC-kanal, en publik webbsida, textteve eller vilket broadcastmedium som helst. Endast den anonyme kan låsa upp svaret med sin privata nyckel.
Jag vill se bilder som kan skapa en opinion så stark att folk röstar på fred nästa val.
[…] Snart kommer Openleaks – alternativet till Wikileaks […]
Så den “redaktionella kontrollen” skall ske av ytterligare någon som skall avgöra vad vi gräsrötter är värdiga att få läsa och se.
Det låter som gammal vanlig hederlig censur, det.
Dennis Nilsson och andra som ropar om “censur” har inte begripit vad Wikileaks handlar om. Även de tillämpar redaktionell kontroll. Ställen att släppa information helt okontrollerat och ofiltrerat finns redan.
[…] kallad Openleaks. Det hela frontades i slutet av förra veckan av DN (gånger två), Metro, Copyriot och tysk press. Dessutom dök det upp i SVT:s Dokument Inifrån “Wikirebels” […]
Så, vad tycker du i dagsläget?
http://www.theage.com.au/technology/technology-news/wiki-war-3500-unpublished-leaks-destroyed-forever-as-assange-hits-out-20110822-1j5gw.html
“WikiLeaks founder Julian Assange’s former right-hand man has irrevocably destroyed 3500 unpublished files leaked to the whistleblower site including the complete US no-fly list, five gigabytes of Bank of America documents and detailed information about 20 neo-Nazi groups.
Daniel Domscheit-Berg, who left WikiLeaks last year after a falling out with Assange, revealed the document destruction in an interview with Der Spiegel.
Read more: http://www.theage.com.au/technology/technology-news/wiki-war-3500-unpublished-leaks-destroyed-forever-as-assange-hits-out-20110822-1j5gw.html#ixzz1VnddoPvs“
Anders S: Jag har bara hängt med ytterst ytligt, men tycker givetvis att hela historien stinker. Men bara för att jag skrev om att Openleaks var ett intressant alternativ till Wikileaks betyder det inte att jag har “valt sida” för DDB i någon fånig personstrid, eller att jag skrivit upp mig som understödjare på obestämd tid. Och behovet av alternativ till Wikileaks förefaller vara ännu större nu än då.
[…] vem faen VET vad som är ”fågel eller fisk” i dags […]