Precis i början av Googlekoden nämner Andreas Ekström hur en lätt paranoid man kontaktar honom med sina idéer om en “ondskefull konspiration som driver Microsoft, Apple och Google att i skön förening med CIA ta över världen”. Detta föranleder en kort reflexion:
För trots att vi förmodligen lever i den mest informationstäta tid man kan tänka sig, där det är lättare än någonsin tidigare att söka och kritiskt värdera information direkt från källorna, så lever uppfattningen om den dolda agendan starkare än någonsin.
Detta lilla “trots” fick mig att stanna upp i läsningen. För det antyder möjligheten till två diametralt olika sätt att förstå de tider och sammanhang där konspirationsteorier blomstrar som förklaringsmodell.
1. Brist på information får konspirationsteorier att blomstra.
2. Överflöd av information får konspirationsteorier att blomstra.
Andreas Ekström tar inte ställning för någondera, utan snuddar mest vid frågeställningen i förbifarten. Observera också att ingen av dessa två motstridiga teser har att göra med huruvida konspirationsteorierna är sanna eller falska. Utan tvivel existerar det konspirationer och därmed även adekvata konspirationsteorier. Men det existerar också stora skillnader mellan olika tider och platser vad gäller intresset för att hitta dolda agendor bakom allt som sker i världen. Frågan är hur dessa skillnader hänger samman med varierande utbud på information.
Däremot råkade jag snubbla på en annan artikel som klart pläderar för den första av teserna “Internet ger konspirationsteorier problem” lyder rubriken på en nästan fem år gammal bloggpost av Waldemar Ingdahl. Den publicerades även i bloggantologin Läs mig: bloggar 2005/2006, en bok som nu börjar få visst historiskt intresse.
År 2005 var den tidpunkt då bloggar, YouTube och Wikipedia började explodera på allvar. Det digitala överflödet nådde en ny nivå och Waldemar Ingdahl förutspådde att detta skulle minska cirkulationen av konspirationsteorier.
Han jämförde åren kring 1995 “popula?rkulturen var full av referenser till utomjordingarna” med åren kring 2005. Slutsatsen blev att konspirationstänkandet var på nedgång:
Jo, UFO-entusiasterna finns ju kvar. En so?kning pa? na?tet ger ma?nga tra?ffar, men jag tror att deras mo?jlighet att direkt pa?verka mainstream inte finns da?r la?ngre.
Internet inneha?ller en funktion av kritisk rationalism som a?r va?l va?rd att ta fasta pa?. Den ma?rks inte omedelbart fo?r oss, det finns perioder vi kan uppfatta att en massa da?liga tankar verkar dominera det samtida ta?nkandet. Men i sluta?ndan elimineras de sa?msta genom uteslutning.
/…/
Det hegemoniska samha?llet a?r nog borta, men med ra?tt memetisk ingenjo?rskonst kan man ha?lla memer isolerade och hyfsat harmlo?sa. Det och en o?ppenhet som genomlyser tankar som inte ha?ller vatten.
Waldemar Ingdahls förutsägelse slog knappast in. Tvärtom ökade konspirationstänkandets popularitet explosivt under nollnolltalets andra halva, inte minst till följd av en rad filmer som spreds fritt på nätet. Att förklara detta med “fel” memetisk ingenjörskonst leder bara till ett cirkelresonemang.
Frågan måste ställas om det verkligen är så att internet bär på en “kritisk rationalism” som automatiskt eliminerar dåliga idéer. De som idag skulle vara mest ivriga att svara ja är, tror jag, just de utpräglade konspiracister som samlas på forum som Vaken.se. De skulle hävda att deras konspirationsteorier är just en kritisk rationalism som eliminerar de lögner som “den nya världsordningen” planterat.
Vi kan i efterhand konstatera att åren 2005-2006 snarare var den tid då konspirationsteorier om 9/11 började bli betydligt mer populära än innan på nätet. Detta talar snarare för den andra teorin, att konspirationsteorier frodas i ett överflöd av information (även om fler faktorer än så helt klart måste till).
Visst har envar möjlighet “att söka och kritiskt värdera information direkt från källorna”, men ingen kan på egen hand värdera all den information som krävs för att t.ex. ta ställning till olika teorier om vad som händer den 11 september 2001. För att ta ställning till frågan om explosionernas förlopp måste man läsa in sig ordentligt på fysik och hur ska man då få tid att läsa in sig på all den religionshistoria, ekonomi och medicin som krävs bara för att ta ställning till några andra av de teorier som ofta framförs i direkt anslutning till 9/11-teorierna?
Mer information ska göra oss fria, menar både “foliehattar” och “foliehatare”. Den ena gruppen tror att information ska få oss att inse den globala sammansvärjningen som styr världen, den andra gruppen tror att mer information ska få oss att inse att det inte finns någon global sammansvärjning. Grupperna förenas i sin övertro på individens praktiska förmåga att värdera all information. Ingen av dem kan riktigt förklara hur någon ska få tid att på egen hand ta ställning till allt.
56 kommentarer ↓
Du tänker inte tanken ända ut.
Konspirationsteorier beror på bristande tilltro till auktoriteter.
Pluralismen i informationssamhället omöjliggör auktoriteter. (Eftersom det alltid kommer att finnas andra auktoriteter med en annan uppfattning.)
Torbjörn Wester: Då tycker jag inte att du tänker din egen tanke ända ut. Varför skulle auktoriteten “omöjliggöras” av att det finns flera auktoriteter? Ett flertal auktoriteter är i sig knappast någonting historiskt nytt. En konspirationsteoretiker som Alex Jones är en auktoritet för ganska många.
Sen skulle man möjligtvis kunna vända på steken och tala om att det först och främst en överdriven tilltro till den egna individen som yttersta auktoritet.
Att konspiricismen ökade efter ’05 verkar höra samman med just Youtube – informationen är videoburen! Kolla bara på framsidan av vaken.se eller i deras logg på fb. Kanske skulle en 3:e tes kunna lyda
– Flöden av video får konspirationsteorier att blomstra.
Du har naturligtvis rätt! Ingen har ju någonsin tänkt en tanke ända ut.
Ändå innebär informationssamhället en väsentlig och oförnekelig skillnad när det gäller tillgången till aukoriteters åsikter.
Jämför dagens uppkopplade samhälle med ett bysamhälle med en präst och en lärare. Eller ett samhälle med bara svensk gammalmedia.
Enligt min mening är auktoritetsinflationen i och med infosamhället, ett av de främsta skälen till konspirationsteorier. (En vanlig definition på konspirationsteori är ju en misstro mot den officiella informationen från etablissemanget. En information som tidigare fick stå oemotsagd mycket oftare.)
Naturligtvis väljer vi våra aukoriteter. Och sedan kommer frågan in om vi har ett starkt eller svagt överjag… :-)
Gabriel Widing: Ja, att bara tala om “information” i allmänhet som jag gör här är ju en extrem förenkling. Att det i hög grad handlar just om video är viktigt. Fast också att informationen är indexerad i textform och sökbar via Google. Har sett klistermärken där det bara står två saker: “Vad är Bilderberggruppen” och “www.google.com”. Konspiracisterna som tryckt upp dem såg inget behov av att hänvisa till en specifik plats på nätet utan kunde förlita sig på att söktermen skulle leda de nyfikna rätt.
Torbjörn Wester: Då säger vi nog ungefär samma sak. Informationsöverflöd eller auktoritetsinflation, två sidor av samma mynt.
Och jag tycker att du har en bra poäng när det gäller den allmänna övertron på människors förmåga att värdera information.
Jag har aldrig fattat hur “vanliga” bloggare kan anse sig veta så mycket om “climategate” eller 9/11.
Men jag antar att det är en allmän trend just nu i samhället, att hylla den ickeprofessionella “expertisen”.
Mycket intressant observation. Konsten att värdera information hänger väl också ihop med de sociala relationer vi bygger på nätet? Inbillar mig att informationsurval i första hand är baserat på den information som skickas runt i våra sociala nätverk, inte bara på det som finns “på nätet” i stort. Ngt i den här stilen:
https://docs.google.com/viewer?url=http://web.mit.edu/asuman/www/documents/spread%2520of%2520information-submit.pdf
Victor Galaz: Precis, jag var väldigt nära att fortsätta blogginlägget med att diskutera begreppet “nätvaro” – men någon måtta fick det bli på dess längd. Det lutar snarare åt en längre essä om dessa saker i min nästa bok.
Jag googlade häromdagen namnet på en man jag råkar veta var mkt framstående CIA-operatör i både Bay of Pigs och tillfångatagandet av Che Guevara. Jag fick en enda relevant träff: en mkt långsökt referens på namebase.org.
Bristen på information bekräftade konspirationens verklighet. Så har både konspirationsteorier och underrättelseväsen fungerat sen långt tillbaka.
Gunnar: Och jag läste häromdagen två första kapitlen i din essäsamling. Antecknade som besatt. Så oerhört skarpt! Kommer att referera grundligt till det du skrev där i ett senare sammanhang.
Rasmus: Wow! I impress myself sometimes…
Jag tror att UFO-entusiasmen falnat något sedan varenda kotte börjat gå runt med en videokamera i fickan och det blivit mycket billigt att leka CGI hemma.
Jag tror att konspirationteorier blev mera allmänt accepterade i takt med att de officiella versionerna alltmer fick karaktär av konspirationsteorier.
Efter 9/11 var konspirationsteorierna grunden för USA:s utrikespolitik. Kan “de män som styra världens öden” frikoppla sig från verkligheten, finns det liksom ingen anledning för gemene man att ta hänsyn till den.
Konspirationsteorier är ju också något av semiotiska dammsugare som glatt kan sörpla i sig även de mest naturliga och alldagliga fenomen. Titta bara på hur olika molnformationer resigniferas från att signifiera vissa väderförhållanden (eller, för den delen, kanske en guds passage över himlavalvet eller en annalkande mild vinter) till att signifiera att HAARP-antennerna varit aktiva och bestrålat jonosfären. Och hur HAARP i sin tur blir någonting mycket mer ondskefullt än ett märkligt och dyrt experiment. I Barthes termer kan man kanske kalla konspirationen för en mytisk idé som kan ge en mytisk betydelse till en myriad olika tecken. Och internets möjligheter till att snabbt disseminera dessa mytiska betydelser innebär också att den mytiska idén dissemineras, och kan smitta andra som affekteras av den.
Överflödet av information torde alltså göda konspirationsteorierna även på en mycket grundläggande nivå — de får helt enkelt fler tecken att jobba med, mer komplexitet i världen att underordna den otroligt effektiva strukturering som “det är en (del av) konspiration(en)!” skapar. För att inte tala om hur många fler konspirationer vi kan hitta.
Kan det här kanske knytas till Bataille på något sätt? Jag menar, ett överflöd av tecken och mytiska idéer måste ju ta vägen någonstans…
Vår förmåga att uttrycka våra tankar i tal, och senare även på pränt med boktryckarkonsten skulle ju kunna ses med samma ögon.
Boktryckarkonsten gjorde det möjligt att distribuera kunskap och ideér i en tidigare oanad hastighet, och lade grunden till våra moderna och upplysta samhällen.
Med Internet, världens största bibliotek, går nu denna process mycket fortare. På sikt kommer vi att få mera demokratiska och transparenta samhällen, för det går inte att backa klockan.
@mlowdi:
DET var ett intressant perspektiv… Hjärnans förmåga att inordna information i mönster och att tillskriva intentionalitet även till slumpmässiga företeelser, är ju grunden för såväl vår förståelse av omvärlden som för vår missförståelse av den.
Och sedan hänger väl allt ändå ihop med att vi sedan 1800-talet har en massa löst folk (borgare och medelklass etc. – de flesta av oss) som inte måste arbeta ihjäl sig för brödfödan varenda dag. (pun intended)
Motstridiga teser? Bara i den mån teserna “inget intag av mat gör dig olycklig” och “överflödigt intag mat gör dig olycklig” kan anses motstridiga. Kan det inte vara så att konspirationsteorierna frodas både i ett informationsbrist- och -överflödessammanhang? Många teorier utvecklas säkert allteftersom att mer fakta i ämnet blir känd.
Ser i vilket fram emot fler konspirationsinlägg. Det är ett fascinerande ämne.
Hej Rasmus
Spännande att få titta tillbaka i tiden. Ja, det finns definitivt konspirationer på internet som inte har påverkats av yttre kritik. Där stämde inte vad jag ansåg 2005.
Det kanske finns undersökningar på om konspirationstänkande har ökat eller inte i samhället? De hör nog ihop med graden av förtroende för auktoriteter och andra samhällsgrupper.
Min motfråga är om vi kanske uppfattar att antalet foliehattar och udda grupper har ökat därför att de är mer synliga för oss genom internet? Kunskapen i samhället om att det finns mer udda grupper har ökat.
Om vi jämför med t.ex. extrema religiösa samfund eller sektvänstern på tidigt 70-tal var det kanske fler, men hade ett mindre genomslag?
Har du mer information om det är så?
Teorier formas när det finns information att bygga teorier kring – That simple. Auktoriteter eller inte spelar mindre roll och auktoritetstro påverkar snarare personen i riktning att justifiera de egna kognitivens status quo, socialpsykologist som “system justification theory” till exempel. Somliga försvarar hellre övergrepp mot dem själva om alternativet är att förändra kognitiven kring världsbilden och systemet personen lever under, andra ställer sig på barikaderna och mer än gärna sablar ned det system de lever under. Samma person kan också vandra mellan båda ytterligheterna beroende på hur starkt de känner sig hotade mentalt av tankarna. I båda fall kan det närmast slå över i religiositet, alltså en situation där kognitiven inte kan prövas enftersom den troende då riskerar förlora sin tro.
Vid informationsbrist byggs teorier mycket löst på tro utifrån befintliga kognitiv. Vid överflöd av information byggs teorierna på denna information och prövas mot befintliga kognitiv. Vid motstridig information prövas kognitiven och ens förmåga att lösa denna dissonans. Till detta skall givetvis också möjligheterna till kommunikation vägas in. Utan kommunikationsmöjligheter så kan givetvis inte åsikter bollas och argument nötas för och emot. Idag har vi väderlekstjänster som faktiskt kan spå väder hyggligt, förr var informationen mer sparsam och folk tog till andra saker, typ. bondepraktikan. Men pratar vi väder mer idag än då? Givetvis mer, i synnerhet på nätet eftersom det inte talades väder alls på något nät på bondepraktikans tid. Vi kommunicerar överhuvudtaget mer idag än då.
Byt gärna ut “konspirationsteorier” i tankebubblan mot vetenskap. De båda är starkt besläktade i och med att båda är teorier från början och betraktas inte som sanna utan att prövas, vilket förutsätter att information kommuniceras. De två punkterna:
1. Brist på information får vetenskapen att blomstra.
2. Överflöd av information får vetenskapen att blomstra.
Applicera sedan resten av resonemanget..
Det handlar inte främst om kvantitet utan om kvalitet. Mängden information ökar fortfarande lavinartat, men kvaliteten på informationen blir allt sämre. Människor kommer allt längre bort från den politiska makten och allt längre bort från den viktiga informationen.
I konsumentledet blir samhället allt mer transparent medan beslutsledets informationsgångar förblir oåtkomliga.
I kombination med att våra stackars hjärnor inte klarar av för komplexa sammanhang utan vill förenkla allt blomstrar konspirationsteorierna på nätet.
…tja…
…det, och att förklaringar som “Flight 93 förångades när det slog i marken” kan kännas lite väl som kejsarens nya kläder.
Förhoppningsvis finns det svar som rätar ut de frågetecken som finns, men den totala torkan på information skapar misstro.
Nuförtiden är det också få som ser skillnaden mellan att ställa kritiska frågor och att framlägga elaborerade konspirationsteorier som svar på de kritiska frågorna. Ifrågasätter man för stora mekanismer, så som den rådande politisk ordningen, kan man lätt klassas som konspirationsteoretiker. Något som t.ex. Noam Chomsky flera gånger råkat ut för.
con-spiro
to breathe with
roswell UFO wreckage is something funny my grandpa as original CIA founding member had to go officiate.
the data on him is all fairly still classified but fondly i can read about him here:
http://www.eyepod.org/WTZ-2.html
ransom ludwig eng of scientific intelligence for CIA.
isn’t that lovely?
i believe he found the data inconclusive as might be safe to say for everything . . .
or “scientifically invalid”
thank you for all the good leads . . . and for enduring my comments
[…] Informationsbrist, informationsöverflöd och konspirationstänkande […]
Den sjukaste teorin av dem alla är nog den om att makten alltid säger sanningen och att det är folket som det är “fel på” när de någon gång inte litar på makthavarna när deras lögner någon gång blir lite väl uppenbara.
Nu har jag inte läst allt som Rasmus Fleischer haft att säga om sin “konspiracism”, men tar man t.ex. den numera avslöjade konspirationen mellan tullen, regeringen och militären om militärsmugglingen på Estonia så var det ju inte judar som misstänktes för oegentligheter där utan snarare adelsmannen Carl Bildt och ett gäng liknande vita män på diverse myndigheter. Varför en vänsteraktivist då försöker sjukdomsförklara allmänhetens kritiska tänkande övergår mitt förstånd. Att kritik mot judiska makthavare kan bekämpas med hänvisning till antisemitism begriper jag, men svenska heterosexuella medelålders män?
Vad anser du förresten själv Fleischer? Tycker du att Sverige blir ett bättre land om människor alltid låter sig övertygas om att det var ryssar i Hårsfjärden, hård vind som sänkte Estonia och att bombningen av Södermalm på 40-talet var en felnavigering? Ska människor i Fleischer-utopia tvinga sig att tro på att DC 3:an råkade ut för en “olycka” tills dess att vraket hittades och man fann att makthavarna faktiskt ljugit i 40 år?
Jag begriper faktiskt inte varför vänstern visar denna osunda kärlek till makten och staten. Det är nån sorts “staten har alltid rätt”-tänkande som man vill inskipa i en redan lydig befolkning. Är det för att man själv har makten?
Widar Nord tycks vilja antyda att jag skulle höra till dem som slentrianmässigt misstänkliggör varje misstanke om sammansvärjningar. Ingenting kunde vara mer fel och uttryck som “Fleischer-utopia” är i sammanhanget direkt löjeväckande.
Konspirationsteorier är fullt legitima och inte detsamma som konspiracism. Konspiracismen handlar om att utesluta alla andra förklaringar, möjligheten att det inte finns en medveten plan bakom allt, samt om att sammanföra alla världshistoriens konspirationer till en enda superkonspiration.
Kanske borde sagt att jag inte läst din avhandling. Ska göra det. Jag delar din inställning i kommentaren.
Hur som helst är en folklig benägenhet att alltid “lita på staten” farligare än motsatsen. Svenskarna har alltid präglats av en extrem kärlek till staten, en sorts dyrkan och djup personlig passion där man erkänner statens rätt att gå in och avgöra vårdnadstvister, tvångskvotera föräldraledigheten, tvångssterilisera och tvångsomhänderta hit och dit, driva könspolitiska projekt i förskolan osv. Vi har en helt unik syn på statens roll i vanliga människors liv och vi vill att våra barn fostras av staten hellre än av oss själva.
I ett sånt hyperkollektivistiskt samhälle utsätter svensken den som säger emot staten för regelrätt vuxenmobbing. Den som trodde att Nato var i Hårsfjärden på 1980-talet blev mobbad och grannarna slutade hälsa osv. Samma med Estonia. Idag har invandringen blivit ett tabu. Man får inte ha teorier om varför svenskarna byts ut och säger man att vi blir en minoritet i Sverige om 40 år så ses man som sinnessjuk, trots att det är den mest självklara saken i världen.
I ett sånt land kan jag tycka att det finns annat att lägga krut på än att reta sig på de få som ifrågasätter, hur galna de än må vara. Expo hade nyligen en artikel där man listade lite “konspirationsteorier” och där man blandade ihop kritiken mot keynesianism/Federal Reserve med dårar som tror på “chemtrails” etc. Detta är exakt samma taktik som Torbjörn Elensky använder när han ska skandalisera konspirationsteoretiker i TV4/DN genom att nämna David Icke och diverse förintelseförnekare etc.
Nu ska jag läsa din uppsats, som Elensky och liknande glatt citerar. Kanske blir jag positivt överraskad. :]
[…] Informationsbrist, informationsöverflöd och konspirationstänkande […]
[…] även konzpirationzteoretikerna ska ju ha sin bit. Så varför inte wikileaks-cia.nu, eller ännu fläskigare wikileaks-nwo.nu, men […]
[…] Kanske liknande Informationsbrist, informationsöverflöd och konspirationstänkande […]
Kommentera