Vad gör biblioteket den dag då en topplistebok inte är okej att ta in?

När nu diskussionen har inletts om bibliotekens rutiner för inköp av litteratur vill jag först av allt problematisera frågan om brett och smalt. Så fort vi talar om den allra mest efterfrågade litteraturen så återkommer vi till deckarförfattarna: “Läckberg, Guillou, Marklund m.fl”. Visserligen handlar det inte bara om deckare, men dessa får stå som exempel för topplistelitteraturen i allmänhet.

Frågorna som sedan ställs är om biblioteken alls ska köpa in dessa, i vilken mån som inköpen av topplisteböcker ska återspegla de förväntade låneköerna samt slutligen om det är okej att låta privata företag göra dessa inköp åt biblioteken. Ett vanligt argument från bibliotekshåll är att bibliotekarierna får mer tid över åt att välja ut smal litteratur om de slipper att manuellt välja ut topplisteböckerna, som biblioteken i stället kan “prenumerera” på i form av s.k. profilinköp via t.ex. BTJ eller Adlibris.

Låt oss bordlägga frågan om brett kontra smalt. Det behöver ju inte finnas en motsättning mellan att biblioteken tillhandahåller bägge delar. Låt oss alltså utgå från att biblioteken ska köpa in deckare av Läckberg, Guillou och Marklund. Liksom för den delen de småsliskiga självhjälpsböckerna som återfinns på fackböckernas topplista. Låt oss rentav säga att alla de böcker som idag finns på bokhandlarnas topplistor även bör köpas in av biblioteken. Frågan är bara – kommer det alltid att vara så?

Högt upp på topplistorna befinner sig nu en omdiskuterad bok om kungens privatliv. Därför får vi väl anta att den även hamnar i inköpsprofiler som vissa bibliotek prenumererar på. Kungaboken tas då in på biblioteken enbart på grundval av stor efterfrågan, utan att bibliotekarier tagit ställning till om den bör tas in. Detta är kanske inget problem i sig. Rimligtvis hade flertalet större bibliotek även vid en självständig bedömning kommit fram till att den borde tas in.

Utan att diskutera kungaboken i sig, ger fallet tillfälle att spekulera i framtida utvecklingar. Vad händer om en dåligt underbyggd, sensationssökande skvallerbok om en känd persons privatliv skulle hamna allra högst på topplistan?
Vi kan tänka oss andra fall som är hypotetiska men principiellt viktiga: Vad händer om om t.ex. den SD-närstående bloggen Politiskt Inkorrekt gör en “best of” där de i bokform samlar uthängningar av brottsdömda invandrare och denna bok hamnar på topplistorna för facklitteratur? Vad händer om vi i Sverige skulle få en bästsäljande deckarförfattare vars tematik är uttalat rasistisk? Om rentav en variant på Sion vises protokoll skulle hamna på försäljningstopplistorna i Sverige, så som varit fallet bl.a. i delar av Mellanöstern?

Enligt de rutiner för profilinköp som biblioteken idag omfamnar skulle dessa böcker då per automatik tas in i bibliotekens bestånd. Visst kan biblioteken säkert hävda en rätt att lägga in veto. Men då har man inte bara erkänt att bibliotekarierna visst måste ägna viss tid åt att sålla även i floden av topplisteböcker. Vad värre är, har man accepterat en utveckling där bibliotekens eget urval reduceras till en slags censur.

Allt som presenteras i bokform kan inte vara okej, inte ens om det skulle efterfrågas av många köpare. Ju billigare det blir att ge ut böcker, desto lättare blir det att jaga snabba rubriker genom att ge ut böcker med uppgifter som provocerar och kittlar. Om det dessutom går att ge ut “e-böcker” utan att ha en pappersbok som förlaga kommer denna tendens sannolikt att eskalera ytterligare.
Det är ofråkomligt att biblioteken måste upprätthålla vissa etiska gränser. Om de både väljer ut och väljer bort litteratur så förefaller detta inte särskilt konstigt. Om de däremot låter någon annan välja ut så sätter de sig i en farlig sits. Det kanske fungerar bra i ett, två eller tio år. Men förr eller senare blir de tvungna att välja bort en bästsäljare av skäl som är politiskt brännbara. Då är målet öppet för populistiska motattacker mot bibliotekens själva existens.

17 kommentarer ↓

#1 Patrik Schylström on 14 November 2010 at 7:31 pm

VI, biblioteket, har alltid sista ordet och följer inte förslagen från AdLibris (eller motsvarande leverantör) utan att reflektera över böckernas innehåll. Det är ingen censur mer än tidigare. Mediepolicyn säger att vi inte förvärvar litteratur som är rasistisk mm.

#2 rasmus on 14 November 2010 at 7:36 pm

Patrik Schylström: Detta är just vad jag tror är en farlig utveckling på lång sikt. Att biblioteken aktivt väljer bort utan att aktivt välja ut.
“Censur” är ett laddat ord och jag vill understryka att det jag varnar för inte är att det ska bli “mer censur”, utan att bibliotekets urval för omgivningen ska framstå som entydigt censurerande.

#3 Anna-Stina Takala on 14 November 2010 at 9:03 pm

Jag tror vi ska komma ihåg att profilinköp bara är EN del av bibliotekens litteraturinköp. En stor del (den allra största för de flesta bibliotek) av alla köp sker genom ett aktivt urval.

Jag tror dock att jag förstår din fråga, och att det finns en problematik i om biblioteken s a s bara kan “välja bort” ur ett utbud.

Vad som väljs ut för inköp är fortfarande upp till det enskilda bibliotekets mediepolicy. Jag kan tänka mig att många bibliotek väljer att ta in t ex rasistiska böcker, om de är intressanta som samhällsfenomen. Det finns ju redan en hel del både rasistisk och sexistisk litteratur på biblioteken. Det betyder inte att biblioteken står bakom dessa åsikter.

Annat som jag kan tänka mig att många bibliotek inte köper in är t ex medicinsk litteratur som är ren kvacksalveri och som därför kan vara skadlig på ett annat sätt.

#4 rasmus on 14 November 2010 at 9:21 pm

Kvacksalveri var ett bra exempel. (Även där är väl gränsen inte alltid helt glasklar gentemot vissa typer av självhjälp och nyandlighet.)

Av de hypotetiska fall som jag anger ovan så tror jag att “Politiskt Inkorrekt”-fallet är intressantast att diskutera här. Jag finner det alls inte otänkbart att en bok som selektivt hänger ut brottsdömda personer med utländsk härkomst (kanske inklusive adress och personnummer) inom några år skulle kunna nå en topplista och därmed även på profiltjänsternas lista.

Det känns lite orimligt att vi inte har några sådana listor att basera diskussionen på. Är de affärshemligheter? Det vore en välgärning om någon kunde offentliggöra ett exempel på hur profiltjänsternas listor ser ut, med både skön- och facklitteratur.

#5 Anna-Stina Takala on 14 November 2010 at 9:22 pm

Rapporter som har skrivits om profilköp på biblioteken sedan början av 2000-talet kan hämtas på t ex Regionbibliotek Stockholms webbplats: http://www.regionbiblioteket.stockholm.se/templates/OneColumn.asp?id=14461

#6 Siska on 14 November 2010 at 9:40 pm

Jag har tyvärr ingen koll på listor eftersom vi inte har profilinköp i Göteborg. De utvalslistor jag känner till är främst BTJs “paket” eftersom de böcker som är med i paketen är listade i BTJ-häftet. Här kan man läsa mer om dem http://corp.btj.se/?id=820
Att BTJ inte listar exempel antar jag är för att folk inte ska utnyttja listorna utan att betala för tjänsten. Men det är min hypotes.

Misstänker att det främst är mindre bibliotek som utnyttjar paketen, speciellt då de paket som finns med utländsk litteratur, det kan vara väldigt svårt att ha koll på den utgivningen om det inte finns någon bibliotekarie på biblioteket som kan t.ex. persiska. BTJ har inget paket med facklitteratur.

Ett av biblioteken jag arbetade på hade BTJs paket med storstilsböcker, det funkade bra eftersom det inte ges ut så mycket storstil och vi i princip ville ha allt det som gavs ut. Det var helt enkelt inte en särskilt sållad lista.

Vet inte om det här egentligen klargjorde någonting. Det känns egentligen som den som borde klargöra i det här är någon från bokhandeln.

#7 andrea on 14 November 2010 at 11:01 pm

De flesta bibliotek i Sverige använder sig av företaget Elib för att kunna låna ut e-böcker. Man kan väl säga att Elib är en profiltjänst som biblioteken köper i stil med Adlibris eftersom biblioteken inte alls bestämmer vilka e-böcker som går att låna, utan det är helt upp till Elib vilka böcker som finns att låna hem. Hos Elib hittar du till exempel sällan böcker från mindre förlag, däremot storsäljande deckare (såklart). Elib får betalt för varje lånad e-bok så det är kanske inte så konstigt varför det är som det är….

#8 Siska on 15 November 2010 at 7:22 am

Exemplet Elib är väldigt intressant men jag skulle inte jämföra med profilinköp eftersom Elib har monopol på svenska e-böcker. Det är något som verkligen måste diskuteras! Elib är dessutom ägt av förlagen, om än av flera. Sen så stämmer det väl inte riktigt att biblioteken inte kan välja alls, de kan välja bort ur urvalet.

#9 andrea on 15 November 2010 at 8:56 am

Siska, jag upplever det som att Elib glöms bort i diskussionen, desto fler e-böcker som lånas ut desto mer borde biblioteken ta ansvar för vad som lånas ut. Må hända att det inte går att jämföra med Adlibris & BTJ’s profilinköp, men nära på. Jag upplever det inte som att man kan påverka urvalet, men ska kolla upp det närmare på mitt bibliotek.

#10 Johan on 15 November 2010 at 10:13 am

Andrea och Siska (och Rasmus, såklart), jag heter Johan och jobbar på Elib. Vi hjälper som sagt biblioteken att låna ut e-böcker. Att det är vi som bestämmer vilka böcker som kan lånas stämmer inte riktigt – vi gör hela vår katalog tillgänglig för biblioteken, så länge som förlagen gått med på att deras böcker får lånas ut. Biblioteken kan sedan välja bort titlar ur sortimentet om de vill. Det är inte heller sant att vi bara säljer storsäljare – vi har böcker från 240 förlag i vår katalog, och vi är väldigt måna om att ha både bredd och djup i katalogen. Men vi kan inte ge ut en e-bok på egen hand: det gäller ju först och främst att förlagen vill ge ut sina böcker som e-böcker. Det är tyvärr många mindre förlag som tycker att det inte är så mycket mening med det, eftersom försäljningen hittills har varit så liten. Slutligen: vi har inte monopol och välkomnar konkurrens – men hittills har det inte funnits någon som velat syssla med e-böcker förutom vi.

#11 andrea on 15 November 2010 at 11:44 am

Bra med svar, Johan. Elib är en bra service till biblioteken och det är positivt att ni är öppna för konkurrens & diskussion. Litteraturstöd till e-boken? Vore nått. Har frågat runt lite och ingen på mitt bibliotek visste om att man kunde välja bort titlar. Tror iof inte att det är det vi vill, utan snarare välja till.

#12 Jacob on 17 November 2010 at 4:52 pm

“Det är ofråkomligt att biblioteken måste upprätthålla vissa etiska gränser.”

Jag är nyfiken på detta påstående. Vilka etiska gränser är det, förutom lagstiftningen kring yttrande- och tryckfrihet? Anser du att även exempelvis The Pirate Bay ska upprätthålla “vissa etiska gränser”?

#13 rasmus on 17 November 2010 at 5:56 pm

Jacob: Etik betyder lära om att handla rätt. Det är någonting annat än en allmängiltig moral. Jag menar inte att det går att fastslå vad som är rätt och fel på ett sätt som ska gälla för alla bibliotek, för bibliotek kan vara väldigt olika saker. Samtidigt är bibliotek ett urval (på ett sätt som The Pirate Bay inte är). Biblioteken kan inte ta in allt och eftersom de är skattefinansierade måste de kunna basera sitt urval på vissa principer. Det är lika bra att erkänna att dessa principer kommer att involvera etiska gränsdragningar.

#14 Jacob on 18 November 2010 at 1:14 am

Nja, jag är lite rädd för en alltför anal inställning till de principer som ska gälla för bibliotekens förvärv. Jag menar inte att låta störig och aggressiv, utan jag menar helt enkelt att jag tror att det finns en poäng i att låta en del av dessa beslut vara upp till lokala bibliotekarier. Jag är betydligt mer oroad för att bibliotek *inte* köper in böcker pga deras förmodade politiska effekt än motsatsen. Det är något som betecknar SD och liknande, inte “oss”.

Den dagen en “politiskt inkorrekt”-bok är en bestseller är antagligen dessa regler som detaljstyr inköpen lika reaktionära. Att oroa sig över att bibliotek köper in en ev tryckt bok av “Politiskt inkorrekt”-material är liksom att börja i fel ände. Problemet är inte huruvida boken finns på biblioteket eller inte. Man kan inte skylla kylan på termometern.

Naturligtvis är inte bibliotek enbart termometrar, och därför är det viktigt att avslöja att pratet om “mer tid till andra arbetsuppgifter” är skitsnack som döljer det faktum att man skurit bort tjänster. Vi borde försvara bibliotekariernas integritet och folkbibliotekens samhällsfunktion och stoppa den förvandling av biblioteken som pågår, där dessa förvandlas till kommersiella plattformar för förlag och underhållningsindustri.

Flera bibliotek har för övrigt sina förvärvspolicys offentliga. Flera hänvisar till Kulturrådets “Utgångspunkter för bedömning av litteraturstödet” som en lämplig kvalitetspolicy att luta sig mot vid eventuella diskussioner. Min gissning är att detta används vid förslag att köpa in pornografi, sällan annars, eftersom nästan alla inköpsförslag köps in. Men hur som helst är det dessa kriterier som kan sägas vara de “principer” du efterfrågar.

Naturligtvis kan man argumentera för att en textsamling inte ska vara exempelvis sexistisk, men betyder det att bibliotek ska vägra köpa in Bukowski?

#15 Dennis Nilsson on 25 November 2010 at 4:14 am

Biblioteken som de en gång varit, har spelat ut sin roll.

De borde satsa resurser på att lära ut hur man letar och finner information på Internet, ex-vis på fildelningsnätverken. De borde också ha skrivare så man fort kan skriva ut det man vill läsa i pappersform.

Dagens moderna bibliotek är fildelningsnätverken där man finner enskilda individers privata bibliotek utlagda för världen att ta del av, utan att någon filtrerar.

Den som söker, han/hon finner, som det heter! Sista gången jag besökte ett fysiskt bibliotek var för 20 år sedan.

De böcker jag verkligen vill ha i pappersform brukar jag köpa via Amazon.

Copyright-knuten har gått för långt och överstyr. Man kommer så småningom komma till insikter och finna en lösning på detta. Som att man begränsar denna till fem år.

#16 rasmus on 25 November 2010 at 8:03 am

Dennis Nilsson: Jag håller inte med dig för fem öre.

#17 COPYRIOT | Mer om bibliotek som urval on 6 December 2010 at 12:27 pm

[…] Kanske liknande Vad gör biblioteket den dag då en topplistebok inte är okej att ta in? […]

Kommentera