En konspirationsteori utifrån polisterrorn i Göteborg

Förundersökningen har lagts ned mot de tre göteborgare som greps i ett brutalt polistillslag misstänkta för terrorbrott. De får ta med sig datorer och mobiltelefoner från polishuset, hem till lägenheter med glassplitter på golvet efter att polisen slagit sönder både dörrar och fönster. Barnen är traumatiserade men någon mer rättshjälp får de inte, för nu är de inte längre misstänkta. Uppgifterna om bombhot mot centrala Göteborg tycks ha varit hittepå.

“Det visar att rättssäkerheten fungerar”, säger Magnus Ranstorp till Aftonbladet. Så kan man ju också se saken. Aftonbladet pratar även med Dennis Töllborg som lägger fram en intressant hypotes:

Hur kunde det bli så här?
– Det hade jag kunnat svara på om vi hade haft en riktig internutredning i Sverige. Men så mycket vet jag att inte drar du i gång en verksamhet som kostar ett par miljoner på ett telefonsamtal där någon säger att huvudet håller på att explodera av huvudvärk, som rapporterats tidigare. Någonstans har man information som man bedömer vara skarp och väldigt trovärdig. En möjlig hypotes är att det var desinformation från någon underrättelsetjänst.

En underrättelsetjänst kan ha planterat desinformation avsedd att nå fram till Säpo, kanske bara för att se hur de skulle reagera. Varför inte? Betydligt underligare saker händer i underrättelsevärlden. Olika underrättelsetjänster utsätter varandra för tester. Sådant försiggår utan tvivel även mellan stater som är militärt allierade. Varför någon skulle vilja testa Säpos värdering av viss desinformation är onödigt att spekulera i, det kan bara inte uteslutas.

Med detta i åtanke kan man sedan fundera på datalagringsdirektivet. Information som ska användas för att kartlägga terrorhot ska lagras hos privata nätoperatörer. Fatta vilka möjligheter för främmande makt att plantera desinformation! Fatta vilka möjligheter för Säpo att få extra resurser för att kartlägga sådan möjlig desinformation! Fatta vilken eskalation av underrättelser!

15 kommentarer ↓

#1 Christopher Kullenberg on 10 November 2010 at 2:59 pm

Japp. Datalagringsdirektivet suger verkligen ur det avseendet. Att skapa falska loggar är grymt enkelt, både om man är internetoperatör, eller om man kapar datorer och sedan låter dem skapa loggarna åt en.

Ex. Jag skriver ett litet virus som kapar fem datorer i en göteborgsförort. Sen låter jag dessa fem datorer “planera” ett terrorattentat. Ger ett bra test på om säkerhetspolisen reagerar eller inte.

Ex2. Datalagringen är utspridd på kanske hundratals olika platser. Att ta sig in där och skriva om loggar är inte så svårt.

Datalagringsdirektivet ger oss en flodvåg av möjligheter att skapa false positives, något som I sig är en säkerhetsfara. För att inte tala om de stackarna som får sina dörrar inslagna trots att de är helt oskyldiga…

#2 Jay on 10 November 2010 at 3:01 pm

Mjaa, tror det är enklare än så.
Tror det mestadels handlar om att farbror blå vill visa sig handlingskraftig och det här blev bara ett lämpligt tillfälle.

#3 Christopher Kullenberg on 10 November 2010 at 3:03 pm

Asså, många påpekar det barbariska i massövervakningen, att alla övervakas även de oskyldiga. Det är sant ur ett rättighetsperspektiv. Men få verkar se det hela tekniskt.

Om man spanar riktat mot vissa misstänkta undviker man att någon har förvanskat informationen, men om man spanar på allt blir man sårbar för manipulation. Det är lite som att ha en helt oskyddad dator öppen mot internet som “inhämtar allt”. Då riskerar man även att få in “skadlig kod”.

#4 Christopher Kullenberg on 10 November 2010 at 3:04 pm

Jay: Ja, att farbror blå blir upphetsad och vill sparka in dörrar är en faktor. Men man klantar sig ganska fett då, eftersom man röjer sin egen säkerhet.

#5 Jay on 10 November 2010 at 3:09 pm

@ChrisK
Nejnej, jag menar att farbror blå kände ett behov av att visa upp sig som handlingskraftig efter allt som händer i Malmö, typ till vilket pris som helst.

Att utredningen senare bara läggs ner sänder ju signalen att dom drar på stora trumman även för minsta misstanke.

#6 Christopher Kullenberg on 10 November 2010 at 3:11 pm

Ex3. Vi säger att Copyriot skulle lyda under datalagringsdirektivet. Jag går in och kommenterar och skriver “jag ska köpa godis i Nordstan i morgon”. Då skapas automatiskt en loggfil i Copyriots apache-logg med mitt IP-nummer, browserversion etc. Med några enkla trick kan man kapa någon annans dator först, och proxa sin trafik genom den innan man kommenterar. Om det vore farligt att köpa godis i Nordstan skulle vi ha ett case, där en logg sparades och kunde leda polisen till att slå in en dörr.

#7 rasmus on 10 November 2010 at 3:11 pm

Jay: Jag sa inte att jag “tror” att det är så här (vilket vore att gravt överskatta relevansen av min gissningsförmåga).
Det är ointressant vilken hypotes vi anser mest trolig. Däremot är desinformationshypotesen en möjlighet, vilket gör den intressant.

ChrisK:s konkretisering av hur desinformation via datalagring skulle kunna gå till är värd att bygga vidare på.

#8 Jay on 10 November 2010 at 3:13 pm

On topic:
Precis som ChrisK säger så kan det omöjligt vara en bra idé att lagra information på ett flertal ställen, alla med sämre (får man väl anta och hoppas iaf) säkerhet än den säkerhetstjänst som är tänkt att analysera allt sedan.

#9 Rikard on 10 November 2010 at 3:16 pm

Chris,

Jaromil, som talade på FSCONS om likheterna mellan permakultur och free software, har skrivit ett “paper” om bland annat “false positives” utifrån Jean Charles de Menezes tragiska öde då han sköts ihjäl av ännu för oss okända poliser i Londons tunnelbana.

Att varna för false positives är sannerligen inte att ropa varg, det är ett problem som måste upp till diskussion.

Three frames from the life and death of Jean Charles de Menezes

Från abstract:

This article is a theoretical enquiry about the
death of the Brazilian citizen Jean Charles de
Menezes, shot in London at Stockwell tube station
on 22 July 2005 by unknown specialist firearms’ of-
ficers. The previous day some stations of the Tube
were struck by failed bombing attacks. The police
were chasing four suspects. Some hours after the
murder, de Menezes was discovered to be innocent
and not involved in the terrorist act.

Se särskilt kapitel 0.8 om falska positiver (eller vad det heter på svengelska)

#10 Stefan on 10 November 2010 at 3:28 pm

Det är väl budgettider där också som på alla andra ställen…

När det nu har visat sig inte finnas något externt bombhot, vem var det då som bombhotade femman egentligen? Min bestämda åsikt är att polisens aktion har exakt samma resultat som ett terroristangrepp och ansvariga på de olika myndigheterna skall också åtalas för terrorbrott.

#11 Rickard on 10 November 2010 at 3:53 pm

“Hur kunde det bli så här?”

Det är väl för alla uppenbart vid det här laget? Eller? Det är helt enkelt ‘business as usual’. Det krävs i princip ingenting för att en åklagare skall ta beslut om häktning. Lite rykten och halvkvävda lögner räcker med god marginal.

Om ni inte tror mig – fråga Julian Assange.

/Rickard

#12 D on 10 November 2010 at 7:19 pm

Datalagringsdirektivet i all sin otäcka ära, men är inte Kullenbergs scenario i den första posten precis lika möjlig med FRA-spaning? Kapa x antal datorer, låt de prata lite med varandra om bomber, skicka lite lagom kryptisk terrorist-ish information till en server i Mellanöstern…

#13 Christopher Kullenberg on 10 November 2010 at 7:26 pm

D: Sant. I både FRA och Datalagring rör det sig om massövervakning. Men jag tror att FRA är smartare än Säpo, och definitivt smartare en den provinsiella polisen med batong i högsta hugg.

FRA ser det nog mer som en “listig övning”, medan lokalsnuten greppar efter kevlarvästen och hoppar in i piketbussen.

#14 Kampen mot terrorism åsidosätter grundläggande principer « Calandrellas blogg on 10 November 2010 at 8:52 pm

[…] Rasmus Fleicher skriver intressant i frågan om den möjlighet som finns att en annan underrättelsetjänst planterat desinformation i […]

#15 Anders H. on 11 November 2010 at 10:10 pm

Känns som Polisen fick något från en källa som de inte ifrågasatte och fick fullständig panik. När de istället för att kalla ett vittne, slår sönder hans lägenhet pga att någon glömt bort att säga att han är ett vittne blir det rätt klart att det nog var mer kaos än något annat hos polisen just då.

Ledningsproblem inom Göteborgspolisen, känns inte det igen från Göteborgskravallerna? och vem litar de så på att de tar huvudlösa rykten för sanningar?

Intressant iaktagelse att man i princip kan få polisen att göra en brutal razzia hos nästan vem som helst. – Hej, jag heter Anders och ringer från FRA, Jo det är såhär att…

Kommentera