Dagens fanzine: The Psychic Warfare Bulletin #2

Framför mig har jag en publikation innehållande ett språk som tycks härröra ur en konversation mellan postmarxisten Bifo och kaosmagikern Genesis P-Orridge – på svenska, fast via Google Translate. Detta skulle kunna ha genererat formuleringar som dessa:

En ny era i det psykiska kriget har tagit sin början. Kognitärerna har tvingat den på den Globala Psykiska Dominionen genom den faktiska vreden i dess koordinerade psykiska kraft. Dominionens makt kan förefalla stabil, maktbalansen tycks tala till dess fördel. Men just där, på samma plats där dominionen förefaller oss som mest avancerad har också det kognitära hotet och faran penetrerat som djupast och vi kommer att gräva oss djupare in i den och mot den med all den psykiska krigföringens krafter, tills den ber oss att sluta, tills den ber oss om nådastöten.
/…/
Globala Psykiska Dominionen = kapital i sådan hög grad av ackumulation att det har blivit till psykisk energi.
/…/
Under den Globala Psykiska Dominionen finns inget utrymme för cirkulationen av de heterogena uttryck som experimenterar med alternativa narrativ, som producerar vetanden som strider mot den subjektivationsprocess genom vilka dominionen vill få oss att acceptera vår plats i dess “gemenskap av konkurrens” där konstnärerna förväntas lägga sig som knähundar i företagens famnar.
/…/
grunden för dominionens makt består i reglerandet av de olika grader av prekaritet som tvingar oss till konkurrens. Vi måste stå emot detta och låta oss erbjuda andra narrativ där kreativitet inte uppstår ur geniets mystiska förmågor. /…/ Kreativitet är alltid gemensam.

Vad i hela friden kan i sammanhangen menas med “dominion“? Varför skriva subjektivationsprocess om man kan spara åtta bokstäver genom att skriva subjektivering? Och hur ska man förstå tendensen att trycka in adjektivet “psykisk” framför alla möjliga fenomen?
Det ansiktslösa kollektivet bakom The Psychic Warfare Bulletin förklarar i ena marginalen det knepiga språket som ett medvetet drag som syftar till att frammana “den mörka sidan av den psykiska kraften”. Andra marginalen rapporterar helt kort om aktioner som genomförts där “60 psykiska krigare” bland annat placerade sig i en triangelformation på Mynttorget. Grupperingen har även sysslat med “koreogram” och ordnat klubbar på Strand och Riche samtidigt.

Såvitt jag förstår är detta projekt delvis en fortsättning på något som inleddes förra året och som då ibland begagnades sig av namnet The Immaterial Project. Skiftet från immateriell undersökning till psykiskt krig kan då möjligtvis förstås som ett steg från aktivism till verklighetsspel. Om inte annat är det ett påtagligt byte av jargong, från filosofiskt grundade begrepp till ett osäkrande av orden som tyder på en fascination för vad det innebär att våga släppa referenserna till teorin och de ständiga förväntningarna på att kunna formulera nyttan i alla slags kollektiv handling.

Därför känns det svårt att bedöma The Psychic Warfare Bulletin – ett gult A3-papper med tryckt enbart på ena sidan – utan att bedöma de platser och sociala sammanhang där man kommer över den. Om man inte vill uppmuntra just sådan reflexion är det vid närmare eftertanke kanske inte så meningsfullt att ge ut en bulletin på papper när man redan har en blogg med mera. Om bloggen som format växte fram som ett möte mellan länklista och dagbok, är bulletin som format kanske ett mellanting mellan flygblad och fanzine.

2 kommentarer ↓

#1 Tompa on 4 November 2010 at 8:44 pm

PSB är ju en väggtidning. Perfekt för kylskåpet, badrumsväggen, tamburen, anslagstavlan. Mer tidskrävande än flygbladet, mindre starttröskel än fanzinet.

#2 rasmus on 4 November 2010 at 9:58 pm

Ah, såklart!