Om dem som räknar pappersbokens dagar

Hittade ett aktuellt klipp från CNN. Programvärden Howard Kurtz intervjuar den gamle cyberprofeten Nicholas Negroponte som menar att “den fysiska boken kommer att vara borta inom fem år”. Diskussionen är intressant på flera sätt. Främst för att den renodlar den individualism och nutidsfetischism som även är framträdande i den svenska entusiasmen kring e-böcker.

Även i Sverige hävdar vissa att “pappersbokens dagar är räknade”, även om få går så långt som att utmäta tiden till fem år. Sättet att prata om böcker är symptomatiskt. Allt som räknas är nyproduktionen. Den dag då majoriteten av alla nya böcker som säljs inte är på papper, då antas pappersbokens epok vara över.

Att vi har ett kulturarv bestående av miljontals pappersböcker står liksom utanför diskussionen. Att påstå att pappersbokens dagar verkligen är räknade borde rimligtvis innebära att man är beredd att kassera alla befintliga böcker, eventuellt efter att ha digitaliserat dem. Frågan om vem som tar ansvar för långtidslagringen av det digitala arkivet fortsätter att skjutas på framtiden.

Ointresset för långsiktigt bevarande hänger samman med den totala fixeringen vid den individuella konsumentens upplevelse. Vanligtvis spelas detta ut som en uttjatad dikotomi mellan “det gamla” och “det nya”. Howard Kurtz slår an tonen:

Let’s start with books. I really like books: I like the weight, I like the feel, I like to read them, I like to write them.

Jag, jag, jag. Är det ingen annan som tycker att det vore klädsamt om litteratur, läsande och lagring kunde diskuteras i ett perspektiv som går bortom den där dussinfenomenologin? En bit in i CNN-inslaget närmar sig diskussionen förvisso frågan om makt:

Howard Kurtz: Is there any danger that – as we all become more and more newsfeeds, tailored to our blackberries, our smartphones, our iPads – that we limit what we consume? We weed out contrary opinions, we weed out somethings we don’t think we are interested in but which we might be interested in if someone wrote something interesting about it.
Nicholas Negroponte: The risk is much lower than the gain that you get by being more attracted to… Think of your screen as having a knob that can change the point of view. I want a different point of view than mine? I can actually do that!
/…/
Howard Kurtz: Some people think that big companies could ruin the internet, or this age of information, for example there is a big rumbling about Apple being too controlling about what can be on the iPad. /…/
Nicholas Negroponte: What’s interesting is that it’s still lot of choice. I can still hack the iPad, I can load other things in it and there are all sorts of ways and recipes for doing that. Turns out that when people first release a product like the iPad, there’s even more desire to control it, more desire to have it be a peripheral to iTunes. More general purpose tablets will be around, more general purpose computing will allow people to download things out of the control of those corporations. Take open source as a concept, the free and open software that is used to run things like servers – big, corporate things. Fifty percent of the world’s are open source. They’re not Microsoft…

Notera hur Nicholas Negroponte genast för över frågan till att handla om individuellt val. Möjligheten att välja “en annan åsikt” – som om faran låg i en brist på åsikter. Redan från början inskränker Howard Kurtz det hela till en fråga om åsiktsutbyte mellan individer. Vad som inte ryms inom deras liberala premisser är frågan om hur gemenskaper uppstår och upplöses. Frågan om hur individen alltid från början är inbegripen i affektiva förbindelser med sin omvärld, som Spinoza studerade. Frågan om nätvaro, som Christopher Kullenberg skriver om i sitt manifest.

Frågan om hur vi tänker oss e-böckernas kommande roll framstår i första hand som en fråga om liberal individualism. I andra hand är det en fråga om makt och först i tredje hand en fråga om teknik. Nicholas Negroponte, däremot, viftar bort frågan om makt med att det nog löser sig och förutsätter i god amerikanska anda tanken på autonoma individer. Vad som återstår att diskutera är tekniken, som alltid visar sig stå på frihetens och upplysningens sida. Till skillnad från många andra nämner han Afrika. Hans lika intressanta som skruvade argument är att det finns större möjlighet att sprida litteratur i Afrika via laptops än på papper.

Cell phones were most popular in Cambodia, Uganda and so on cause they didn’t have phones. We had phones in this country and were very late to the table.
The developing world will do the same thing with the e-book: they are gonna adopt it much faster than we do, as they do with anything else.

Parallellen är inte irrelevant, men heller inte helt hållbar. Exempelvis har vi den lilla detaljen att böcker, till skillnad från mobiltelefoner, förutsätter läskunnighet.

14 kommentarer ↓

#1 Vertigomannen on 19 October 2010 at 11:25 am

Vi tänker alltid nya tankar med hjälp av metaforer och allegorier som baseras på gamla modeller. Diskussionen om e-“böcker” (vansinnigt begrepp) är inget undantag. De flesta baserar sina spekulationer utifrån film- och musikindustrins erfarenheter av digitalisering. Men skillnaderna är uppenbara. I synnerhet förefaller den mycket tydliga dualismen i dessa industriers produkter vara en viktig punkt: filmen/musiken låg på en platta/kassett/cd/dvd som i sin tur krävde en maskin för att kunna spelas upp. En cd eller dvd eller mp3 eller mpeg är behållare för musik/film, de är utbytbara. Men boken är inte bara en behållare för text. Boken är vad den är: boken=boken. Den är vad du håller i händerna när du läser. Det är därför “e-bok” är ett vansinnigt begrepp eftersom den skapar en form-innehåll-dualism, där texten förpassas in i ett medium som kräver en maskin för att spelas upp, där texten plötsligt får samma svävande status som musiken/filmen. Ska vi inte snarare jämföra utvecklingen med uppfinnandet av skivspelaren eller övergången från teater till film? Eller kanske någonstans mitt emellan själva reproduktionens möjligheter och medialiseringen?

#2 Sebastian Saar on 19 October 2010 at 11:41 am

http://svtplay.se/v/2184434/fran_bokbinderi_till_digital_lasning

Ett klipp som gjorde mig lite glad. Det verkar som om deras fetisch rörande den individuella boken transcenderats till Boken som sådan. Referenser till Borges är överflödriga. I nån mening har de redan börjat med arkivering i det postdigitala. Att bokens materielitet sammanstrålar med talet om dess försvinnande verkar symptomatiskt. Bortser man från ovan bokbindarmystiker så måste väl arkivets frågor börja ställas. Ett biblioteks överlickbarhet, som i många avseenden föutsätter en nästan drömskt sökande blick och en där en boks placering visar sig via var den inte står, utan snarare var den stått, i vilket sammanhang etc. Denna postdigitala produktiva “slump”-generator är och förblir svåröverträffad. Att information digitaliseras, till nackdel för det tryckta är ofrånkomligt, men som sagt så dröjer arkiveringsfrågan med sitt svar. Frågan är väl kanske snarare om denna assymetri teknologi/innehåll leder till ett sakta formaliserande/byråkratiserande med “långsamheten” som dess värsta fiende, tillskillnad från tidigare då nyttan verkade inom en “trög” juridisk ram.. “Nyttan” är åter värd att dirksutera.

#3 avadeaux on 19 October 2010 at 12:51 pm

Vertigomannens kommentar fick en insikt att klarna för mig: böckernas innehåll har naturligtvis utformats under förutsättningen att det är boken som är mediet. Exempevis hade konstformen ”roman” antagligen aldrig uppstått utan boken med sina icke-innehållsmässiga begränsningar och andra fysiska och grafiska egenskaper. Så jag håller med om att e-bok är ett underligt begrepp. Det som består vid digitaliseringen är texten, inte boken.

Men jag tycker nog att parallellen till film är motiverad. Också film skapades fram till för inte så länge sedan för ett specifikt presentationsformat: biografen. Omvandlingen för filmen från att uppfattas som något som visas i en biograf till ett stycke information som flyger omkring, och kan fångas upp på vilken skärm som helst, påverkar naturligtvis konstformen filmen innehållsmässigt. Exempelvis för pornografisk film är det tydligt att plattformen förändrat innehållet. Vad gäller långfilm av Hollywoodtyp ser man hittills mest påverkan i de ekonomiska förutsättningarna som kringgärdar den, men nog borde även själva informationsinnehållet utvecklas i nya riktningar när formatet blivit så radikalt annorlunda. Och detsamma borde gälla romanen.

I och för sig text alltid funnits i många former. Boken har aldrig varit grundbulten för text så som biografen var för film.

#4 Vertigomannen on 19 October 2010 at 1:06 pm

Ytterligare en etisk-politisk aspekt som allt för få tänker på: i ett panspektriskt övervakningssamhälle med centraliserade informationsflöden är boken perfekt för att smuggla och sprida avvikande idéer. Paradoxalt nog gör den tryckta, fixerade texten bättre motstånd mot censur, helt enkelt.

#5 Jacob on 19 October 2010 at 1:07 pm

Relaterat lästips: http://www.svd.se/kulturnoje/litteratur/med-omslagen-blev-bockerna-begarliga_5516869.svd

#6 Cornelius on 19 October 2010 at 2:47 pm

För varje trallhatt som glatt sjunger bokens död verkar det tryckas fler och fler böcker. Och inte så konstigt alls. Formatet är komplett oslagbart, oavsett digitalhysterikernas närsynthet-kombinerade-önsketänkande.

Och Negroponte. Snälla, snälla, snälla. Mannen häver ur sig dumheter i rasande takt på ett sätt som bara kan accepteras när det garneras med hans i övrigt fullkomligt obegripliga titlar och positioner. Historiskt sett har hans “sianden”, inte haft en vidare lyckad träffbild.

Pensionsdags, Nicke-boy.

Väl skrivet i övrigt, Rasmus.

#7 Magnus on 19 October 2010 at 2:54 pm

Nej inte jag, jag kommer inte att sluta köpa tryckta böcker inom fem år och det gäller även för exakt alla jag känner (av de som överhuvudtaget läser/lyssnar på böcker). På semestern älskar jag att läsa en bok i lugn och ro i solstolen, jag skulle inte kunna tänka mig att göra detsamma med en dator, detta även om skärmen skulle klara av situationen. Det är något “fysiskt” med det som går förlorat i datorn.

#8 Quest on 19 October 2010 at 3:09 pm

“Exempelvis har vi den lilla detaljen att böcker, till skillnad från mobiltelefoner, förutsätter läskunnighet.”

Gör de? Ett märkligt påstående för att komma från en bloggare som annars flitigt uppmärksammar antagna kopplingar mellan form och innehåll.

Afrikanerna tog till sig mobiltelefoner genom att göra andra antaganden än vi om vad innehållet i telefonerna skulle kunna vara. Det är rimligt att anta att de kommer att göra samma sak med uppkopplade datorer när de väl når en prisnivå som är åtkomlig.

Snarare än att anta att det krävs läskunnighet för att läsa elektroniska böcker kan man lika gärna anta att just för att användarna inte är läskunniga så kommer de att driva utveckling av “böcker” man inte behöver vara läskunnig för att kunna ta del av.

#9 Cornelius on 19 October 2010 at 3:20 pm

@Quest:

“…driva utveckling av “böcker” man inte behöver vara läskunnig för att kunna ta del av”

Försöker du vara rolig, obstinat eller är det ett önsketänkande från generationen som generellt lider av koncentrationssvårigheter?

#10 Henrik on 19 October 2010 at 3:21 pm

En annan sak är att en bok är vad den är så att säga. När man sitter med en bok har man valet att läsa den eller inte läsa den. Med en läsplatta/tablet/dator har vi ofta 4-5 texter, ett par bloggkommentarer och ett tweet på gång samtidigt. Läsning blir aldrig samma sak under sådana omständigheter.

#11 Daniel on 19 October 2010 at 9:49 pm

Helt off topic, men Rasmus, när tror du bloggposterna om arbetssamhället och arbetstid kommer? Det var ett så intressant ämnesval.

#12 mary eng on 19 October 2010 at 10:35 pm

hiya!! such a fun post. the extreme irony is how CNN is really a republican network of total propaganda—-and how serious discussion about it is very funny and ironic. what about the google books settlement? or the benefits for the blind with text to speech technology or braille readers—uses, google loves to point out—also for me—i want everything digital and in big fonts for my bad eyes—so the strictly book people might begin to care for disability access—well viva free culture, ebooks, literacy, TPB. happily reading jung in swedish now—for fun, for archaicism. i can’t wait for your next post, especially for the challenge of it . . . mobility, electricity, the grid, of trees, papermills, chemical processing, house of cards, luther’s theses, printing press :)
alskar

#13 Quest on 20 October 2010 at 6:16 am

@Cornelius

Jag ser inte att läskunnighet är ett absolut krav för att använda en uppkopplad dator (vare sig det är en smartphone, en läsplatta eller något annat). Om en stor grupp användare som inte kan läsa tar till sig denna teknologi finns det all möjlighet att stödja dem. Text-to-speech är den mest uppenbara vägen.

#14 Malte on 20 October 2010 at 11:24 am

Jag är Malte i SVT-klippet. Och det är helt rätt, jag har en fetisch för både den enskilda boken och Boken.

Kommentera