Felet med “sociala medier” är inte att de är amerikanska

Internet och de amerikanska företagen, var ligger problemet?” frågar sig Kristina Alexandersson med anledning av bl.a. bokmässesamtalet om “sociala medier och bibliotek”. Både där och i en uppföljande kolumn påpekar jag att den som förlitar sig på Facebook, Twitter, Flickr och YouTube bör vara medveten om den kontroll som man då överlåter åt amerikanska företag som dessutom är mer eller mindre monopol.
Fast är felet på dessa företag att de är amerikanska? Det är utmärkt att Kristina Alexandersson ställer frågan. För risken finns alltid att man oavsiktligen underblåser det motbjudande fenomen för vilket jag nyligen (i Efter The Pirate Bay, s. 274) myntade ett nytt begrepp: nättjänstenationalism.

“Tack vare företag som Spotify och Voddler håller Sverige på att ta platsen som ett land i spetsen för de lagliga alternativen för digital distribution”, sade Moderaterna. “De nya, lagliga och nyskapande svenska nättjänstbolagen står för en viktig väg framåt”, sade Socialdemokraterna.

IT-industrin är exakt lika kapitalistisk i Europa och Sverige som i USA. Här som där handlar det om kravet från investerare på att förmera kapitalet. Detta handlar inte om “amerikanska värderingar”. På grund av risken för missförstånd tvekade jag lite innan jag slängde in påminnelsen om att “sociala medier” vanligtvis är just amerikanska.
Ändå såg jag i sammanhanget en poäng i att nämna det. Delvis för att föregå en möjlig invändning om att den censur som utförs av “sociala medier” ju bara handlar om sådant som är ju ändå olagligt. Nej, samma lagar gäller inte i Sverige som i USA. Biblioteken har en stolt tradition som bastion för källkritik. Då går det heller inte att bortse från att t.ex. YouTubes censuravgöranden baserar sig på en rättslig riskbedömning utifrån USA:s rättssystem. De allra flesta inser detta, men i de mest glättiga diskussionerna om “sociala medier” – såväl i biblioteksvärlden som utanför – faller det bort.

Medvetenhet om nätets maktförhållanden och hur dessa grundas i kapitalets logik får inte förväxlas med fruktlös antiamerikanism.

2 kommentarer ↓

#1 Marcus on 8 October 2010 at 10:59 pm

Jag skulle nog vilja påstå att alla internationella webbtjänster går mot anpassa sig efter att aggregat av de minst tillåtande lagarna i alla länder där de har en meningsfull närvaro.

Tre Googlechefer fälldes ju till exempel för inte så länge sedan i Italien för att YouTube inte plockat ner en film tillräckligt snabbt.

Så länge ett företag har fysisk verksamhet eller en viktig målgrupp i landet kommer man tvingas anpassa sig. Eftersom det är lättare att vara mindre tillåtande generellt än att hålla reda på vad som får visas var så tror jag det kommer att drabba alla.

För eller senare så blir det inte meningsfullt att hålla reda på att kritik mot kungen är ok i Sverige men inte i Thailand. Det är helt enkelt lättare att använda sig av vaga regler om hänsyn och “offensive content”.

#2 Johan Andersson on 10 October 2010 at 3:41 pm

Bra att ta upp risken att “Medvetenhet om nätets maktförhållanden och hur dessa grundas i kapitalets logik får inte förväxlas med fruktlös antiamerikanism.” Jag citerar Rasmus för jag har svårt att uttrycka det bättre själv. Slående att Rasmus använder begrepet “nättjänstenationalism” i boken Efter The Pirate Bay.
Jag har läst lite på sidan 274 i PDF versionen Efter The Pirate Bay den som du skriver om på:
http://copyriot.se/2010/08/27/premiar-for-nya-boken-efter-the-pirate-bay/
Mycket tänkvärda synpunkter, Nu kom jag på en sak som kan vara intressant att tänka på när man tänker på och resonerar kring “nättjänstenationalism” (jag använder mig av oskicket att sätta ” tecken runt ordet för det är ju nog inte vedertaget än) att GNU GPL är något som FSF har drivt de startade i USA.
Samma för Creative Commons som har växt och portats till fler ställen i vår värld. http://www.creativecommons.se/?page_id=347
CC som också är inspirerat av (delvis) GNU GPL.
http://creativecommons.org/about/history/
Jag försöker väl genom exempel belysa att det finns mer i USA när det kommer till debatt om Immaterialrätt än stora media koncerner.
Nu till lite mer om inskränktheten att försöka vara nättjänstenationalist när den leder till att respekt för att GNU GPL och CC är riktiga licens lösningar saknas och kunskap om detta är bristfällig. Voddlergate fallet är ju ett skräck exempel, NEJ jag vill inte ha en voddler invite för er som undrar!
Skulle voddler och spotyfi vara bättre än Facebook och Twitter för att dom är “svenska” från en svensk horisont? Hur är det då från en Amerikansk horisont?
Men “nättjänstenationalism” är ju problematiskt både när det gäller affärer över internet och för Fri öppen källkod mjukvara som två exempel.
Marcus kommentar belyser väldigt väl problematiken på internet om en ska följa de mest repressiva lagarna alltså de länders lagar som är mest reperssiva på området. Eller är det jag som har missuppfattat “Jag skulle nog vilja påstå att alla internationella webbtjänster går mot anpassa sig efter att aggregat av de minst tillåtande lagarna i alla länder där de har en meningsfull närvaro.” OBS nu kom jag på att Marcus beskriver en tendens. Hoppas på många kommentarer till detta inlägg. I Fallet med TPB så verkar inte lika många kända politiker bland riksdagspartierna vara så nättjänstenationalistiska kanske för att starka och rika lobbyintressen tycker annorlunda? Men de i sin tur ger sig inte på Google. Citatet i början av min kommentar speglar ju detta ganska Tänk om nästa stora (singular och plural oavsett) stora sak/saker för arbetstillfällen i Sverige tack vara nättjänst(er) utveklas till stor del i låt mig säga Sri lanka och definieras av många som lankesisk (fast är så mycket mer än så, global på riktigt till exempel) skulle den då vara sämre för att den inte primärt kommer från Sverige? Fast många svenskar får Jobb? Skulle det varit bättre om den/det var mer amerikanskt än Google? så nu har jag skrivit lite tänk om scenario.

Kommentera