Rörelsefrågan, igen

Oscar Swartz skriver en replik till mitt inlägg om att “piratrörelsen” aldrig har funnits. Egentligen säger vi inte emot varandra. (En detalj bara: jag har inte påstått att begreppet var en “mediabluff”, utan skrev att det etablerades av piratpartister men populariserades av journalister inför Spectrial.)

Oscar Swartz och jag är båda överens om att rörelse har skett och fortsätter att ske. Frågan är snarare om det är korrekt att tala om en rörelse och om “piratrörelsen” i så fall är en bra benämning. Där är jag mer tveksam, särskilt eftersom “piratrörelsen” riskerar att associeras primärt med de grupper som har använt p-ordet i sina namn, allra främst Piratpartiet. Jag förstår dock att Oscar Swartz syftar på någonting bredare än så. Någonting som även inkluderar nätaktivistiska kluster som Telecomix. Problemet är bara att många där aldrig har känt sig hemma i en identitet som “pirater”. En benämning som “piratrörelsen” kan då kännas obekväm, eftersom det i de allra flestas öron är nästan synonymt med Piratpartiet.
Det handlar inte om någon fientlighet eller schism. Inom dessa kluster av nätaktivister har man ingenting mot att samarbeta med piratpartister, men man arbetar lika gärna ihop med miljöpartister. Inställningen till partipolitik är högst pragmatisk, på ett sätt som beskrivs bra i Christopher Kullenbergs Det nätpolitiska manifestet – en bok som i hög grad handlar om sådant som Oscar Swartz vill räkna till “piratrörelsen”.

Martin Aagårds recension av Det nätpolitiska manifestet och Efter The pirate bay är väl värd att läsa. Han skriver om “piratrörelsen” i imperfekt, samtidigt som han konstaterar att det inte är över utan bara har tagit sig nya former.
Bortsett från att det är en väldigt bra recension av Det nätpolitiska manifestet är det kul att Martin Aagård lyfter fram just Oscar Swartz bidrag till Efter The pirate bay. Diskussionen om hur “verk” glider i bakgrunden till förmån för “händelser” är nämligen något av det mest visionära i boken. Läs det! Och testa gärna gemensam läsning av Det nätpolitiska manifestet. Själv kommer jag att återkomma till båda böckerna inom kort, och hoppas att fler fruktbara korsbefruktningar mellan dem.

7 kommentarer ↓

#1 Free_radio on 1 October 2010 at 6:23 pm

Storm i ett vattenglas.

#2 Granne on 1 October 2010 at 11:03 pm

Den interna schismen ska inte kommenteras, inte heller är jag sugen på att säga nåt om att Aagård blivit positiv till eran rörelse (eller rörelser) på senare dar. Har inte han haft svårt att bestämma sig? blev jag tvungen att skriva.
När jag läste den här texten slog jag dock upp en analog bok som på första sidan säger: “Förväxlingen av information och kunskap hänger samman med föreställningen att människa och dator är varandra lika”. Vet att du Rasmus har tangerat frågeställningen tidigare, men hur vore det att, utifrån det här perspektivet skriva en text?

#3 Edvin on 1 October 2010 at 11:20 pm

Hatar såna här off topic-kommentarer, men jag måste bara fråga när det kommer en fortsättning på bloggserien om arbetslinjen? Det var så spännande!

#4 rasmus on 2 October 2010 at 11:22 am

Granne: “föreställningen att människa och dator är varandra lika” är ett fundament för cybernetiken och jag har sedan tidigare utlovat en mer ingående kritik av cybernetiken här, även om det tar sin tid. Annars får du gärna läsa min bok Det postdigitala manifestet som en kritik av just denna uppfattning.

Edvin: Tids nog. Jag påpekade från första början att det skulle ta tid!

#5 mary eng on 3 October 2010 at 12:37 am

many flattrs
all of them
for you (and peter)

#6 Albin on 3 October 2010 at 9:36 am

Jag upplever det som att Piratpartiet tog allt i »rörelsen« (d.v.s. det som hände runt TPB och piratpartiet innan) som var bra, snyggt, häftigt eller dynamiskt och transformerade det till något fult (varför denna löfbergs lila-lila?), tråkigt och banalt, för att inte tala om hela nollsumme-problematiken (»röstar du med eller emot oss?«) i att ha ett parti i spetsen för en »rörelse«. Det är så synd att byrån inte fick behålla sin ändå relativt centrala roll! Tänk vad mer nyanserad och problematiserande debatten hade varit!

#7 DanceK on 4 October 2010 at 12:10 pm

Skulle man kunna säga att när man väl tagit steget in i den postdigiala eran, är man snart inne i den “post-piratiska” eran?
Digital teknik i all dess former (jag räknar här in internet) kan inte existera utan att saker kopieras högt och lågt. Därför hade vi en relativt kort period då vi VAR vana vid tanken på att allt var digitalt, men vi var ännu INTE vana vid att allt kopierades. Därav den korta period då man kunde vara “för” eller “mot” fildelning.
Nu när vi tagit nästa steg efter det post-digitala, till det post-piratistiska/post-kopimistiska så är kopiering helt enkelt för självklart för att kunna väcka debatt.

Kommentera