Lukasjenko följer Berlusconi i spåren

Jarl Hjalmarson-stiftelsen, som är knuten till Moderata samlingspartiet och finansieras av Sida, har startat kampanjen “Befria nätet“. Syftet är att lyfta fram inskränkningar i rätten till fria kommunikationer i Ryssland, Vitryssland, Kina, Iran, Kuba och Nordkorea. Under den pågående bokmässan har de bland annat bjudit på seminarier med en vitrysk regimkritiker. Där tog man upp den nya lag som undertecknades av president Lukasjenko den första februari, som dels ökar statens möjlighet att censurera nätet, dels syftar till att avskaffa anonymiteten på internet. Bland annat införs krav på att legitimera sig på internetkaféer, vilket lyftes fram som en oacceptabel inskränkning i nätfriheten.

Någon frågade en representant för Jarl Hjalmarson-stiftelsen om de kände till att Berlusconi införde samma legitimationstvång i Italien för fem år sedan. Det kände han inte till. Då får man milt uttryckt ifrågasätta kampanjens trovärdighet.
Moderaterna tillhör ju samma europeiska parti som Berlusconis parti. Hur vore det att börja städa framför den egna dörren?

Förvisso antyds det italienska exemplet i en artikel om Vitryssland som Jarl Hjalmarson-stiftelsen har publicerat.

Det är i dagsläget oklart exakt vad den nya lagen kommer att innebära. Det finns de som påpekar att många europeiska länder har liknande lagar och menar att lagen i sak inte borde vara särskilt kontroversiell. Kritikerna menar istället att skillnaden ligger i tillämpning. Den vitryska regimen har sedan tidigare gjort sig känd för att missbruka lagstiftning och använda den mot oppositionella.

Kontentan är alltså att inskränkt nätfrihet är okej i västeuropeiska stater som klassas som demokratier, men inte i diktaturer. Det är en mycket underlig inställning. Om man accepterar en statlig registrering av alla nätanvändare i Västeuropa så har man inte längre någon rätt att säga till regimer i Östeuropa att de inte får göra samma sak. Dessutom är det direkt fegt att inte nämna Italien vid namn.

9 kommentarer ↓

#1 Calandrella on 24 September 2010 at 10:52 pm

Tja, något om FRA, datalagring eller Malmströms försök att genomdriva censur på EU-nivå verkar inte finnas på sajten. Bra försök, (M), men ni måste göra ifrån er bättre än så. Mycket bättre.

#2 manen on 25 September 2010 at 1:04 am

Mussosconis land är ju medlem i EU, Lukasjenkos är inte alltså är det väl(kan jag tycka) en väldigt enkel ekvation från (M):s sida: stöta oss med spaggen eller stöta oss med en diktator som typ bara ryssen gillar(om en det, numera) och inte ens är medlem i EU?

#3 Olle on 25 September 2010 at 2:17 pm

Befria Nätet är ett strålande namn. Subvertando!

#4 Emil O on 25 September 2010 at 2:31 pm

Det intressanta är att Kuba alltid nämns i dessa sammanhang. Kuba kritiseras ofta av Folkpartister och Moderater som ett land som censurerar internet. Som gammal vänsteraktivist brukar jag ofta träffa folk som besöker Kuba med jämna mellanrum. Jag får alltid höra att internet inte är censurerat, att Pippi Långstrump absolut inte är censurerad och att det mesta som liberalerna anklagar Kuba för är trams. Jag skulle gärna vilja se en trovärdig källa på kubansk internetcensur. Som jag ser det står ord mot ord. Övertygade kommunister och liberaler är oftast inga säkra källor.

I allmänhet käns det som att organisationer som Jan Hjalmarsson alltid drar likhetstrecken mellan diktatur och censur och att Kuba dras med eftersom de står med på listan över kommunistiska länder.

Lika farligt som att dra likhetstecken mellan diktatur och censur är det att dra likhetstecken mellan demokrati och mänskliga rättigheter. Detta är extra relevant nu med SDs intåg i riksdagen.

#5 Håkan on 26 September 2010 at 12:54 am

Exakt vad är det som man tänker sig behöver befrias? I det här sammanhanget framstår ju Google/Verizon-tanken på ett “tiered” internet som ett större hot. Men det är antagligen okej, eftersom det är en “affärsmodell”.

#6 gn on 26 September 2010 at 6:16 pm

Tycker att du drar lite för stora växlar av detta.

#7 rasmus on 26 September 2010 at 8:05 pm

gn: Tyck hit, tyck dit – det är svårt att begripa vad du menar. Drar jag för stora växlar på Berlusconis inskränkningar i nätets frihet, på Lukasjenkos dito, på Jarl Hjalmarson-stiftelsens prioriteter eller något annat fjärde?

#8 Dennis on 27 September 2010 at 8:01 am

Rasmus: Parti och partigrupp är åtminstone inte samma sak, så det drar du för stora växlar på.

#9 COPYRIOT | Slut på tystnaden om Ungern on 3 January 2011 at 2:29 pm

[…] Lukasjenko följer Berlusconi i spåren […]

Kommentera