Blixtkraschens tidsålder

Högfrekvenshandelns monstruösa skönhet” löd rubriken på ett inlägg som postades här för en månad sedan. Där flaggades för en kommande artikel av Daniel Berg, som nu har kommit på papper i senaste numret av Ordfront magasin.

Här finns artikeln “Blixtkraschens tidsålder” som inscannad pdf (6 sidor, 1,5 MB)

Ämnet är alltså högfrekvenshandel, “introduktionen av kiselbaserade arter i en kolbaserad ekologi” och hur detta resulterar i en deflatorisk inflation.
Spiralen där krediter skapar fler krediter spårar Daniel Berg tillbaka till vattendelaren 1971. Året då USA genomlevde sitt inhemska oljekrön. Året då dollarn frikopplades från guldet, vilket blev dödsstöten för Bretton Woods-systemet och innebar att världen gick från guldmyntfot till oljemyntfot. Året då Intel började marknadsföra sin första mikroprocessor. Något som i förlängningen, skriver Daniel Berg, betydde att världen bytte penningform från papper till binärdata. Finansväsendet kunde börja accelerera mot ljusets hastighet, vilket paradoxalt nog har givit den rumsliga positionen ny betydelse. Tidsmarginalerna är så små att nyckeln till monopolvinst kan vara att ens datorer ligger nära börsens.

Läs och känn svindeln.

20 kommentarer ↓

#1 olle andersson on 16 September 2010 at 6:34 pm

Kanske kan man göra en dystopiskt dubstpsteplåt om men gör en saw ton av den sågtande grafen över aktiehandlardataprogramets aktivtet.

#2 Jonas on 16 September 2010 at 8:31 pm

1968 -> 1971 -> 1977 -> 1984 -> 1999

#3 Markus on 16 September 2010 at 10:35 pm

Suck, vilket svammel och hopkok alltså, och typiskt nog så slutar allt i anti-FRB tes. Men det är väl vad man kan förvänta sig av Ordfront och Daniel Berg.

#4 Martin on 17 September 2010 at 8:39 am

Jag är tyvärr inte särskilt imponerad. Artikeln är som Markus (ovan) påpekar ett hopkok av olika idéer om varför finansmarknader är onda. Ingenting om varför finansmarknader är en förutsättning för ekonomisk tillväxt och framförallt demokratisering av tillgång till kredit.

Slutfrasen är dessutom helt obegriplig. “Nationalisera rätten att skapa pengar”? Det skulle innebära det totala avskaffandet av alla privata banker och investmentbolag. Krediten som sådan, skulle behöva avskaffas, är vad artikeln säger. I vart fall till ändamål som då staten inte anser nyttiga. En sådan ordning finns idag i Kina och några latinamerikanska autokratiska regimer – är inte säker på att det är ett recept för framgång.

Artikeln refererar intressant litteratur om finansiella marknader, men tyvärr stöder ju inte den litteraturen artikelförfattarens tes.

#5 Daniel Berg on 17 September 2010 at 10:16 am

Jag visste när jag skrev artikeln att många av Copyriots läsare skulle finna den anskrämligt simpel och slutsatserna trubbigt “anti-kapitalistiska”. Känner att jag vill förklara lite av problemet för just denna skara.

Hopkoket av idéer liksom presentationen av finansvärldens teknik är anpassat till en väldigt stor läsekrets som inte känner till mycket alls om hur börshandel fungerar. Trots att jag fick stort utrymme var jag tvungen att stryka väldigt mycket av de nyanseringar jag tror Markus och Martin efterlyser. Finansmarknaden är naturligtvis framvuxen ur väldiga behov att effektivt spara och investera. Den har varit drivande i den ekonomiska historiska utveckling vi måste häpna inför. Den är inte ond och datorer är inte onda. Jag trodde inte det var så det uppfattades, kanske är det kontexten av Ordfront och många strykningar som får det att framstå som mitt huvudsakliga budskap.

Om jag har en slutsats så är det just att makten över penningskapandet idag inte diskuteras. Det gör att den ekonomiska debatten om “åtstramningar” och “budgetdisciplin” från början är skev. Jag förstår att hotet om att “nationalisera” rätten att skapa pengar kan verka hotfullt, Kina är ett givet exempel på en sådan statlig makt över penningen som är olustigt. Men det är just en sådan diskussion jag skulle vilja efterlysa och en sådan jag hoppades min artikel kunde sporra.

#6 rasmus on 17 September 2010 at 10:37 am

Jag tror att ett problem (som kanske är extra framträdande under den pågående valrörelsens fördumning) är att många läsare skummar förbi större delen av framställningen på jakt efter “poängen”, vilket antas vara en tydlig handlingsplan. Allt annat reduceras sedan till retorisk underbyggnad för denna handlingsplan.
Själv läste jag texten precis tvärtom. Sista stycket lade jag knappt märke till. Det fascinerande är att med sin ynkliga människohjärna försöka få grepp om vart den skisserade utvecklingen pekar.

#7 Jacob on 17 September 2010 at 11:01 am

Mycket intressant artikel! Kreditfrågan känns rätt avgörande. Det är inte helt självklart att mer finans -> högre tillväxt och “Mer kredit åt alla!” är ju knappast ett hållbart mantra, jfr finanskrisen.

#8 Martin on 17 September 2010 at 11:24 am

Jag läste hela artikeln, men det är möjligt att min “ynkliga människohjärna” inte insåg poängen. Dock brukar det falla på författaren att läsaren får det meddelande författaren eftersträvar. Någon tydlig “poäng” eller “handlingsplan” är inte nödvändig, däremot ett tydligt resonemang. Författaren vill uppenbart att banker ska nationaliseras, eftersom detta var slutklämmen. Men jag såg inga skäl i artikeln till varför det är en lämplig åtgärd.

#9 rasmus on 17 September 2010 at 11:34 am

Martin: Nu tror jag bestämt att du avsiktligt missförstår mitt bruk av formuleringen “ynklig människohjärna”.

När det kommer till snabba köp- och säljbeslut på världens börser är alla människohjärnor ynkliga, jämfört med mikroprocessorer. Det är ju det som artikeln handlar om och som inbjuder till en produktiv svindel.

#10 Martin on 17 September 2010 at 11:55 am

Rasmus: Missförståndet var inte avsiktligt, men det var heller inte illa menat. Jag har ingen högre uppfattning om människoapans kognitiva förmåga.

Jag kan också sympatisera med kritiken mot långt gången datoriserad handel. Men till saken hör att denna är tillåten, och att vissa aktörer, inklusive börserna, tjänar på den. Att den är svindlande är ingen nyhet – vid 1720 års finansbubbla i Paris och London ansåg även då allmänheten att förvecklingarna var svindlande (trots att transaktioner kunde ta flera veckor). Det är ingen nyhet. Inte heller kan debatten som pågår sedan 2-3 år om reglering av finansiella marknader vara en nyhet.

Därmed sagt ska man också vara försiktig med att gå för långt åt andra hållet. Visst, nu oroar sig ekonomer över huruvida prisutvecklingen i Stockholm på bostäder är hållbar eller ej. Men låt oss då komma ihåg, att ungdomar utan säkerhet aldrig skulle ha fått ett eget boende öht för 30 år sedan. Finansiella marknader i sig är inte fienden.

#11 Jacob on 17 September 2010 at 12:31 pm

Martin: Reagerar på att du skriver finansiella marknader “i sig”. Oavsett om det finns en idealtyp för finansiella marknader, som teoretiskt uppfyller vissa viktiga funktioner, så råder det väl ingen tvekan om att utformningen och effekterna av verklighetens finansiella marknader _kan_ vara “fienden”?

“Att” avancerad datoriserad handel är tillåten stämmer ju, men det intressanta är väl att diskutera huruvida den “borde” vara tillåten mot bakgrund av vilka negativa effekter som den kan ge upphov till samt vilka regleringar som kan tänkas begränsa dessa. Vilket i alla fall jag uppfattade var det som Daniel Bergs artikel ville väcka en diskussion om.

#12 Daniel Berg on 17 September 2010 at 3:22 pm

Martin: kanske blir ett sidospår, men frågan som väcks är intressant. För trettio år sedan kunde ungdomar få en hyresrätt. Idag måste de – eller har de den lyckliga möjligheten beroende på ens perspektiv – ta ett banklån.

Implikationerna av detta skifte för ekonomisk frihet, samhällsekonomins utveckling och den nationella politikens handlingsrum visavi finansmarknaderna kan man givetvis diskutera i timmar på annan plats.

Vill bara påpeka att man i bostadspolitikens fallstudie kan se hela finansialiseringens fenomen jag skisserar i artikeln, ett fenomen vi vet inte är speciellt för Stockholm utan är generellt, med Japan och USA, Spanien och Danmark alla inbegripna i denna rusning mot 0 % i ränta, en explosion av antalet bostadslösa och deflatorisk inflation. Därför var det roligt att du tog upp just möjligheten till bostad som exempel på ekonomiskt positiv effekt av utvecklingen på kapitalmarknaderna de senaste 30 åren.

#13 Martin on 17 September 2010 at 4:36 pm

Daniel: Mitt exempel med boende var bara ett exempel. Jag hade kunnat använda exemplet med den amerikanska entreprenören som får riskkapital, eller den indiska kvinnan som får ett startlån till normal ränta – till skillnad från tidigare då endast ockrare fanns – för att illustrera hur finansiella marknader kan skapa välstånd.

Min poäng var inte att sjunga kapitalismens lovpris, utan bara att peka ut en viktig aspekt som ofta glöms bort.

Men för att följa upp ditt spår. Vem egentligen fick en hyresrätt i Stockholm för 30 år sedan? Det vill säga, utan att först stå i kö under ett decennium eller mer, precis som idag.

Här är ett klipp med Tage Erlander om just detta:
http://www.youtube.com/watch?v=iue0GMeBITM

Sedan är det i min mening mer positivt att äga sitt eget boende än att hyra. Det är nästan bara i Sverige, på grund av hyresregleringarna, som det anses attraktivt att ha hyresrätt (om den ligger i rätt område). Men det är min subjektiva åsikt, förvisso grundad i viss studie av verkligheten, som du inte behöver dela.

#14 Theo on 17 September 2010 at 5:34 pm

När jag läste texten så kändes det som att den gick precis på gränsen till en svepande kritik av höghastighetshandel och finansmarknader i allmänhet. På gränsen för att den aldrig uttryckligen var formulerad som “detta är dålig” utan just for att den aldrig sa “detta är inte alltid dåligt”. (Det skulle ju vara olyckligt om ordfronts läsare tolkar texten som en kritisk inlaga mot ovannämnda, om nu författaren inte hade den avsikten..)

Sen när jag kom till slutklämmen så log jag lite. I vilken utsträckning en stat ska trycka pengar är en politisk fråga, och jag skulle vilja säga “nästan aldrig”, men är definitivt öppen för diskussion. Men. Att privata banker skulle erhålla rätten att trycka nya pengar är för mig en ekonomisk styggelse. Jag kan inte förstå hur nån egendomsrättslig liberal kan ställa sig bakom det. För varje ny krona så måste man ta värde från de tidigare existerande, m.a.o. har vi en form av omfördelning som är administrerad av en “tredje part”, utanför vår direkta makt… Ja, detta är rent ut sagt obeskrivligt dumt.

#15 Daniel Berg on 17 September 2010 at 5:49 pm

Martin: Du har rätt i att expansionen av kredit i mängder av fall ger väldiga fördelar också för mindre bemedlade. Man kan till exempel läsa in överskridandet av guldmyntfoten med pappersvalutan om och om i historien som en sådan demokratisering av penningen, som Keynes skriver, där den rånade (kapitalägaren) bara blir rånad och inte som Hayek menade kunde hämnas med underkonsumtion.

Jag förstår också att finansmarknaderna lätt hamnar i fokus bara som syndabock och inte förstås i sin helhet som förutsättningen för resursallokerande utan centraliserade statliga beslut – vägen till träldom :) Det kan bli enahanda och helt oförståeligt också i sin kritik när ett av världens viktigaste områden bara demoniseras.

Ps. För trettio år sedan, efter miljonprogamet och statlig styrning av bostadsmarknaden under lång tid, var köerna inte tio år som idag. Det berömda Erlander-citatet när han sätts på pottan i frågan om vad två nygifta ska göra för att få bostad – “ställa sig i bostadskö” – blev skandal för att köerna då var på ett år. Inte tio. Mina föräldrar fick sin lägenhet i innerstan bara genom att fråga efter en lägenhet på bostadsförmedlingen. Ingen kö. För trettiett år sedan, när jag föddes. Ds.

#16 daniel on 17 September 2010 at 8:06 pm

När jag läser om hastighetsivern i ekonomin kan jag inte sluta tänka på hur kapitalismens logik i sig inför en diskrepans i rumstiden som många idag tar för given.

Om man t.ex. köper en laptop för att daytrade:a lite aktier så har man ju lånat arbete från någon fabrik i Sydostasien (datorn tillverkades ju för fjorton dagar sedan), man har betalat med en halv månadslön som man kanske till och med har lånat från något kreditinstituts databas över internets, programvaran i datorn måste installeras och underhållas av någon släkting, aktierna man handlar med betalas med gamla ihoparbetade pengar, materialet i datorn har brutits från någon gruva och pumpats upp ur jordskorpan där de hamnade under tusentals års utveckling, posten skall skicka datorn över halva landet, tiden det tar från klickandet på köp-knappen till bekräftelsen från banktjänsten har dragit rätt summa och på det här sättet fortsätter vårt ekonomiska system med att abstrahera arbete och material i det oändliga.

Jag kan inte bli kvitt känslan av att vårt ekonomiska system rusat ifrån all rimlig politisk kontroll.

#17 Dawwe on 18 September 2010 at 2:34 pm

För er som inte förstår eller har nyliberala skygglappar så gick det en bra dokumentär på Kunskapskanalen om just högfrekvenshandel där även pålitliga amerikanska ekonomer drar “anti-kapitalistka” slutsatser.

Originaltitel: The Alchemists of Wall Street

http://svtplay.se/v/2130501/dokument_utifran/raknenissarna_pa_wall_street

#18 Martin on 20 September 2010 at 9:50 am

Daniel Berg: Tack för dina förtydliganden.

#19 Simon on 21 September 2010 at 8:12 pm

Idag dök den här upp om bottar/algoritmer som handlar till synes irrationellt. Intressant utveckling, men deprimerande på nåt sätt.

http://www.boingboing.net/2010/09/20/rogue-high-speed-tra.html

#20 Nils Ivar Tenmann on 23 October 2012 at 7:19 pm

Som sagt, i min ungdoms 60-75 i Sthlm var det inte ngt annat problem med att få egen bostad än att tjäna så pass att klarade hyran… gått om stora 6-rumslägeheter underlättade “kollektivboenden… kort sagt, bostad var inte något problem att få till, arbete bytte jag som skjortan och pensionssparande behövde jag inte börja tänka på förän det var försent i och med pensionsreformen.
Nu bor jag i brf… som Martin… inte är ett ägande av bostaden utan bara en villkorad borätt… huset äger föreningen på 50-60 miljoner i lån av bank, ingen äger ansvar för byggnadens hälsa annat än på kortaste korta sikt… de unga säljer och ser situationen ur sitt intresses korta egetperspektiv och lämnar skiten åt oss gamla, vilka också skiter i skuldbördan och husens bruksvärdebestånd för vi ska ju också bara dö… min ärtgärna får inte detta gå ihop på något vettigt sätt… särskilt som vare sig kommuner eller byggföretag vill bygga nytt och billigt för de ungas skull med påföljd att värdebubblan minskar… man måste vara djävligt religiös som ung idag för att tro och låna på Rut och Rots framtida inkomster… resten gör väl som folk gör mest var än de befinner sig på klotet, det bästa de kan av situationen i hopp om att kriget inte kommer dem förnär…

Kommentera