Go, Godard

Jean-Luc Godard donerar 1000 euro till James Climent, en 37-årig fotograf som av fransk domstol dömts till stora skadestånd för att han tillgängliggjort 13788 mp3-filer via Soulseek. (Enligt Torrentfreak; Boingboing uppger däremot att han skulle ha laddat ner samma antal filer via Bittorrent, vilket inte förefaller så troligt att någon skulle åka dit för.)

I samband med detta uttalade sig den legendariske filmregissören:

Självklart är jag motståndare till Hadopi. “Intellektuell egendom” existerar inte. Jag är motståndare till att rättigheter kan gå i arv. Nog för att barnen till en konstnär kan få dra fördel av föräldrarnas verk fram tills att de blir myndiga. Men efter den punkten är det obegripligt för mig varför Ravels barn skulle tjäna pengar på Bolero.

Godards ställningstagande är föga förvånande. Han har länge varit känd för att inte tro på upphovsrätt. Pirate Cinema Berlin formulerade saken för fem år sedan ungefär såhär: Godard må ha försvarat den kinesiska kulturrevolutionen gentemot den amerikanska, men aldrig den franska revolutionen gentemot den digitala.

Han lär för övrigt även ha sagt att det är filmtittarna som borde få betalt för att titta på film, inte tvärtom. En gång i tiden var Godard inne på att avskaffa filmen som separat konstform – en mycket sympatisk ambition för en filmare, tycker jag själv. Fast enligt dem som vet bäst så gjorde han inte mycket mer än att rippa idéer från lettristerna och situationisterna för att därefter tämja dem till att passa i filmens varuform.

Årets film från Godard heter rätt och slätt Socialism (torrent). Den lanserades i Cannes (oerhört radikalt), distribueras på traditionalistiskt vis (oerhört radikalt) och involverar posörmaoisten Alain Badiou i rollen som “berömd fransk filosof” (oerhört jävla radikalt).
Nä, då blir jag mer sugen på att kolla in den 23 år gamla Soigne ta droite – som inte bara är en slapstick-komedi, utan som även åtminstone av vissa ses som en dödförklaring av själva filmmediet. Därifrån kommer bilderna som illustrerar det här inlägget.

7 kommentarer ↓

#1 Jacob on 15 September 2010 at 11:44 am

För att pliktskyldigt försvara Godards radikalitet lite så måste jag påpeka att hela Socialisme faktiskt fanns på Youtube innan den premiärvisades i Cannes, om än i uppspeedat format: http://www.youtube.com/watch?v=vK4yLgj3_Ak

#2 B on 15 September 2010 at 5:03 pm

Soigne ta droite torrent http://thepiratebay.org/torrent/4278150/Soigne_Ta_Droite_aka_Keep_Up_Your_Right

#3 Patrick on 16 September 2010 at 7:13 am

Vadan angreppet på Badiou?

Tycks mig såväl omotiverat som oinformerat.

#4 rasmus on 16 September 2010 at 8:04 am

Patrick: Badiou har skrivit hemskt mycket. Jag har ingen koll och angriper inte allt han skriver. Faktum kvarstår dock att han är en posörmaoist, likt Zizek är posörleninist. Det är lite löjeväckande hur måna de är om att framstå som kommunister, med tanke på att de aldrig refererar till Marx.

Oh, btw. Maoism is not cool, kids.

#5 Patrick on 16 September 2010 at 9:46 am

Zizek refererar väl hyfsat ofta till Marx, men det är ju en sidofråga och jag förstår kritiken.

Angående Badiou anser jag det olämpligt att tillgripa invektivet posör i sammanhanget, mannen har trots allt varit aktivt involverad i en rad politiska ställningstaganden och operationer, inte minst i och genom engagemanget i L’Organisation Politique som han var med om att grunda (http://web.archive.org/web/20071028083920/http://www.orgapoli.net/).

Därutöver kommer hans teoretiska verksamhet där han kontinuerligt bemödat sig om att framställa en koherent grund för radikal politisk verksamhet i enlighet med en fullständigt nydanande ontologi.

Så ja, posör känns lite orättvist.

Detta obeaktat själva maoismen, dess relevans osv. vilket ifs är en intressant fråga i sin egen rätt.

#6 Patrick on 16 September 2010 at 9:57 am

Sedan tycker jag att du i det ovanstående inlägget ger uttryck för en onödigt monolitisk sammankoppling av kommunism och Marx; som om det inte vore möjligt att utveckla kommunismen som idé och revolutionär inställning/praktik annat än genom ett ständigt refererande i förhållande till Marx.

#7 mary eng on 14 October 2010 at 6:29 pm

swedish is to modernity

what latin once was to old times

re: a re:
rasmus fleischer’s excellent
copyriot

can someone show me an english language blog this wonderful? content wise i mean!!!!!

Kommentera