Om flygplatssamhället och annat i andra numret av Brand

Tidskriften Brand har just utkommit med sitt andra nummer efter nystarten i våras. Lika tjockt som det förra och lika välillustrerat. Jag gillar särskilt den totala frånvaron av fotografier, vilket befriar Brand från en viss hurtighet som annars lätt märks i andra jämförbara tidskrifter. Precis som i förra numret medverkar även jag på ett hörn.

“Flygplatssamhället” är rubriken på min artikel, tillika ett begrepp som Copyriot nosade på redan 2006. Nu definieras det för första gången, utifrån tre kännetecken: monopol, övervakning, platslöshet. Flygplatserna är bara de som går längst i dessa hänseenden.
Allt större delar av vår värld har börjat efterlikna en flygplats, vilket ter sig ännu mer paradoxalt med tanke på att flygplatsen som institution är utrotningshotad. Hur många skattemiljarder som än plöjs ner i att hålla flygtrafiken under vingarna är det ett ofrånkomligt faktum att priset på flygbränsle till slut kommer att passera en smärtgräns.
Redan idag är massflygandet tungt beroende av statssubventioner. Och här kommer den andra paradoxen: allra mest förtjusta i flygsubventioner är politiker som kallar sig liberala.

Texten har en lite speciell disposition, centrerad kring en kritik av vissa tendenser som tillåts breda ut sig i stad och till näts. “Flygplatssamhället” används väl såtillvida som en pars pro toto-retorisk figur, där bilden av livet på en flygplats frammanas i syfte att skapa en bild av någonting som går långt utöver flygplatserna. Samtidigt låter jag texten inledas och avslutas i frågan om flygtrafikens framtid. På så vis vecklas den in i en liten temasektion om transporter.

Två andra texter hör till transportavdelningen i nya Brand. Dels skriver Planka.nu en glödande apell för mera #bilhat, ett slags upphettat extrakt av deras tidigare skriverier om trafikmaktordningen. Artikeln har just refererats och kritiserats av Umeå-bloggaren 907.
Trestegsraketen avslutas av Christopher Kullenberg, aktuell med Det nätpolitiska manifestet. Hans bidrag till nya Brand knyter mycket riktigt samman vägarnas och fiberoptikens trafikflöden.

Någon gång framöver så tänkte jag scanna in de totelt tio sidor som utgör minitemat om transport. Om nu inte tidningen först hinner sälja slut likt det första numret av Brand vilket nu har lagts upp i sin helhet som pdf. Kort sagt: om du har chansen att komma över ett pappersexemplar så missa den inte. På de 84 sidorna ryms givetvis väldigt mycket mer.

14 kommentarer ↓

#1 Adrian on 8 September 2010 at 12:46 pm

Jag vill fortfarande ställa mig skeptisk till användningen av ordet “subvention” som en synonym till avsaknad av beskattning. Att “ge” är väl ändå inte detsamma som att “inte ta”? (Visserligen lär retroaktiva skattelättnader [RUT, ROT, och dyl.] leda till en gråzon, men ändå …)

Däremot är ju båda helt riktigt ett uttryck för preferentiell behandling, men jag känner att det leder till en mer oklar diskussion.

Sen kan det ju vara så att det utgår faktiska subventioner till flygindustrin (jag har inte gjort några efterforskningar, men inrikesflyget och flygplatserna kanske?), men nog bär inte heller vägtrafiken och järnvägarna (direkt, däremot indirekt gör de väl det får man hoppas) sina egna kostnader fullt ut heller? (Därmed inte sagt att två fel blir ett rätt etc.)

#2 rasmus on 8 September 2010 at 1:01 pm

Adrian: Det handlar inte bara om avsaknaden av beskattning på flygbränsle. Även om direkt stöd till byggen och drift av flygplatser. Jag skriver bl.a. i artikeln: “Tidigare år beslöt Malmös kommunstyrelse (som har rödgrön majoritet) att börja donera två miljoner kronor per år till Köpenhamns flygplats Kastrup.” Är inte detta subventioner?
Till detta ska läggas de pengar som diverse stater pumpar in i nationella flygbolag när dessa går med förlust eller kollapsar, inte minst efter den allmänna finanskollapsen hösten 2008.

#3 Mats on 8 September 2010 at 9:08 pm

Det är möjligt att flygplatser på sikt är utrotningshotade. Men en platslös plats som verkar gå en strålande framtid till mötes är alla de gallerior som tycks uppstå ur tomma intet runt våra städer. Gallerior vars golv trampas av allt fler fötter, allt oftare, och under allt längre tid.

#4 rasmus on 8 September 2010 at 9:36 pm

Mats: Galleriorna är det näst mest renodlade exemplet på flygplatssamhällen. Kritiken av flygplatssamhället är alltså i allra högsta grad en kritik av galleriafieringen (eller spotifieringen, om vi föredrar det begreppet).

#5 brytburken on 9 September 2010 at 2:36 pm

907 skriver ganska klokt, tycker jag.

Kritiken handlar väl (eller borde åtminstone handla) om stadsbilismen, alltså den som är onödig, och en alienerande lyxgrej, ur transportsynpunkt. Att bilen spelar en annan roll på landet bör lyftas fram oftare.

Raggare är inte fienden. Bilmekarkulturen är formmässigt nästan identiskt med hackerkulturen; DIY, hands-on-imperativet, nördigt pillande, ganska mycket obekymrade av lagar, osv. Hackerspaces kanske kan inspireras av Mekarstället i Umeå som han nämner?

#6 Fordanskningsmaskinen » Lufthavnssamfundet on 10 October 2010 at 9:45 pm

[…] fra artiklen “Flygplatssamhället” i det svenske anarkistiske tidsskrift Brand. Artiklens forfatter, Rasmus Fleischer, blogger […]

#7 COPYRIOT | Om samtidskonstens flygberoende on 26 October 2010 at 5:14 pm

[…] Kanske liknande Om flygplatssamhället och annat i andra numret av Brand […]

#8 gnagare on 30 October 2010 at 7:49 pm

Politiker som stöder industrin (flyget, datorindustrin, bilindustrin etc) är väl klassisk dirigisme (från franskan) a’la de Gaulle. Dom är definitivt inte liberaler även om det är så dom gärna vill framställa sig.

tänk SAS (förlust med 3,4 miljarder 2009. Staten pumpar in nya pengar)
tänk JAS 39 gripen
tänk Concorde

Japans industridepartement MITI är ett annat exempel där man satsade mångmiljardbelopp på femte generationens datorer, fjärrstyrda oljeriggar och breedkärnkraftsreaktorer. Projekt som blev misslyckade. På 50-talet försökte MITI förbjuda Sonys import av transistorteknologi (men som tur är misslyckades dom).

#9 COPYRIOT | Liberalismen i det blå on 25 November 2010 at 4:41 pm

[…] Om flygplatssamhället och annat i andra numret av Brand […]

#10 Fordanskningsmaskinen » Lufthavnssamfundet on 2 December 2010 at 8:17 pm

[…] fra artiklen “Flygplatssamhället” i det svenske anarkistiske tidsskrift Brand. Artiklens forfatter, Rasmus Fleischer, blogger […]

#11 Romeriet glider vidare on 11 February 2011 at 1:04 pm

[…] Servio Tullio prende il treno, “Servius Tullius tar tåget”; ganska kul namn ändå. Flygplatsifieringen av det offentliga rummet är på frammarsch även i Italien och den ursprungliga arkitektoniska lösningen med ett stort […]

#12 Sagan om de två vulkanerna « lePlaid on 25 May 2011 at 1:48 am

[…] eller inte vet jag inte. (på Copyriot skrivs det en hel del intressant om detta, här och här.) Bissart är det i alla fall att det från Göteborg är billigare att flyga till Milano än att […]

#13 Planka.nu | Trafikmaktordningen del tolv: Det säkerhetsindustriella komplexet on 27 January 2012 at 4:49 pm

[…] hänga med Planka-sektionen som bor där. Väl på Skavsta vallades vi in i Ryanairs kontrollsystem a.k.a. flygplatssamhället. Varför piper det i metalldetektorn när jag går igenom? Varför tittar personalen så […]

#14 Tapirskrift. Rasmus Fleischers nya bok | Nya Il Convito on 30 January 2014 at 4:44 pm

[…] också fungerar som symbol för vår tids övervakningssamhälle, som Fleischer i en essä kallar ”flygplanssamhället”, där man kanske blir tvungen att viska eller talar i koder för undvika att […]

Kommentera