Klart att Sveriges Radio inte ska göra reklam för Facebook

Ring så spelar vi i Sveriges Radio P4, den 27 mars 2010. Programledaren ropar ut:

Om du går med i vår Facebook-klubb, alltså Ring så spelar vi-klubben på Facebook så ser du att dialogen den rullar vilt, där snackas det, där har man kul. Gå gärna med och bli medlem du också så du kan få ett ord med i laget. /…/
Facebook! Glöm inte våran klubb där. Sök på Ring så spelar vi och bli medlem du också så kan du vara med och tjattra och få en massa rolig information.

En person anmälde radioinslaget till Granskningsnämnden såsom reklam för Facebook. Enligt bestämmelserna ska ju inte Sveriges Radio “otillbörligt gynna kommersiella intressen”. Granskningsnämnden fällde Sveriges Radio och skrev i sitt väl motiverade beslut [pdf]:

Nämnden anser att det är rimligt att upplysa lyssnarna om programmets närvaro på Facebook men att uppmaningarna att gå med i gruppen gick utöver vad som kan accepteras med hänvisning till informations- och underhållningsintresset. Inslagen sändes därför i strid med bestämmelsen om otillbörligt gynnande.

När beslutet blev känt uppstod ett helt förutsägbart ramaskri på Twitter, framför allt bland journalister.

“Bakåtsträveri!” ropade de. “Lagen är i otakt med tiden.”

Några frågor: Har tiden en takt? Är det i så fall public service-radions uppgift att slaviskt följa denna takt?
Ja, fyra miljoner svenskar – en stor minoritet – uppges använda Facebook. Men betyder det automatiskt att det ska bli den offentligt finansierade radions uppgift att producera material som låses in där?

Jag skulle alltså vilja gå längre än Granskningsnämnden. Givetvis ska SR och SVT kunna nämna vad som sker på Facebook, precis som de ska kunna göra reportage inifrån Skärholmens inglasade köpcentrum. Men de ska inte ägna sig åt att locka folk till dessa privata arenor, på bekostnad av öppnare platser. Inte genom hurtiga reklamutrop och inte heller genom att anställa socialmediaexperter som driver Facebook-sidor på licensbetalarnas bekostnad.

Twitter är i viss mån en annan femma än Facebook, eftersom Twitter snarare fungerar som en bloggplattform. Där finns öppna RSS-flöden och man kan klicka runt utan att tillfrågas om inloggning. Men rimligtvis måste det finnas en ständigt diskussion om gränsdragningen. Öppna tjänster måste alltid vara att föredra. Därtill vågar jag vara så pass konservativ att jag hävdar att huvuduppgiften för Sveriges Radio bör vara att producera radio.

16 kommentarer ↓

#1 Erik on 6 September 2010 at 2:57 pm

Bra skrivet. Håller fullständigt med och tycker knappast det borde råda något tvivel om att domen i sig är rätt. Facebook må vara en stor social aktör men allt jämnt kommersiell. Det bör rimligtvis inte vara storleken som avgör hur i vida det är rätt eller fel för public service att göra som i detta fall och OM det nu var så bör man vara speciellt aktsam för att understödja de större.

#2 Jonathan on 6 September 2010 at 3:02 pm

Jag håller med men kom just att tänka på en sak. När ordet podcast började användas tyckte jag att det innebar ett gynnande av Apple när det finns fullt av andra bärbara spelare.

#3 Björn Felten on 6 September 2010 at 3:10 pm

Bra rutet!

Och visst tusan tycker man att SR skulle fokusera på att producera radio. Och att SVT producerar TV, och inte bildsatt radio, som nu mest är fallet.

#4 Mikael Nilsson on 6 September 2010 at 3:31 pm

Är det bara jag som tycker domen är jättekonstig?

Det är ok att göra reklam för facebook, genom att upplysa om sin sida där, men det är inte ok att uppmuntra någon att trycka på “gilla”?

Det är ju en oerhört märklig gränsdragning.

Jag har iofs respekt för åsikten att SVT/SR inte överhuvudtaget ska göra reklam för facebook – det är en rimlig ståndpunkt. Men den här domen är ju bara godtycklig.

Det känns som om de inte vågade förbjuda facebook, så då nöjde de sig med att förbjuda omnämnande av ett visst sätt att interagera med facebooksidan.

Skulle det vara ok att uppmuntra folk att kommentera på facebook? Antagligen inte. Får de uppmuntra folk att *titta* på deras facebooksida? Eller går gränsen vi “vi har en facebooksida men tänker inte säga något om vad du kanska kan göra med den”?.

#5 rasmus on 6 September 2010 at 4:41 pm

Mikael Nilsson: Visst blir det lite konstigt, även om jag tror att Granskningsnämnden har gjort en rimlig tolkning av de faktiskt gällande reglerna.
Mer konsekvent vore att inte alls driva några Facebook-sidor i SR:s eller SVT:s namn. Då kan man också med större trovärdighet granska Facebook som företag.
Om redaktörer eller produktionsbolag vill informera om sina program på Facebook må de väl göra så, men det finns inget behov av att sedan informera om detta informerande i radion.

#6 bananders on 6 September 2010 at 4:59 pm

Varför skaffar SR sig diskussionsforum på Facebook när man har en egen webb med forum och grejer.

#7 Christopher Kullenberg on 6 September 2010 at 5:57 pm

Instämmer. Borde man inte för de där stålarna som går till “social-media-experter” kunna anställa en 90-talswebmaster som ordnade ett ordentligt diskussionsforum. Inte minst ur arkivistiska synvinklar vore detta att föredra (gärna då med öppen källkod).

Facebook och dess konsekvenser är ett alldeles för viktigt fenomen för den granskande journalistiken. Att säga att det är en “kanal” är att begå den formatnihilistiska skammen! (ursäkta ressentimentet)

#8 he on 6 September 2010 at 9:21 pm

vet att det börjar närma sig OT men kan inte hålla mig från att haka på Christoffer Kullenbergs subtila diss av “social-media-experter”. LÅT OSS SLIPPA DESSA MARODÖRER SOM ÄR ÄCKLIGA OCH FÖRDÄRVAR NÄTET LIKA MYCKET SOM SEO:s!!!!!!!!!

#9 Jonas B. on 6 September 2010 at 10:20 pm

Vilken surrealistisk tanke att antalet medlemmar på Facebook motiverar att SR borde få uppmana lyssnarna att gå med där.

Det är säkert minst fyra miljoner svenskar som handlar på ICA varje vecka. Alltså borde SR få uppmana lyssnarna att köpa köttfärs där. Eller åtminstone gå med i deras kundklubb.

Helt knäppt förstås. Men vissa medelålders verkar ju bli helt pirriga i kroppen av att hänga med i allt det där ungdomliga på nätet. Den nya ekonomin innebar ju helt nya spelregler eller det var…

#10 Peeter on 7 September 2010 at 8:22 am

Intressant som alltid av Anders Mildner i samma fråga: http://blogg.svd.se/nyamedier?id=20423

#11 Free_radio on 7 September 2010 at 9:42 am

>bananders
>Varför skaffar SR sig diskussionsforum på Facebook när >man har en egen webb med forum och grejer.
Du skojar va?

#12 bananders on 8 September 2010 at 9:17 am

@Free_radio: Nej, vad skulle skojet bestå i? Menar du att man inte har en fungerande egen webb, eller? Det är i så fall det som är problemet. SR har tidigare haft ett livaktigt “community” kring åtminstone ett av programmen (P3 Star) så det är uppenbarligen något som går att göra.

@Christopher Kullenberg: Detta kanske inte är ett tekniskt problem som man kan lösa med en 90-talswebmaster, utan jag kan tänka mig att man gör såhär för att slippa det ganska betungande arbetet med att moderera ett öppet forum. Om diskussionen förs utanför SR:s webbplats så slipper man allt juridiskt ansvar.

Inte ett beteende jag tycker att ett public service-bolag ska syssla med, men för SR internt är det en uppenbar fördel att outsourca den kladdiga kontakten med allmänheten.

#13 rasmus on 8 September 2010 at 9:30 am

bananders: Intressant aspekt, det sista – hade inte tänkt på det!

#14 Kalle on 8 September 2010 at 10:31 pm

Ja, visst är det jobbigt att behöva ha en ansvarig utgivare som tar på sig skulden för det som besökare skriver på forum… Flashback har inte haft det lätt… 99 av 100 forum är olagliga… vad gör vi åt det?

#15 rasmus on 8 September 2010 at 10:48 pm

Kalle: Jämförelsen mellan Flashback och Sveriges Radio kanske… haltar… liiiite…?

#16 badguru on 10 September 2010 at 5:22 pm

@Jonathan – Sveriges Radio använder ju inte begreppet podcast, de säger och skriver poddradio.

@rasmus – det mesta som publiceras på fejjan från mediebolagen, SR inräknat, verkar komma direkt från journalister och vanligt webbfolk. Andelen “social medieexperter” är väl ganska litet?

Kommentera