Högfrekvenshandelns monstruösa skönhet

Börja nysta i fenomenet “high-frequency trading” (högfrekvenshandel eller algohandel) och efter någon minut sitter du med trådar åt alla upptänkliga håll. Visuella fenomen, fackliga dispyter och science fiction-fantasier. Sedan visar det sig ändå att det saknas djuplodande analyser av fenomenet och dess roll i vår värld. Anledningen tycks vara att ingen förstår vad det är som sker.

Först en kort introduktion för den som inte hänger med i vad jag ordar om. Olika slags värdepapper handlas idag med en tidsupplösning som räknas i mikrosekunder, långt snabbare än vad någon människa kan hinna med. Därför läggs sedan några år tillbaka majoriteten av alla köpordrar på världens största börser inte av människor utan av maskiner: algoritmer som körs på snabba datorer, ofta kontrollerade av investmentbanker som Goldman Sachs.
Eftersom varje mikrosekund är en affärsfördel, går det i princip att tjäna stora pengar på att skapa ytterst kortlivade blockeringar av systemen – en form av överbelastningsattack. Huruvida så sker på världens börser är föremål för spekulation men det kan konstateras att algoritmer lägger stora mängder köpordrar på prisnivåer där det inte finns en rimlig chans att ett köp ska bli av.

Sjätte maj i år drabbades New York-börsen av en slags inverterad tsunami kallad “the flash crash“. Hundratals miljarder försvann under ett tiotal minuters våldsamt kursfall för att sedan återkomma lika snabbt. Ännu vet inte vad som hände eller varför, men allt pekar på algoritmer som triggade varandra.

Om man visualiserar viss algoritmdriven handel med värdepapper så framträder fantasieggande mönster som många jämför med sädescirklar. Några av dem har fått illustrera detta inlägg.

Daniel Berg håller tydligen på med en längre artikel om högfrekvenshandel till ett kommande nummer av tidskriften Ordfront. Den ser jag fram emot att läsa, för djuplodande analyser av fenomenet är omöjliga att finna, varken på svenska eller engelska, varken journalistiskt eller akademiskt skrivna. Medan jag letade dök det däremot upp en oerhört välskriven bloggpost på Maskinskrifter som jag varmt vill rekommendera alla att läsa. Maskinskrifter sammanfattar bland annat teorier kring de märkvärdiga mönstren:

Vissa menar att det handlar om HFT-aktörer som lägger ut dessa mönster av ordrar som ett brus i börssystemet för att förvirra andra aktörer, och då främst andra HFT-aktörer som måste hantera bruset. På så sätt skaffar de sig marknadsfördelar eftersom de kan filtrera bort sitt eget brus. Det handlar alltså om manipulation av marknaden för att skapa ett försprång på några millisekunder.
Andra mer science fiction-belästa analytiker som gör allt för att tillfredsställa oss drömmare och poeter menar att det kan handla om emergenta fenomen. /…/
I kommentarerna till artikeln från The Atlantic /…/ sprudlar det av teorier: Är det kanske mönster från automatiserade tester och beviset för att HFT-utvecklarna använder sig av testdriven utveckling? /…/ Eller handlar det om kodade meddelanden från konspiratörer och hemliga organisationer som verkar i skuggorna? /…/
Det blir snabbt intressant när man börjar spekulera kring algohandel i Gibsonska scenarion. /…/ Tänk riktade virusattacker mot finansaktörers serverhallar. Eller tänk tanken att det ur ett flertal olika HFT-system emergerar ett slags supersystem som genom feedback-loopar kraschar hela finanssystemet.

Förra månaden stoppades en presentation om möjliga säkerhetshål i algoritmisk handel, som skulle ha hållits på en hackerkonferens i Las Vegas.

Kunskapen om algoritmer, hastigheter och säkerhetshål kan användas som grund för att skriva nya algoritmer med möjlighet att kassa in enorma vinster. Skyddet av affärshemligheter – som kan betraktas som en speciell typ av “intellektuell egendom” – blir därför mycket centralt. Förra sommaren greps programmeraren Sergey Aleynikov av FBI, anklagad för att ha tagit med sig programkod från sin förra arbetsgivare, Goldman Sachs. Åklagaren i fallet hänvisade till ett uttalande från Goldman Sachs om att koden var kapabel att “manipulera marknadenorättvisa sätt“, vilket bara spädde på den allmänna mystiken kring högfrekvenshandeln. För vem garanterar att detta inte är just vad Goldman Sachs själva gör?

Nyligen skrev Forbes om en i grunden ganska klassisk arbetsmarknadskonflikt, som dock antar en annan karaktär inom högfrenvenshandeln. Programmerare som jobbar på ställen som Goldman Sachs har börjat tröttna på att bara tjäna jättemycket pengar, när algoritmerna som de skriver drar in oändligt mycket mer. Vissa av dem säger därför upp sig för att i stället jobba på ställen som HTG Capital Partners, som erbjuder datacenter men låter programmeraren behålla inte bara större delen av vinsten utan även rättigheterna till själva koden. Frågorna om rättigheter till programkod och om anställdas rätt till sin egen kunskap sätts här på sin spets. Troligtvis kommer fler programmerare än Sergey Aleynikov att anklagas för att ha stulit algoritmer.

Här vill jag passa på att tipsa om en holländsk dokumentär som jag ännu inte har sett, men som finns att beskåda på YouTube: “Quants: The Alchemists of Wall Street“.

Frestelsen att moralisera över högfrekvenshandeln är stor för många. Men exakt hur långsam ska handel vara för att inte räknas som manipulativ? Hellre än att fördöma högfrekvenshandeln bör vi analysera den, tvärvetenskapligt och med bibehållen fascination. Gärna med influenser från William Gibson som i Maskinskrifters fantastiska inlägg med öppenhet för att dra paralleller både till hacking, konst och arbetsliv. En intressant bieffekt av algoritmisk handel kan exempelvis vara, som Cornucopia skriver, att manuell “daytrading” slås ut. Vem kan klaga på att så pass sinnesdödande aktiviteter överlåts på maskiner?

Gentemot högfrekvenshandeln finns ingen radikalism, bara kvasiradikalism i den bemärkelse som tidigare har tagits upp här: Kvasiradikalen handlar med utgångspunkt i “monstruösa konstellationer utan att först dela upp verklighetens skeenden i mänskliga subjekt och maskiniska objekt. Därav formuleringen om monstruös skönhet i rubriken.

27 kommentarer ↓

#1 Gustav on 13 August 2010 at 4:49 pm

Har du sett Scott Patterson, The quants? Jag har inte läst den själv, så jag vet inte, men jag såg en recension.

#2 Kalle P on 13 August 2010 at 5:05 pm

Ett tips, på ett liknande tema: För ett tag gjorde Daniel Buenza (en av alla de STS/ANT-forskare som på senare intresserat sig för hur marknader görs) en utställning som hette “Derivart”. Brian Holmes skriver om den här
http://eipcp.net/transversal/0507/holmes/en

Buenzas text “Listening to the spread plot” i Latour&Weibels “Making things public” kan också vara av intresse.

Vore roligt att se om man kan jobba samman detta med det som skrivs om i föregående post.

#3 Nisse on 13 August 2010 at 5:11 pm

Kolla in Charles Stross och hans Economics 2.0 i boken Accelerando, paminner mycket om det har.

#4 Per Sandström on 13 August 2010 at 8:04 pm

Jag har läst Scott Pattersons The Quants och kan rekommendera den. Den är riktigt spännande (om man nu intresserar sig för sånt här).

En annan bok som du kanske borde titta på har den sublima titeln How I became a Quant. Finns på Google Books om man inte vill köpa. Den är från förkristiden (2007) och innehåller 25 självbiografiska skisser som sammantagna ger en fascinerande bild av Quantdom. Nördarnas revansch på Wall Street, typ.

#5 Flamingo on 14 August 2010 at 8:55 am

Jag lättar upp stämningen lite med en länk till David Nessles blogg om Friedrich Engels — Världens bästa kompis: http://davidnessle.wordpress.com/2010/04/01/friedrich-engels-varldens-basta-kompis/

#6 Björn-Pelle Heilmer on 14 August 2010 at 10:15 am

Appropå sci-fi-parallellerna så kan vi utöver Gibson och Stross även lägga till Ghost in the Shell: Stand Alone Complex.

#7 Autotragisk on 14 August 2010 at 4:50 pm

Du bör kolla in BBC assignment som kom för ett tag sedan, när jag själv lyssnade på det fick jag massor av fina idéer till stoff både fiktion och frilansjournalism.

http://www.bbc.co.uk/programmes/p004vqkc

#8 Edvin on 15 August 2010 at 9:42 am

Har inte med inlägget att göra, men det verkar ha blivit något strul med RSS:en. Min RSS-läsare (Firefox inbyggda) kan inte hitta nya inlägg längre, och å ä ö ser fel ut på Gnuheter.

#9 Victor A on 15 August 2010 at 11:57 am

Oerhört välkommet ämne det här – hoppas verkligen på en ambitiös diskussion. Det känns som att det knappast går att tala om HFT utan att rejält se över sin förståelse av vad världens banksystem egentligen är. Som sagt: själva fenomenet tycks uppmana betraktaren att inta en kvasiradikal hållning.

Minns en lustig rapportering om den “flash crash” som nämns på Maskinskrift:

“USA Today: The Machines Took Over” http://www.cyberpunkreview.com/news-as-cyberpunk/usa-today-the-machines-took-over-wall-street/

#10 Autotragisk on 15 August 2010 at 8:49 pm

I en snar framtid kommer människan att ersättas helt i HFT-mjukvara. Det enda som kvarstår då är lagstiftning och våra förträffliga politiker insatta i alla världens komplexa kunskaper. Men alla ni vet att mjukvara och lagstiftning är svåra att kombinera, personer har berättat för mig att den viktigaste variabeln inom en snar framtid kommer vara datorkraft och i sann Gibson-anda, ekonomisk krigsföring. Och ja, tror att militären eller bankerna plöjjer in mest forskning i AIs, framförallt kommer de att köpa dessa tjänster mer än andra. Träffade en hemlig typ för några år sedan i en bastu och vi började samtala. Han var matematiker, doktorand och berättade de mest fantastiska ting om något som han kallade multivariabel icke-linjär analys. Och nu jobbade han för en bank men fick inte tala om det, såklart helt sjuka NDAs. Skrämmande, stugan i skogen är alltid närvarande i mitt bakhuvud.

#11 Autotragisk on 15 August 2010 at 8:50 pm

För att inte ens nämna de politiska intressena av både Clinton och Bush för att öka sub-prime lån från bankerna, och vinstmarginalerna för bankerna är betydligt mer frestande i subprime-lån än prime-lån som är trygga. Sen gick det som det gick, heh.

#12 Autotragisk on 15 August 2010 at 8:54 pm

Nu är jag igång ordentligt, men den där holländska dokumentären var mycket givande, gillar quant-geniet som säger ala rationell icke-känslosam matematiker att ta risker för dina egna pengar ska belönas, men att ta risker med andras pengar är inte bra. Är inte det definitionen av det moderna bankväsendet?

#13 Martin on 16 August 2010 at 1:19 pm

Under de sista åren har affärspressen skrivit mycket om detta fenomen, också kallat “sniper trading”. I grund och botten handlar det om att köpa sig monopol på börsinformation, genom att företag som Goldman Sachs köper serverutrymme på golvet vid NY-börsen. Även Stockholmsbörsen har börjat upplåta yta åt denna verksamhet, mot avgift såklart.

Företagen försvarar sig med att de bidrar till effektivitet genom att ta bort möjligheter till arbitrage-handel. Problemet är just att allt arbitrage hamnar hos dem själva. Men man måste skilja denna verksamhet från fenomenet med förprogrammerade optionsorders (orders att köpa och sälja aktier under eller över ett visst värde), som ju skapade sådana handelslaviner i våras att en dags handel fick reverseras och många människor förlorade mycket vinst.

Jag har haft ett par studenter och träffat en del kollegor som programmerat kod mm. för finansiella sektorn. Tänker ibland att det vore bättre om de stannat kvar på KTH istället.

#14 PN on 16 August 2010 at 5:57 pm

Martin: Som jag förstår det kan i princip vem som helst köpa co-location-tjänster på NY-börsen. Det är inget som Goldman Sachs har monopol på. Se till exempel Lightspeed Trading.

Men det finns mycket annat som lockar fram konspirationsteoretikern inom en. Många börser ägs av samma aktörer som bedriver handel på dem. Se till exempel London Stock Exchange Group som äger Londonbörsen. Även mjukvaran som driver börserna ägs och utvecklas i många fall av aktörer på marknaderna. Så vitt jag förstår har finansinspektioner ingen insyn i koden till mjukvaran, bara till loggar på själva handeln när systemet är i drift. Tänk tanken att specialhantering i mjukvaran gynnar ägaren vid ordermatchningar i orderboken. Ett sådant hack känns spontant inte många rader bort.

Nu tror jag inte någon skulle komma undan med det. Jag inbillar mig att en “whistleblower” skulle sätta stopp för det. Det finns faktiskt godhjärtade programmerare.

#15 Martin on 17 August 2010 at 9:15 am

PN: Jag menade inte att Goldman Sachs har ensamt monopol, jag skrev att de köper sig ett monopol. Där finns givetvis flera aktörer med serverplats på börsgolven runt om på jorden.

#16 Ingemar on 17 August 2010 at 1:54 pm

I Sverige har vi ett HTF-företag som heter Pan Capital, med Eric Penser som styrelseordförande.

Under år 2008 gjorde företaget en vinst på svindlande 2008 gjorde bolaget en vinst på svindlande 1,4 miljarder kronor!

Läs artikeln på E24: http://bit.ly/alsYK9

#17 Ingemar on 17 August 2010 at 1:55 pm

HTF, HFT

#18 Ingemar on 17 August 2010 at 1:56 pm

I Sverige har vi ett HFT-företag som heter Pan Capital, med Eric Penser som styrelseordförande.

Under år 2008 gjorde företaget en vinst på svindlande 1,4 miljarder kronor!

Läs artikeln på E24: http://bit.ly/alsYK9

#19 Autotragisk on 17 August 2010 at 3:57 pm

Smått briljanta Julian Assange glänser på svd.se chatten;

“nerke: Mr Assange, what in your opinion is the most severe threat (if any) to the democratic liberties we are used to in the west?

Julian Assange: Fast money flows. When fiscal power moves faster than political sanctions we are all doomed.”

#20 Per Sandström on 17 August 2010 at 6:51 pm

Mer om Pan Capital:

“Det okända svenska finansundret” (Affärsvärlden 2009-10-06)
http://www.affarsvarlden.se/tidningen/article651539.ece

#21 Johan Allgoth on 17 August 2010 at 11:18 pm

Jag ringde finansinspektionen i slutet av juli för att fråga om HFT med anledning av en ekonomi-artikel till Metro.

Jag pratade med tjänstgörande presschef, minns tyvärr inte namn. Det gick ungefär såhär:

HFT börjar uppmärksammas en del runtom i världen. Hur stor del av Sveriges börshandel sker med algoritmer?
– Ehhhm, ingen aning.
Hur regleras den?
– Den regleras inte alls.
Du vet inget om det här?
– Nä.

Not om mark. Som jag förstått det så sker en majoritet av NASDAQs affärer numera i ett industriområde i New Jersey, där det för handlarna handlar om att köpa plats så nära NASDAQs serverhall som möjligt, för att inte tappa tid. Ljusets hastighet, bokstavligen.

#22 Markus från Finland on 31 August 2010 at 12:51 am

“Vi behöver sovjeter i bankerna” sade Negri i Berlin i vintras. Typer som han Lichtensteinaren som sålde en CD för 5 milj. € åt tyska skatteväsendet via underrättelsetjänsten. Tänk vad de (vi?) skulle kunna åstadkomma om de (vi?) agerade kollektivt!

#23 gyllene flottan on 3 September 2010 at 6:00 pm

bra text – hft är mest ett hot andra mindre skickliga storaktörer – det drabbar de som har pengar i fonder och eller pensionssparar (vilket alla gör – kuveret) stor o meningslös handel ger intäkter i form av courtage – som du betalar!
om fria kapilalflöden … – det just nu värsta är “naken blankning” – kan beskrivas som att din granne skulle tjäna pengar på om ditt hus brann ner – detta vill Merkel med flera förbjuda – för denna åsikt blev hon hånad av ledarskribenten Gunnar på DN.se,
att daytraders skulle drabbas av hft är nog inte så säkert – det gäller att se mönstret bara – ja e alltså en sån onyttig typ, dock inte skadlig :)

#24 Fredric on 11 September 2010 at 8:14 pm

HFT uppmärksammades också i SVT nyss i Dokument utifrån. Programmet finns på svtplay och är värt att se: http://bit.ly/dsF0v4

#25 Senkapitalism & borderline « brist on 14 October 2010 at 11:52 am

[…] har blivit såpass kaotiskt och impulsivt att knappt ens de trimmade algoritmerna som försöker göra vinst genom ren hastighet hänger med. Senkapitalismen kan inte hindra sig själv från att spekulera men underminerar hela […]

#26 Heta länkar om HFT | OMline magasin on 20 January 2011 at 11:12 am

[…] Rasmus Fleischer har på sin blogg Copyriot skrivit om HFT. Han har även lagt ut Ordfronts artikel – intressant diskussion i kommentarfälten. Rasmus […]

#27 Spridda funderingar om botar | Beneath a Steel Sky on 17 May 2011 at 12:13 am

[…] • Många fler som budade emot varandra skapade panik på börsen vid förra årets flash crash (läs mer hos Maskinskrift och på Copyriot. […]

Kommentera