Femte cirkeln: Ekonomin

Vi måste inse att ekonomin inte är “i kris”, ekonomin är i sig själv krisen.

Femte cirkeln i Det stundande upproret handlar om ekonomi. Om budskapet förefaller luddigt, så kan det bero på att “ekonomin” håller på att bli ett överspelat begrepp. Utgångspunkten är att ekonomin som separat sfär av är på väg att upplösas, fast det är ännu öppet om resultatet blir bättre eller sämre.

Det finns en märklig enighet mellan Apple och nerväxtrörelsen vad det gäller framtidens civilisation. Vissa människors idé om att återvända till gårdagens ekonomi erbjuder andra den bekväma skärmen i vilken det lanseras stora teknologiska framsteg. För i historien kan man inte gå tillbaka. Varje uppmaning att återvända till det förflutna är bara ett uttryck för medvetande om det nuvarande och det är sällan det mest moderna.

Kritiken riktas här i två riktningar, vilka alls inte är så motsatta som de kan verka. På ett kulturellt plan är det uppenbart att Skärmen och Jorden är relaterade projektionsytor, som i det fenomen som beskrivs av Isabelle: Apple-dyrkande reklamarbetare kommer till sommarstället på Österlen och utbrister att man ändå måste vara öppen för allt vackert som livet ger oss.
Även Osynliga Kommittén gör sig lustig över småborgerligheten, “den underliga och maktlösa samlingen som inte väljer sida“, men dessa utfall grumlar mest deras försök att analysera någonting som går betydligt djupare. En analys som kräver sina utfall gentemot ett “falskt medvetande” som präglar mycket av samtidens konsumtionskritik, långsamhetsjakt och miljövurm. Exemplen tas från Frankrike:

De sista tio åren var det Attac och deras osannolika Tobinskatt, vars införande skulle kräva en världsregering, med sin sympati för den “riktiga ekonomin” som motsats till finansmarknaden och inte att förglömma deras rörande nostalgi inför staten. /…/
Så har vi nu fått “nerväxt“. Där Attac försökte rädda ekonomin som vetenskap med folkliga utbildningskurser, så bevarar nerväxtrörelsen ekonomin som moral.

Idéer om en “sund ekonomi” står helt maktlösa inför det som nu håller på att ske, menar Osynliga Kommittén. Närmare bestämt tjänar de bara till att legitimera en framväxande “bioekonomi”, det vill säga en ekonomi som omfattar hela livet.

en ny ekonomi som inte längre är en separat sfär utan snarare själva väven, de mänskliga relationernas råmaterial. Det kräver en ny definition av arbete som arbete med sig själv, en ny definition av kapital som mänskligt kapital, en ny idé av produktion som producerandet av relationer och konsumtion som konsumtion av situationer
/…/
Ekobyar, videoövervakningskameror, andlighet, bioteknologi och sociabilitet tillhör också det “civiliseringsparadigm” som nu börjar formas, det som ekonomin formar från början till slut. Dess intellektuella apparat är inget annat än cybernetik, systemvetenskap – alltså, vetenskap om systemens kontroll.

Det stundande upproret lämnar många saker halvsagda. Femte cirkeln nuddar vid två stora ämnen som författarna tidigare har utforskat i tidskriften Tiqqun. Dels kritiken av bruksvärdet, som behandlas i “On the economy considered as black magic“. Dels kritiken av cybernetiken i “The cybernetic hypothesis“. Två mellancirklar stundar sålunda i studiecirkeln.

Någon kanske finner kritiken alltför kompakt. Efter avfärdandena av tillväxt och nerväxt, framstegshets och nostalgi, Skärmen och Jorden, staten och marknaden så undrar kanske någon vad Osynliga Kommittén vill. Svaret är att de vill ut, ut ur ett förhatligt projekt som de beskriver med en skräckinjagande historisk parallell.

På 1600-talet var det, för att slutligtigt påtvinga det ekonomiska systemet dess arbetsmoral och girighet, nödvändigt att begränsa och eliminera hela den eländiga massan av latmaskar, lögnare, häxor, galningar, skurkar och alla andra fattiga lösdrivare, en hel mänsklighet vars själva existens hotade avkastningens och avhållsamhetens ordning. Den nya ekonomin kan inte etableras utan att ett liknande urval av subjekt och områden väljs ut för omvandling. Kaoset vi ständigt hör om kommer antingen skapa möjligheten för denna omvandling eller för vår seger över detta förhatliga projekt.