Fjärde cirkeln: Metropolen

Karl Marx’ kritik av den politiska ekonomin bibehåller sin aktualitet, vilket knappast kan sägas om den oerhört överskattade pamfletten “Det kommunistiska manifestet“, medförfattad av klåparen Friedrich Engels.

Kapitalet (1867) handlar just om kapitalet och dess specifika logik, kretsande kring värdeformen – inte om “all hittillsvarande historia”. Att läsa boken som politisk manual är bara rimligt om ens politiska projekt är att införa kapitalism, som Lenin gjorde i Ryssland. Att däremot läsa Kapitalet som en kritik av värdeformen leder till en helt annan slags marxism. Då behövs inte längre idén om “socialism” som övergångsstadium; i dess ställe träder konceptet “kommunisering“.

Manifestet (1848) rymmer däremot ett politiskt program i tio punkter just för införande av socialism. Bland en rad förslag om offentlig barnomsorg, avskaffad arvsrätt och progressiv beskattning finns en punkt som sticker ut. Endast den nionde punkten tar sikte på en långsiktig transformation:

9. Förenande av jordbruks- och industridriften; åtgärder för att så småningom utplåna skillnaden mellan stad och landsbygd.

Att utplåna skillnaden mellan stad och landsbygd förefaller ha varit en käpphäst för denne Friedrich Engels. Han hade understrukit dess nödvändighet i både Den tyska ideologin (1845) och Kommunismens grundsatser (1847). Under 1870-talet återkom han till temat i Anti-Dühring och I bostadsfrågan:

Upphävandet av motsättningen mellan stad och land är varken mer eller mindre utopiskt än upphävandet av motsättningen mellan kapitalister och lönarbetare. /…/
Det är ingen utopi att hävda, att människornas befrielse från de av deras historiska förflutna smidda fjättrarna kan bli fullständig först när motsättningen mellan stad och land avskaffats.

Idag har Friedrich Engels vision infriats, på sämsta tänkbara vis – om vi får tro Osynliga Kommittén. Fjärde cirkeln i Det stundande upproret slår fast att det inte längre är meningslöst att utgå från en uppdelning mellan stad och land. Allt som finns är “en enda urban väv utan form eller ordning” – metropolen.

Allt territorium är underordnat metropolen. Allt finns på samma yta, om inte geografiskt så genom sammanflätningen av dess nätverk.
/…/
Metropolen är stadens och landsbygdens simultana död.

Staden finns inte längre, åtminstone inte i sin traditionella form. Just därför har staden blivit till en historisk fetisch, menar Osynliga Kommittén. Det kan ligga en del i detta. Men då är det inte bara “stadsvänner” och “metrofiler” som har del i fetischiseringen, utan i minst lika hög grad de anti-urbana, “metrofoberna“, de som idealiserar en landsbygd som inte heller existerar. För att inte tala om cittaslow-rörelsen och liknande småstadsutopier som upphöjdes i ett nummer av Axess. Ett exempel på upplösningen av stad och landsbygd återfanns i samma tidning där Per Svensson skrev “det långsamma, småskaliga gårdslivet” som en “upplevelse” som lantbruket kan sälja till stressade stadsbor, som kan ta bilen ut på landet för att “lindra dåliga samveten” över en ekologisk middag innan man stressar tillbaka till staden. Områden som domineras av fritidshus, exempelvis Stockholms skärgård, ger också en mycket stark känsla av att det inte finns någon mening i att dra en skarp gräns mellan det urbana och det lantliga.

Framför allt finns det knappast någon poäng i att upprepa Friedrich Engels lovsång till den upplösta skillnaden mellan stad och landsbygd. Det ter sig ganska löjligt när en debattör som Lars Mikael Raattamaa inleder en artikel med att citera punkt nio ur Det kommunistiska manifestet, så att det framstår som ett självändamål att upplösa städerna, trots att Friedrich Engels snarare var ute efter en nyckel till att upplösa arbetsdelningen. Dessutom tycks han ha varit fel ute. Frågan som måste ställas är givetvis vad som ersätter den borttynande uppdelningen mellan stad och landsbygd. Vilka nya mobiliteter, vilka förtätningar och förglesningar, vilka ljud och vilka tystnader. Platser eller icke-platser.

13 kommentarer ↓

#1 COPYRIOT | Fjärde cirkeln, igen: Icke-platser on 19 July 2010 at 8:44 am

[…] ← Fjärde cirkeln: Metropolen […]

#2 Cernael on 20 July 2010 at 11:48 am

En annan anledning att upphäva skillnaden (som jag har för mig att Marx tar upp i del tre av Kapitalet) handlar om “revan i metabolismen” – kort, urbaniseringen på 17- och 1800-talen ledde till en utarmning av jordarna, eftersom näringsämnena följde med mattransporterna in till städerna och sen stannade i avloppen där. Detta ledde till att guano, och senare konstgödsel, blev enormt stora handelsvaror.
Liknande perspektiv har på senare tid lagts på oljeindustrin, först av John Bellamy Foster 1999, om jag minns rätt.

#3 rasmus on 20 July 2010 at 12:06 pm

Cernael: Ja, precis. Lustigt att du nämner guano – jag tänkte just blogga om det!

#4 » Fjärde cirkeln: Blockera allt! | Guldfiske on 20 July 2010 at 11:24 pm

[…] Det stundande upproret – Fjärde cirkeln Alamut: Fjärde cirkeln: I wish i was back home in Derry Copyriot: Fjärde cirkeln – Metropolen Copyriot: Fjärde cirkeln igen – […]

#5 Fjärde cirkeln – I wish I was back home in Derry « Alamut – inget är sant, allt är tillåtet on 21 July 2010 at 7:52 pm

[…] Copyriot – Fjärde cirkeln: Metropolen […]

#6 Grown in Detroit eller Norrland « B R ¥ T B U R K Σ N on 22 July 2010 at 3:50 am

[…] en dokumentär från ödetomternas Mecka, den halvt avindustrialiserade, mytologisk-amerikanska metropolen Detroit. I samarbete med Doc Lounge hade Folkets bio smällt upp en fet duk för att visa Grown In […]

#7 COPYRIOT | Latour gör en halmgubbe av Marx, helt i onödan on 22 July 2010 at 5:38 am

[…] Fjärde cirkeln: Metropolen […]

#8 MULTITUNES :: proletarian, funkadelicparliamentarian, pro revolt-in-the-21st-centurian :: Fourth Circle: The Metropolis :: July :: 2010 on 26 July 2010 at 10:47 pm

[…] on the fourth circle Finnish: Nope Swedish: Alamut | Copyriot | Guldfiske | […]

#9 Jan Wiklund on 6 August 2010 at 5:30 pm

Nja, delvis kanske. Att staden som koncentration har lösts upp beror ju bara på den stora fossilrea vi har haft under 1900-talet, ett tillstånd som knappast kommer att vara möjligt så länge till.

Om man ska göra en så enkel definition som möjligt på vad en stad är så är det korta avstånd mellan folk som deltar i en arbetsdelning. En praktisk logistisk lösning, helt enkelt. Under de senaste hundra åren har man trott sig kunna skita i närheten eftersom man har haft billig olja. Men det har i slutändan bara gynnat markspekulanterna – http://www.alternativstad.nu/Dokument/fyra.html – och drabbat alla oss andra.

#10 COPYRIOT | Sjätte cirkeln: Miljön on 10 August 2010 at 12:40 am

[…] Fjärde cirkeln: Metropolen […]

#11 COPYRIOT | Ekonomikritik: Marx kontra Engels on 13 August 2010 at 5:19 pm

[…] Fjärde cirkeln: Metropolen […]

#12 Det Stundande Upproret: Fjärde cirkeln : Filosofibloggen on 15 August 2010 at 11:02 pm

[…] en metropol. Guldfiske, Alamut och Fredrik Edin går in mer på de taktiska delarna. Även Loke och Rasmus Fleischer har skrivit. Rasmus Fleischer skriver också intressant om begreppet icke-platser. Published: […]

#13 Det Stundande Upproret: Fjärde cirkeln | copy is right on 28 May 2013 at 10:20 pm

[…] en metropol. Guldfiske, Alamut och Fredrik Edin går in mer på de taktiska delarna. Även Loke och Rasmus Fleischer har skrivit. Rasmus Fleischer skriver också intressant om begreppet […]

Kommentera