Hypnosförbud

Läser i Ordningslagen och snubblar på en skön paragraf:

19 §
Hypnotiska eller liknande experiment får inte utan Socialstyrelsens tillstånd förekomma vid en offentlig tillställning

Blir nyfiken på bakgrunden till detta förbud mot hypnotiska experiment, som spontant känns väldigt mycket som en kvarleva från sekelskiftet 1900 (Tarde, Artaud). Ordningslagen är dock av yngre snitt än så och uppdateras ofta. Hur kommer det sig att förbudet mot masshypnos lever kvar – och hur har lagens utsträckning till “liknande experiment” tolkats?

En sökning på riksdagens hemsida leder mig till Ds. 2001:66 som ger en viss bakgrund:

Bestämmelser om tillåtligheten av hypnos i samband med offentliga
föreställningar gavs redan i förordningen den 26 maj 1916 angående offentliga föreställningar om hypnotism m.m. /…/
Tillstånd fick inte meddelas om inte sökanden kunde uppvisa intyg från Medicinalstyrelsen om att föreställningen kunde tillåtas utan våda (Persson, Allmänna ordningsstadgan m.m., Stockholm 1972, s. 168).
Genom införandet av allmänna ordningsstadgan (1956:617) och lagen om allmänna sammankomster avskaffades kravet på tillstånd från polisiärt håll. Dock stadgades att hypnotiska eller likartade experiment inte skulle få förekomma vid allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar om inte Medicinalstyrelsen (numera Socialstyrelsen) fann att det kunde ske utan våda. Undantag gjordes för allmänna sammankomster som utgjorde led i undervisningen vid högre läroanstalt.

Inför 1956 års ordningsstadga hade Medicinalstyrelsen visserligen föreslagit ett totalförbud mot hypnos vid allmänna sammankomster, men regeringen ville inte gå så långt, även om det påpekades i förarbetena att tillstånd endast kunde komma ifråga i undantagsfall (prop. 1956:143 s. 231f). Senare följde bestämmelsen närmast oförändrad in i ordningslagen och har sedan dess kvarstått. Betänkandet från år 2001 konstaterar:

Med tanke på de risker som kan antas finnas med hypnos bör inte tillståndskravet för hypnotiska föreställningar avskaffas. Det finns dock inte heller tillräckligt underlag för att helt förbjuda den typen av arrangemang. /…/
Ytterligare exempel på villkor som bör kunna uppställas vid ett tillståndsbeslut är att det skall finnas sakkunnig läkare på plats vid föreställningen.

Av allt att döma tolkas lagen idag som ett förbud mot regelrätt hypnos inför publik. “Hypnotiska eller liknande experiment” skulle dock kunna inbegripa betydligt mer. Vad sägs om att en grupp människor samlas i en lokal, upplyst av blinkande stroboskop, där de utsätts för repetitiv musik, utformad i syfte att försätta dem i en slags trans?
För att inte tala om alla de musikgrupper som följt på Throbbing Gristle, vars uttalade målsättning i många fall har varit just att utsätta sin publik för hypnosliknande experiment. Huruvida de lyckats kan förstås diskuteras, men att hypnosen är framgångsrik är enligt ordningslagen ingen förutsättning för att den ska vara kriminell.

9 kommentarer ↓

#1 Grå on 15 July 2010 at 9:13 am

Jag undrar om inte stämningsmusik i många affärer, butiker och liknande kan räknas in, eftersom de i många fall medvetet väljs för att sätta de lyssnande i en viss sinnesstämning, exempelvis stressande, kvarhållande, eller drivande. Vanligast är förståss musik som är meningen ska öka köplustan. Huruvida det sedan verkligen funkar eller inte är inte helt klart så vitt jag minns.

#2 rasmus on 15 July 2010 at 9:17 am

Grå: Skvalbranschen tar hjälp av forskare och att musik kan öka köplusten är nog ganska välbelagt.
Däremot utgör butikshandel inte “offentlig tillställning” i ordningslagens mening.

#3 Robert Andersson on 15 July 2010 at 11:02 am

Jag satt själv och läste detta för några dagar sedan. Problemet är väl snarast att en sittande riksdag inte kan eller vill ta ansvar för lag som har stiftats av tidigare riksdagar. Kanske borde vi ha bäst före datum på viss lagstiftning.

#4 Vertigomannen on 15 July 2010 at 12:42 pm

I mitt jobb med att skriva en biografi över Magnus Huss (mannen som skapade idén att alkoholism är en sjukdom) har jag snubblat över hans varningsskrift om hypnotismen: han ägnade sig själv åt “animal magnetism” men Gud sade åt honom att sluta.

#5 Kalle P on 15 July 2010 at 1:46 pm

Oerhört lyckat! En intressant bok i ämnet har skrivits av Isabelle Stengers och kollega – A critique of psychoanalytic reason. Där beskriver man hur Mesmer et.al. kom att ses som farliga/problematiska, och hur suggestionsfenomen därefter blev någonting som samhället skulle beivra. (Freuds skapande av PA, och rejectande av hypnos, skall ses som ett led i denna rädsla för den okontrollerade suggestionen.)

Därför är det ju intressant att vi trots allt låter anti-marknaderna alltmer utforska och operera i denna “suggestive realm” – precis som Grå och Rasmus påpekar. Hur som helst – very interesting stuff indeed.

V-mannen: Ja, bygg in mycket mycket mycket om hypnos/suggestion i boken om Huss!! Kolla även Överläkare Gadelius text om andlig smitta:
http://www.isk-gbg.org/99our68/Gadelius_Massor_och_smitta.pdf
http://www.isk-gbg.org/99our68/?p=372
http://www.isk-gbg.org/99our68/?p=378

#6 Erik S on 15 July 2010 at 7:22 pm

Var inte anledningen till förbudet av hypnos på scen att hypnosen kunde medföra fysiska skador på den hypnotiserade?

T ex hypnotiserade man personer till att bli helt stela och raka som pinnar, liggandes som en bräda mellan två solar med huvudet på ena stolen och fötterna på den andra. Detta effektsökeri med hjälp av hypnos gav ett antal människor ledskador, då belastningen i nack- och ryggpartiet kunde bli för hög.

#7 Widing on 16 July 2010 at 2:27 am

Min favorit bland kollektiva hypnotiska tillstånd är koreomani. Det första dokumenterade utbrottet skedde 1374 tyska Aashen.

#8 Anders on 16 July 2010 at 6:39 pm

Den här Expressenartikeln kan kanske vara av intresse, “Föräldrarna varnas för digitala droger”: http://www.expressen.se/prylar/1.2066844/foraldrarna-varnas-for-digitala-droger

#9 Tex Olausson on 7 January 2011 at 7:46 am

Jag har läst om div. olika teorier kring hypnosens faror här på denna site, och kan lägga in följande egna erfarenheter under många års arbete med bl.a evidensbaserad hypnos.
Vid användande av hypnos FINNS faror som att terapeuten inte tar reda på klientens livs egna erfarenheter ex. om klienten varit med om traumatiska upplevelser ex. drunkning etc. om terapeuten då använder ord i sin induktion om att klienten sjunker allt djupare, kan klienten assosiera detta till den händelsen då han/hon kämpade för sitt liv, med följd av en psykos etc. Jag menar INTE att man måste vara läkare eller psykolog för att vara lämplig för att utföra hypnos utan att terapeuten skall ha en lämplig utbilbding inom ämnet för de symptom.

Kommentera