Vad var Piratbyrån?

Många olika bud gavs under de sju år som vi hade en verksamhet som vi brukade presentera som “Piratbyrån”. När nu verksamheten har lagt ner Piratbyrån så består förvirringen om hur Piratbyrån ska presenteras.
Först av allt ska sägas att vi nog aldrig ens själva har varit helt säkra på saken. Medverkande har dels bytts ut, dels ägnat sig åt väldigt olika saker, så även bland piratbyråkrater har det funnits olika uppfattning. Vad som här följer är mina alldeles egna kommentarer till några av de förekommande svaren på frågan om vad Piratbyrån var.

En lobbyorganisation? Förekom ymnigt i pressen senaste veckan, eftersom TT:s telegram inleddes med följande mening: “Lobbyorganisationen Piratbyrån, som försvarar fildelningen, upphör med sin verksamhet.”
Försvaret av fildelning övergav Piratbyrån efter ett par år, eftersom “fildelningsdebatt” hade blivit både tröttsamt och kontraproduktivt att ägna sig åt. Beskrivningen kan jämföras med att TT skulle beskriva socialdemokraterna som ett parti vars främsta fråga är allmän rösträtt. Men nu var det etiketten “lobbyorganisation” jag skulle kommentera.
Nej. Piratbyrån har aldrig varit någon lobbyorganisation. Detta säger jag inte för att lobbying skulle vara “fult”. Jag är själv med i Juliagruppen som helt klart sysslar med lobbying, “bearbetning av beslutsfattare för att åstadkomma beslut i en viss riktning”. Piratbyrån strävade däremot aldrig efter att bearbeta politiker, även om vi gladeligen pratade med dem om de inbjöd oss, precis som vi pratade med många andra.
Särskilt våren 2005 inbjöds vi flera gånger till riksdagen och tackade ja. Syftet var dock aldrig enkelriktad påverkan, utan vi var mest av allt själva nyfikna. Vi har systematiskt försummat tillfällen att skriva remissvar och gå på “samrådsmöten” när vi inte känt att det skulle ge oss någonting. Om vi skulle vara lobbyister, skulle vi vara dåliga sådana. Men det var aldrig vårt syfte. Framför allt tyckte aldrig någonsin någon att vi borde göra upp planer för Almedalen. Svenska Wikipedia har alltså fel[*] i påståendet att “Piratbyrån var en lobbyorganisation och tankesmedja”.
[Se dock uppdatering längst ner i detta inlägg.]

En tankesmedja? Från och till beskrev vi själva Piratbyrån som “en slags tankesmedja”. Etiketten används också av engelska Wikipedia och av Nationalencyklopedin – där Piratbyrån för övrigt är den enda organisation som beskrivs som en tankesmedja. Däremot saknas väletablerade tankesmedjor som Timbro och Arenagruppen som uppslagsord i Nationalencyklopedin.
Tankesmedja låter fluffigt och rätt bra, men Piratbyrån uppvisade aldrig någon större likhet med andra svenska tankesmedjor. Vi undvek systematiskt att ge politiska rekommendationer. Vi lanserade aldrig rapporter, så som Planka.nu gör. Vi tänkte mycket, men smed lite. Benämningen får sägas vara femtio procent rätt.

En intresseorganisation? Nej. Nej och åter nej. Piratbyrån var aldrig någonsin “fildelarnas intresseorganisation”, även om frasen förekom i vissa tidiga tidningsartiklar samt på norska Wikipedia. Varför fildelare skulle behöva en intresseorganisation är lika oklart som varför någon frivilligt och oavlönat skulle vilja underkasta sig ett sådant “intresse”.

En motvikt? När vi för snart sju år sedan kickade igång Piratbyrån, presenterade vi oss som en “motvikt till Antipiratbyrån”. Formuleringen var lämpad för pressmeddelanden men knappast en beskrivning av våra målsättningar – vilket vi också snabbt gjorde klart: “Vi är aktiva, de är reaktiva“. Även om många andra har önskat sig ett Hollywood-mässigt sjöslag, har vi brytt oss påfallande lite om den där obskyra branschgruppen. Därför känns det främmande när TT nu skriver: “Syftet har varit att vara en motvikt till branschorganisationen Antipiratbyrån”.

En sajt? Piratbyran.org startades som en sajt, kring vilken andra verksamheter snabbt växte fram, delvis på grund av det mediala intresset som själva namnet utlöste. På sajten fanns bland annat praktiska guider till fildelning, vilka först var välbehövliga men senare inte bara blev inaktuella utan även onödiga, eftersom kunskapen om fildelningsteknik spred sig själv vidare. Där fanns även ett diskussionsforum som haft en trogen skara användare, men vi som var Piratbyrån glömde bort forumet allt mer.
Däremot fortsatte vi att använda sajten till att regelbundet publicera nyheter och analyser i ungefär fyra år. Därefter, från 2008, stagnerade även nyhetsdelen. Inte för att vi slutade att analysera dessa utvecklingar, utan för att det lika gärna kunde ske på våra egna bloggar.

Ett konstkollektiv? Åren 2007-2009 förekom det att Piratbyrån som kollektiv medverkade i konstvärldens tillställningar, vilket inte var detsamma som att identifiera sig med konsten. Början var kanske valborgsfirandet 2007 som inte var tänkt som konst, men gick att uppfatta som en performance. Det ledde oss med buss till Bolzano och senare till Belgrad och Venedig. Det går inte att förneka att Piratbyrån i några av dessa sammanhang har intagit den formella positionen som konstkollektiv (det vill säga upphovsman), men resultatet har inte varit att verksamheten sugits upp i konstvärlden. Snarare har dessa interventioner bidragit till att luckra upp Piratbyråns gränser och skyndat på den process som gjort våra verksamheter redo att fortsätta i en rad andra slags skal, i stället för att samlas i en enda byrå. Framför allt gäller detta bussen, som återföds och lever vidare utanför konstvärldens sammanhang.
Vissa av oss är insnärjda i konsten, andra inte – och vårt intresse har aldrig varit att legitimera saker genom att kalla dem konst, däremot att skapa förvirring kring den estetiska sfärens gränser, som för övrigt också legitimerar upphovsrättens gränser.

En aktivistgrupp? Ja, nog kan man kalla vissa saker som Piratbyrån gjorde för aktivism. Bevismaskinen var enklast möjliga sätt att praktiskt visa på det orimliga i skärmdumpar som bevis. Ipredkoll var en helt briljant idé som påbörjades utan att fullbordas, eftersom Ipred-fallen har tagit så oerhört lång tid på sig i domstolsväsendet.
Sådant kan vi kalla för aktivism, men jag vet inte om det gjorde Piratbyrån till en aktivistgrupp, även om många önskade att vi skulle vara det. Aktivism är arbetsdelning, att kompensera för andras brist på aktivitet. Därför rimmar aktivistrollen ganska illa med kopimi.

En pågående konversation? Så beskrev vi oss själva i en verksamhetsrapport för 2007. Så definierade vi oss även av juryn för Ars Electronica när de gav oss ett stort pris förra året. Ganska poetiskt, helt sanningsenligt, ytterst vagt.

Ett kluster av människor och datorer? En gammal klassiker som användes av Asocialstyrelsen. Stämmer bra in på vad Piratbyrån i praktiken var, för tillgången till gemensamma servrar att leka på har hela tiden varit viktig. Fast vad är idag inte ett kluster av människor och datorer?

Flera alternativa beskrivningar av Piratbyrån går alldeles säkert att hitta. Mitt hopp är att så många som möjligt ska fortsätta att cirkulera, om vartannat, när folk beskriver vad Piratbyrån var. Må förvirringen leva vidare!

Uppdatering: Strax efter att detta inlägg postades så ändrade någon på svenska Wikipedia, så att Piratbyrån beskrivs som en “organisation”, inte en “lobbyorganisation”. Utmärkt, för tyvärr har svenska Wikipedia ett starkt inflytande på vad lata journalister skriver.

12 kommentarer ↓

#1 emma on 30 June 2010 at 5:31 am

Jag gillar tanken på att förvirringen över etiketteringen i sig blir ett sätt att beskriva PB, måste jag säga. Jag har blivit (snällt) “tillrättavisad” för min subjektiva syn på PB och vad det inneburit för mig och det har känts lite konstigt, minst sagt. Det är smått fantastiskt att det varit så brett att det klarar av att betyda många olika saker för lika många människor. Om jag ska försöka koka ner i ett ord vad PB varit för mig, så blir det “ett community”. Slitet ord möjligen, men helt relevant för den frame of mind jag befann mig i då. Jag var lite “hemlös” i de där frågorna, hängde mest i internationella forum osv och blev själaglad att det uppstått en slags svetslåga här. En mötesplats, helt enkelt, där saker hände om man ville. Som för vilken mötesplats som helst beror det helt på de som möts, vad de tar med sig in och vad de tar med sig därifrån.

#2 Nikkelin – 2010-06-30 « nikkelin lifestream on 30 June 2010 at 6:17 am

[…] Shared Vad var Piratbyrån?. […]

#3 Thomas Tvivlaren on 30 June 2010 at 8:31 am

Då kategoriseringsbehovet tycks så stort bland mänskligheten så har jag stundom och mycket förenklat delat upp (svenska) piratrörelsen så här:

Piratbyrån = Ideologisk gren.
Piratpartiet = Politisk gren.
TPB = Aktivistisk gren.

För att lite mer ingående fokusera på Piratbyrån och lämna det grovhuggna generaliserandet så ser jag Piratbyrån som en katalyserande tankesmitta. Den byggde på kopimibakterien och spred sig mycket pga dess inneboende styrka à la det som tidigare var denna bloggs motto:

“Multiplication can produce powerful numbers.”

Sharing is caring på biologisk (tanke)nivå?

#4 rasmus on 30 June 2010 at 9:02 am

Thomas Tvivlaren: Nej, jag kan inte köpa den där idén om en “piratrörelse” med tre grenar.
No offense, men ingen av oss i Piratbyrån har någonsin sett oss som en del av en sådan piratrörelse. Framför allt har vi aldrig sett det som att vi har en uppdelning av arbetsuppgifter med Piratpartiet, även om vi ibland har kunnat uppskatta att vissa saker vi själva varit ointresserade av inte längre förväntas av oss eftersom folk då börjat vända sig till Piratpartiet.

#5 Henrik on 1 July 2010 at 7:04 am

“No offense, men ingen av oss i Piratbyrån har någonsin sett oss som en del av en sådan piratrörelse.”
Det må vara hänt, men jag misstänker att många andra ser er som en del av denna “rörelse”. Tycker nog ändå att Tomas grova indelning har viss poäng.

#6 Oscar Swartz on 1 July 2010 at 5:32 pm

Jag tycker Tvivlaren har en point. Man kan se saker utifrån och analysera vad för “funktion” delar har i något större sammanhang – oavsett hur de inblandade ser eller såg på sig själva. Helt klart är ju tänkande och debatt och aktivism runt de här frågorna i Sverige mer avancerad än i många andra länder och man kan fråga sig hur det skedde. En samtidshistorisk uppgift ;) Den direkta orsaken till att jag började aktivera mig var Antipiratbyråns kronofogderazzia mot Bahnhof ett halvår efter att jag själv lämnat företaget. Och den direkta orsaken till att jag startade en blogg tre månader senare var Rasmus, Palle, Magnus … och det ideologikollektiv som Piratbyrån utgjorde. Katalysator.

#7 Goorilla on 1 July 2010 at 7:57 pm

1969 sedan är allt utför?

#8 COPYRIOT | “Mer fläder än flamskyddsmedel” on 3 July 2010 at 12:50 pm

[…] Vad var Piratbyrån? […]

#9 Jokez Zilvaz on 6 July 2010 at 11:16 pm

The Pirate Bay = Det Reella
Piratbyrån = Det Imaginära
Kopimi = Det Symboliska

#10 Free and thinking » Piratbyråns texter & Louis Armstrong - IDG.se - Störst på it-nyheter on 8 March 2014 at 12:11 pm

[…] Piratbyråns samlade texter och […]

#11 Free and thinking » Microsoft dör inom max 30 år - IDG.se - Störst på it-nyheter on 10 March 2014 at 8:31 am

[…] dom där verkliga aha-upplevelsernas skara. En informationsteknologisk klassiker som föddes i Piratbyråns famn och som på ett väldigt intelligent vis ger sig i kast med den informationsteknologiska erans […]

#12 Den andra IT-vågen | De 15 familjerna on 14 April 2018 at 12:16 pm

[…] Piratbyrån beskrivs så här av Rasmus Fleischer på hans blogg Copyriot: […]

Kommentera