Niclas Ericsson heter en 45-årig sommarvikarie på Dagens Nyheters ledarsida som även drömmer om sitt stora genombrott i deckarebranschen. Här ser vi hans notis från i fredags, skriven med anledning av att Piratbyrån inte längre finns:
Alla kan nog själva inse vad som gör detta ledarstick så osmakligt. Jag tänker inte på det allmänna föraktet för politiskt engagerade tonåringar. Inte heller på den marina metaforik om vind och segel som redan har återanvänts av hundratals journalister (se mitt bidrag till en kommande antologi).
Nej, vad DN borde be om ursäkt för är att Niclas Ericsson skadeglatt gottade sig åt ett tragiskt dödsfall. Den direkta anledningen till att Piratbyrån lades ner just nu var att en av dess grundare dog, vilket Niclas Ericsson måste ha känt till. Hur är en människa funtad, som utnyttjar detta till att göra en intetsägande politisk kommentar?
Cynismen stannar förvisso inte där. Antalet passivformer som Niclas Ericsson lyckas trycka in på sju meningar avslöjar ett visst synsätt på politik. Här finns inga subjekt – bara vindar som vänder, fenomen som tappar glorior, kritik utan avsändare, partier som inte har någon vilja utan bara kryper för frågor som dyker upp.
Möjligheten finns förstås att detta är en helt korrekt beskrivning av “politik”. Själv kan jag tänka så ibland. Men om jag vore ledarskribent så hade den tanken tvingat mig att antingen säga upp mig eller åtminstone låtsas att min cynism inte var fullständig.
15 kommentarer ↓
Jag förstår om den som har förlorat en god vän är fruktansvärt ledsen över det – men två frågor kan man kanske ställa ändå:
1. Är inte Piratbyrån större än en av sina grundare, och dess nedläggning därmed en nyhet värd att kommentera på rent politiska grunder, alldeles oaktat att en av grundarna har avlidit?
2. Kan man verkligen förutsätta att det är allmänt känt att nedläggelsen kom till just för att en av grundarna dog? Jag visste det inte förrän jag läste det här hos dig, och nyheten har spritts på väldigt många ställen utan någon referens till det.
Jag för min del tycker att det vore konstigt om man vände på det hos DN: “Piratbyrån lägger ner, men vi som opinionsbildande organ säger inget om det alls, eftersom en av dess grundare just har dött.”
Däremot bör man förstås vara försiktig och respektfull. Och för att testa en ny vändning: Kanske är det just det som Niclas Ericsson har varit genom att INTE nämna något subjekt, någon enskild person? Det har ju uttalats här och där att den avlidnes familj inte önskar någon uppmärksamhet kring hans död?
(Jag skriver ett blogginlägg i morgon där jag berättar om mitt möte med den avlidne, ett möte som kom att prägla min syn på piratrörelsen en del. Jag nämner inte hans namn där, just eftersom familjen ska ha önskat viss diskretion – då kan man ju åtminstone göra det lite svårare för Google.)
Snabbt svar:
1. Jo, en nedläggning kan vara värd att kommentera på rent politiska grunder – även om det då är rimligt att visa viss respekt, när nedläggningen är följden av en människas död.
Jag kan dock inte med bästa vilja se att det finns inslag av politisk kommentar i Niclas Ericssons ledarstick. Var är politiken? Var är tyckandet?
Allt han skriver är “höhö, pirater är finniga, vilken tur att en organisation som hette nåt med ‘pirat’ har lagts ned, höhö”.
2. Nyheten om att Piratbyrån läggs ned har gått ut i Sverige som ett vida spritt och väldigt kort TT-telegram. Jag kanske är naiv, men vill ändå utgå från att ledarskribenter gör mer research än så, för det har knappast varit svårt att hitta mer information.
3. Ser fram emot att läsa ditt blogginlägg. Minns med ett litet leende efterspelet till ert möte, som väl var våren 2005.
Som du vet tror jag inte att det någonsin har funnits en “piratrörelse” och allra minst tycker jag att det går att tänka sig Ibi som en del av en sådan. Jag tror nog det framgår ur mina redigerade utdrag från en IRC-diskussion, just från 2005.
Vem i hela världen skriver så här:
“Jag förstår om den som har förlorat en god vän är fruktansvärt ledsen över det – men […]”?
Jo, såklart Andreas Ekström. Herregud.
1. Det var kanske inget lysande stick, men jag tror inte att det var gjort med något slags onda avsikter. Och 2: Jo, tyvärr tror jag att det ibland är så att TT är enda källan.
Om rörelsefrågan: Det beror förstås på vad man menar, jag kan tycka att människor och organisationer som företräder grundläggande piratidéer kan få riskera att klumpas samman i ett begrepp som “piratrörelsen”, lite som man talar om “liberaler” eller kanske till och med “nykterhetsrörelsen” eller så. (Därmed inte sagt att jag inte ser goda argument emot det också.)
Den där typen av höhö-ledarnotiser som är legio i DN var den direkta orsaken till att jag en dag sade upp prenumerationen. Jag ser gärna välformulerade borgerlig argumentation – det ger bara bra hjärngympa att dissikera den till frukost. Men malliga spottloskor i läsarnas ansikte från Niclas Ericsson, varför betala för sådant?
Kan någon förklara vem det är som har dött? Har inte sett det nämnas någon annanstans.
Svar från Nicke:
Hej Johan,
Vems död är det du syftar på?
Mvh / Niclas Ericsson
Att kalla fildelare alt piratpartister för “finniga tonåringar” är lika precis osmakligt som att kalla t.ex. kristdemokrater för “impotenta gamlingar”. (Ja, äldre människor är den största demografin för kd, och impotens är vanligast bland äldre.) Det är en sorts fula, subjektiva debattknep som inte hör hemma på ledarsidan på en större svensk dagstidning. Man kan tycka att grupper har fel, men det ingår i rollen som journalist att väga fakta och uttrycka motsatt åsikt på ett genomtänkt och smakligt sätt. Jag är inte inte imponerad.
Är det inte just på ledarsidan i en större svensk dagstidning som sådana fula debattknep hör hemma?
Jag föreslår begreppet “presshat”, per analogi till det “näthat” den stackars 45-årige sommarvikarien nu säger sig vara utsatt för. Fast å andra sidan kan det förstås misstolkas som hat mot pressen, per analogi till det hat mot nätet som… ja, ni fattar. Vid närmare eftertanke kanske bättre att reservera uttrycket för den senare betydelsen – nog känner vi det lite till mans och kvinns ibland?
(@Alex, alltså)
Och den här Ibi Kopimi Botani är alltså en fiktiv person? Något sorts alter ego för piratbyrån? Och Rasmus är spelat upprörd för att någon hånar piratbyrån, och därigenom hånar “Ibi Kopimi Botani”? Kan någon förklara så att man förstår :P
name: Lägg av. En människa har dött.
Vi kan inte vänta oss annat från Bonnierkoncernen, som är utgivare av DN.
Koncernen är ju en av Sveriges största producenter av “content”/innehåll till försäljning, och de motverkar givetvis alla former och åsikter för en mer nyanserad och allsidig debatt runt fildelning och upphovsrätt. Bonnier strävar efter upphovsrättsmaximering.
Bonnier-oncernen, liksom många andra aktörer, vill ju att internet ska bli ett enkelriktat kabel-TV-nät där medborgarens enda uppgift är att passivt konsumera kultur efter att först ha öppnat sin plånbok och genomfört en köpe-transaktion.
Nicklas Ericsson är helt enkelt en Bonniers-hejduk.
/Erik S
Men Rasmus; jag har hört att du offentliggjorde Piratbyråns nedläggning redan i början av juni på något seminarium på Konsthall C. Det har ju diskuterats därefter i mina kretsar i alla fall.
Att
Kommentera