Adam Curtis-festival

Den BBC-anställde filmmakaren Adam Curtis har gjort en rad dokumentärer vars politiska slagkraft saknar egentligt motstycke. Därmed inte sagt att han har en överlägsen analys, vilken han sedan uttrycker via filmmediet. Tvärtom rymmer hans filmer en viss politisk naivitet, i sin tendens att ge psykologiska förklaringar till ekonomiska utvecklingar och därmed överskatta ideologiernas makt – som Pirate Cinema Berlin påpekade för ett par år sedan. Däremot är Adam Curtis “ett mönsterexempel på ett möjligt sätt att umgås produktivt med en institution (televisionen) och en resurs (arkivet)”. Vad man inte kan anklaga honom är att göra idélösa dokumentärfilmer av det slag som annars är så vanligt, inte minst på BBC: till intervjuer adderas illustrerande bild och suggestiv musik.
Adam Curtis tillbringar sin mesta tid i BBC:s arkiv, dit han har full tillgång. Resultatet blir filmer som inte kunnat släppas på dvd, eftersom det vore rent omöjligt att klarera alla rättigheter – i stället finns de fritt tillgängliga på Archive.org och annorstädes. Sättet att jobba med arkivmaterial “lämnar bildspåret fritt för bilder som i bästa fall inte bara följer berättelsen associativt, utan ansamlar sig till en slags ström av samhälleligt teve-undermedvetet.” Den annars gängse åtskillnaden mellan dokumentära och fiktiva bilder upphävs nästan fullständigt, skriver Pirate Cinema Berlin.

Nästa vecka, lördagen den 12 juni, ordnar vi ett Adam Curtis-maraton på Solna HQ. Vi tänkte framför allt visa de fyra delarna av The century of the self. Filmen följer tråden från Sigmund Freuds och hans efterföljande dynasti, över Atlanten, till födelsen av PR-konceptet, konsumtionskultur kontra motkultur och den underliga twist som skedde när Wilhelm Reichs idéer upptogs av den framväxande självhjälpsrörelsen – alltsammans som en historik åt vår samtida politiska kultur.
Sist på kvällen visar vi första delen av The Trap, som behandlar delvis liknande teman: hur en ny slags individualistisk rationalitet växt fram efter 1945. Utgångspunkten denna gång är dock inte psykoanalys utan spelteori.

Se också Commonisers bloggpost om Adam Curtis briljanta kortfilm om “Oh Dearism”.

Vi kanske ses nästa lördag!