Mer om offentlig sömn

Hur sömn äger rum” var rubriken på ett inlägg som postades här i december och som tydligen resonerade även på andra sidan Östersjön, i Åbo. Filosofen Mari Lindman tog inlägget som en av utgångspunkterna för en lång essä om sömnen i det offentliga rummet, publicerad i Hufvudstadsbladet.

När jag nyss gick upp för att mata min son fick jag åter anledning att fundera på saken. Känner sömnbristen i kroppen men räknar med att en tupplur vid så kallad lunchtid kommer återställa mitt välbehag. Jag är dessbättre en sådan som kan få ut väldigt mycket av bara 2-5 minuters sömn och som ofta kan utföra detta liggande mot ett bord, på exempelvis de bibliotek som är min vanliga arbetsmiljö. Idag var min plan dock att jobba på ett kafé. Genast blir det knepigare. Är det okej att slumra till ett par minuter mellan kaffeklunkarna?

4 kommentarer ↓

#1 Peter Krantz on 26 May 2010 at 7:44 am

Nej.

Morfar brukade berätta att han sov på sin snickarbänk på möbelfabriken då de hade kvartsrast på 50-talet. Det var accepterat. På ett vanligt stockholmsfik idag skulle du inom några minuter bli tagen för fyllgubbe, drogpåverkad eller person som hamnat i skarven i samband med psykreformen.

#2 Johan Landgren on 28 May 2010 at 8:49 am

Självklart ska du utvidga möjligheterna för vad man får göra på ett café, genom att sova där! Trevliga caféer känns ju ofta som ett andra vardagsrum, varför inte köra hela vägen på det konceptet?

#3 axel on 29 May 2010 at 6:31 am

har bott i japan ett par år nu. här är sömn i det offentliga rummet extremt lång mer accepterat. är inte säker på om det är ett tecken på nånting bra eller dåligt dock än. antagligen både och.

#4 johan,karlskrona on 2 June 2010 at 6:47 am

axel: Det är nog inte ett tecken på något bra. Men acceptans för andras behov är bra i sig.

I Tjeckien är det inte ovanligt att folk slumrar på krogen eller tar en powernap på nattklubb, det kan vi tråkigt nog bara drömma om att få göra här.

Kommentera