Tunnlogi, tunnelogi, tunnlologi… äh, jag vet inte. Och något latinskt ord för tunnel hittar jag inte, förutom cavernus som betecknar grottor och håligheter. Cavernologi? Eller så säger vi bara tunnelteori om det som är på väg att växa fram.
För drygt två veckor sedan postades här ett spekulativt inlägg på engelska, snabbt nedkrafsat i blocket under en resa med pendeltåget, om nätpolitik, tunnlar och “eskalationism”.
Uppföljningar kom, åt två olika håll, från Monki och ChrisK. Läs!
Nu bygger Jonas Andersson vidare på sin nya blogg (som saknar förstasida), dit han flyttat vidare från sina tidigare och åter skriver på svenska.
Inlägget om Kina, tunnlar och eskalationism är väldigt läsvärt i sin problematisering. Och det ligger väl i eskalationers natur att ingen part har valt den, till skillnad från den acceleration som utgår från en existerande rörelse och kan intensifieras ensidigt. Min spekulativa idé om eskalationism handlar i lika hög grad om att undvika vissa eskalationer. Jonas översätter från Copyriot-posten:
Medan acceleration kan ses som ett medel att nå ett mål (eller rentav som ett mål i sig) så är eskalationer sällan eftertraktade och brukar betraktas som något vilket avslutas med någon form av ”krig”.
Men eskalationismen kanske inte har upptrappning som syfte, mer än vad krigsmaskinen har kriget som sitt syfte. Den kan till och med ha mer att göra med att förhindra katastrofala eskaleringar. Ett sätt att göra det kan vara att låta upptrappningen urladdas innan den blir katastrofal. Men det ligger i upptrappningens natur att det inte finns någon som kan bedöma rätt tidpunkt, innan det hela har eskalerat till något annat.
Jonas Andersson fortsätter sedan, i nästa del av sitt inlägg, med att konstatera att det inte är realistiskt att motsätta sig all form av reglering av nätet. Så långt håller jag med, men utsagan gör mig ändå en liten aning obekväm – antagligen för att det aldrig definieras vad “reglering” betyder. Antingen kan det betyda att brottsliga handlingar som utförs via nätet ska beivras när så är möjligt, precis som när de utförs med en bil eller på en bank.
Men desto oftare betyder sådana utsagor att nätets själva infrastruktur måste lagregleras på ett helt annat sätt än vad som sker idag. Jag associerar till vad Daniel Westman sade på Internetdagarna, om att vi kan behöva välja mellan avskaffad anonymitet och avskaffad yttrandefrihet. Enligt honom skulle det vara att föredra att stifta nya lagar som i någon mån förbjuder anonym internettillgång, framför att blockera nätadresser. Samtidigt inser han att identifieringen aldrig kan göras total, eftersom en eskalation av anonymiserande tunnlar kommer att ske, som i sin tur kommer att påkalla nya lagar.
Antagligen kan även Daniel Westman räknas som eskalationist. Eskalationismen är inget ideal eller taktik utan det som sammanför alla som tänker längre än till första gradens verkningar och som intresserar sig för vad tunnlarna på sikt gör med ytfenomenen.
32 kommentarer ↓
cuniculus, cunniculi – cunniculogi¨
http://www.google.co.uk/search?hl=en&q=cuniculus&meta=
Postade fel länk… :-) http://en.wiktionary.org/wiki/cuniculus
Via latinets etymologitunnlar hamnar vi alltså bland pakor, kaniner och andra smågnagare som även kan födas upp – men också i dräneringskanaler.
Själv brukar jag annars associera tunnelteorin mer till mindre hålgångar som har med förruttnelse att göra: maskar i äpplen och hallon, Osten och maskarna…
Kan man anta att tunnlarna underminerar ytfenomenen?
Kan ju citera ur Cyclonopedia igen (återvänder väldigt snart till den boken):
“According to the archeological law of contemporary military doctrines and Freudian psychoanalysis, for every inconsistency or anomaly on the ground, there is a buried schizoid consistency: to reach the schizoid consistency, a paranoid consistency or a plane of paranoia must first be traversed.”
Kul att du uppmärksammar!
Ett kanske mer givande sätt att se på frågan om reglering är just det som slog mig när jag läste Falkvinges fördömande av Bildt, att det centrala i debatten handlar om i vilken grad regleringen i sig är reglerad. Det vill säga, att såväl lagförslagen som givetvis den praktiska polisiära verksamheten är noggrant granskad och sker på ett transparent sätt med tydlig ansvarsfördelning och möjlighet för medborgarna att granska och fördöma.
Varken Bodström eller nuvarande regering har väl ett föredömligt track record här; många av lagarna har smusslats igenom, och än värre ser det ut med ACTA. Men betänk ändå att trycket är otroligt starkt från nätaktivisterna och bloggopinionen, och t.ex. FRA fick ju omarbetas rätt rejält efter att frågan också luftades på ett, i jämförelse med många andra länder, demokratiskt sätt.
Läste nånstans att Sveriges konstitutionella ordning, med politiskt tillsatta nämndemän och avsaknad av konstitutionella domstolar fristående från staten, är på pappret väldigt snarlik Kinas. Sverige med sin enormt monolitiska stat kan ju i det avseendet sägas vara ”en demokratisk diktatur”, något som också löper genom hela den moderna svenska välfärdsstaten. Men poängen med mitt inlägg är väl att man bör skilja på protokollnivå och praktisk realpolitik. Men därför är det också extra viktigt att utnyttja de möjligheter till att kolla upp de som kollar oss – något som också piratrörelsen gör rätt aktivt, trots en retorisk slagsida som riskerar överdriva vår påstådda ofrihet.
Fortsätter gärna den konkreta diskussionen om exakt vad för slags reglering som är önskvärd senare under året! Varför inte i samband med KB… ;-)
[…] Tunnelteori […]
Kommentera