Kränkt.se är på allvar! Statliga Datainspektionen står bakom, med Per Lövgren som ansvarig för texterna. (Oj, nu nämnde jag en personuppgift. Kanske kände någon sig kränkt?)
Under rubriken “Hur gör jag själv för att inte kränka andra” meddelar myndigheten:
Att använda smileys är ett bra sätt att visa att du är glad, ledsen eller att du skojar när du skriver.
Mycket finns att roas åt på Kränkt.se, men om man ser till den enkätundersökning som Datainspektionen samtidigt presenterar är det lättare att hålla sig för skratt. Inte för att undersökningens resultat skulle vara chockerande. Utan för att Datainspektionen systematiskt relativiserar handlingar, varav vissa är triviala, andra allvarliga. Allt dras över en kam – allt “oschysst” är en “kränkning”.
Kränkningar på nätet blir allt vanligare. En undersökning som genomförts på uppdrag av Datainspektionen pekar på att mer än varannan ungdom i Sverige har råkat ut för att någon har skrivit oschyssta saker om dem på nätet. Hälften av ungdomarna har även varit med om att någon ljugit om dem på Internet. En av fem har varit med om att någon annan person har använt deras identitet på nätet. 29 procent av de tjejer som tillfrågades i undersökningen uppger att de har blivit utsatta för sexuella trakasserier på Internet. Undersökningen visar att det finns ett stort motstånd till att andra lägger upp bilder på Internet utan personens tillåtelse, ändå har 30 procent varit med om detta.
– Det är alarmerande och oroande att ungdomar har blivit kränkta på Internet i så stor utsträckning som undersökningen indikerar, säger Datainspektionens generaldirektör Göran Gräslund.
Att någon skriver “oschyssta saker” om en jämställs alltså med sexuella trakasserier. Därmed luckrar Datainspektionen upp en etisk skiljelinje. Som mer eller mindre offentlig person – vilket alla vi är som deltar i offentliga samtal via exempelvis bloggar – måste man acceptera att folk skriver “oschyssta saker”. Däremot är det inte acceptabelt med sexuella trakasserier eller kvinnohat. Datainspektionen klarar inte av den skiljelinjen, utan fluffar på med flumbegreppet “schysst”.
“Schysst är ett så statligt ord”, som Isabelle just sa i en IRC-tunnel. Själv associerar jag till Ifpi-kampanjen Schysstmusik.com som lanserades 2005. (Då noterades det förresten genast att “schysst”, enligt Svenska akademiens ordlista, är en felstavning.)
Verbet “kränka” har för sin del en mängd olika betydelser men kan härledas till “krank” (sjuk). När nu en myndighet bestämt sig för att “nätkränkningar” bör elimineras, väcks frågan om kränkningar i allmänhet bör elimineras – samt, givetvis, vad som i dessa sammanhang menas med “kränkt”. Kanske en diskussion som borde ha tagits först?
36 kommentarer ↓
Du är IFPI-skadad och har hängt upp dig på ordet oschysst. Varannan ungdom och hälften av ungdomarna är exakt samma antal. “Oschysst” var på sin höjd ett mjäkigt ordval.
Varför skulle det att ljuga om någon anna på nätet inte vara en kränkning?
Sedan ser jag vare sig relativisering eller jämställan mellan sexuella trakasserier och att ljuga, eller för den delen ens vara otrevlig. Men det kan vara en begränsning i min förmåga att översätta åsikter till resonemang som ligger bakom det. Precisera gärna hur du tänker!
Ojdå, det där lät argsintare än jag tänkt mig. Stryk tonfallet!
Jag får lite sådana där vuxna-försöker-prata-kidsspråk-vibbar när jag kränkt.se
Förresten så köpte jag copyriot häromdagen. Good Stuff!
Jag -läste- kränkt.se och jag köpte -Det Postdigitala manifestet-
Klockan är 3 på morgonen. Låt mig skriva lite fel.
Kampanjer som lutar sig på schyssthetsbegrepp bör man se upp med.
Minnes I kampanjen för ett schysstare internet? http://www.filmfolket.se/ett-schysstare-internet/
Av de fyra stavningarn sjyst, schyst, schysst och juste är det bara schysst som inte står i SAOL, och den väljer Myndigheten att använda. Intressant.
Hahaha, under fliken “för dig som blivit kränkt på nätet” och subrubriken “om det är en privatperson eller blogg som publicerat uppgifterna” finns en bild på blogglänkar, och det är bara piratbloggar. http://www2.datainspektionen.se/joomla/images/stories/standardbilder/blogg-bred.jpg
Jag kan urskilja Opassande och HAX, iaf. Tycker det är lite oschysst [sic!] att sätta dem i sådant sammanhang utan att fråga kan man ju tycka.
Vilka kön, nationaliteter och yrken är missaktande?
http://inslag.se/journal/2009/12/14/schysst-vi-har-vunnit.html
Alltså, stavningen är verkligen en petitess i sammanhanget. Att jag alls nämner den i inlägget ovan är mest som en påminnelse om tidigare sammanhang där ordet “schysst” använts som en motpol till påstådda hemskheter på nätet. Filmfolkets kampanj, som Lisa nämner, är ett annat.
Jesper: Att ljuga om någon annan på nätet kan vara en kränkning, men frågan som ställs i slutet är om alla kränkningar skall ses som statens uppgift att avlägsna.
För övrigt kan även sanningen vara kränkande. Särskilt när den är selektiv och irrelevant. Det kan gälla mycket annat än etniskt ursprung, kön etc. Och det löses inte med en smiley, som Per Lövgren föreslår.
Nicholas, en sökning på “det är dags att säga nej opassande hax” ger dessutom direktträff på http://kentpersson.wordpress.com/2010/01/05/nej-nu-racker-det/ (no further comments).
Stavningen må vara en petitess i sammanhanget, men den är intressant i sig.
Jacob: “Vilka kön, nationaliteter och yrken är missaktande?”
Nu tycker jag att du gör en oschysst tolkning av kränkt.se! *infogar smiley för att visa att jag skojar*
Det är ju inte könen, nationaliteterna och yrkena som “missaktande” syftar på, utan framhävandet av dessa i sammanhang där det är betydelselöst. Vilket absolut kan vara en “kränkning”.
Rasmus: Instämmer om diskussion och statens roll! Därutöver tänker jag att en smiley kan hjälpa mot missförstånd. “”-taggar är ju en förekommande mera medveten variant på samma sak.
Om både sanning och annat än “diskrimineringskategorier” som kön och etniskt ursprung kan användas både kränkande och inte, har också känslomässig laddning en given roll i vad det är att kränka. Egentligen är det kanske bara sådana aspekter som begreppet åsyftar.
Är fortfarande nyfiken på värderelativismen du ser.
… :)
Ojdå… </sarcasm>-taggar menade jag.
Måste säga att tar man bort värderingen att nätet inte riktigt är verkligheten så är vissa av de där siffrorna extremt bra. 50% har varit med om att någon sagt något oschysst om dem på nätet. Jag skulle tro 99% av dem varit med om det AFK. 50% har varit med om att någon ljugit om dem. Tror återigen vi pratar nära 100% AFK.
Jag har inget emot att man försöker lyfta fram medmänsklighet men förstår inte varför man ska dra en gräns vid tangentbordet. Och de där siffrorna skulle ju snarare indikera att folk har bättre moral på internet än AFK (vilket jag ju dock inte tror).
Låter ju bra. Viktigt att skydda befolkningen mot allt.
:rolleyes:
Rasmus. Jag vet inte om det kan vara intressant för dig att titta mer på definitioner, men vad jag minns så var definitionen av “kränkt” och “kränkning”” extremt märklig för några år sedan och är kanske lika märklig nu.
Statsfinansierade Centrum mot Rasism var t ex tydliga med att definiera att den som kände sig vara kränkt också var kränkt!
Maciej Zaremba observerade detta fenomen och dess följder i denna artikel:
http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/forst-krankt-vinner-1.534968
/Erik S
Jag blir irriterad över antagandet att bloggare ska vara offentliga personer. Hela grejen med »X är en offentlig person, därför får hn stå ut med lite vad som helst!« är i sig ganska vag och att sedan göra alla som bloggar till offentliga personer är crazy.
Jag vill ju att bloggosfären ska ersätta slutna system som Facebook™ och Myspace™ men inte på bekostnad att inte få ha lite hemligheter kvar.
“Mer eller mindre offentlig person”, skrev jag och menade det bokstavligen. Alla är inte lika offentliga men en blogg som är publicerat på den öppna webben kan knappast betraktas som icke-offentlig. Annars håller jag med om att vi bör bygga “öppnare slutna system” eller vad man ska säga, Sandra.
FRA kränker oss dagligen…
@stroll
Håller helt med dig. Men tror det är 100% på förolämpade personer också.
Det är löjligt med allt tjat tv och tidningar har om detta med “nätkränkningar”. Jag menar alla har väl blivit förolämpade av någon AFK och varför skulle man bry sig om det? Om någon kallar mig idiot struntar jag väl i det. Om sedan någon okänd person gör det mot mig på internet så bryr jag mig ännu mindre. Det blir värre om de till exempel sprider lögner eller så, men det händer ju AFK som på internetsen.
Hmm, kanske »decentraliserade slutna system«? Som mail (som iofs inte har någon säkerhet, men iaf en social konvention av att vara privat).
Jag menar att offentlighet kan vara i olika sammanhang, om jag har en blogg kanske det jag skriver där är offentligt men inte saker jag skriver på jabbret. Eller om jag skriver böcker så kanske det är offentligt men inte vad jag handlar i mataffären.
Som det är nu, och jag hoppas verkligen att det bara är jag som misstolkar det, verkar det som om många säger »offentlig person! offentlig person!« om allt i den personens liv.
Här är en diskussion från i höstas om dessa decentraliserade Facebook™-kopior. Tyvärr verkar teckenenkodningen vara ganska tillmablad.
Kommentera