Search Results for 'roswall' ↓

Mordbränderna, polisen och övervakningssamhället


Nästan varje natt sätts det nu eld på flyktingförläggningar i Sverige. Mordbränderna har redan slutat att bli förstasidesstoff i nyhetsrapporteringen. De sjunker in i ett samhällsklimat som bär många paralleller till de mörka åren i början av 1990-talet.
Sammantaget kan brandattentaten ändå inte kallas för annat än en terrorvåg och det är rätt slående hur den tog fart i mitten av oktober.

Det är inte märkligt att folk frågar sig vad polisen gör. Det är lätt att slänga ur sig statusmeddelanden om att polisen skulle ha kunnat ta fast mordbrännarna om de hade prioriterat dessa fall. Till viss del är detta sant. När det utgår centrala direktiv om att polisen ska prioritera t.ex. immaterialrättsliga brott, eller bruk av otillåtna droger, så innebär detta rent logiskt att alla andra brott prioriteras ner. Visst hade man kunnat prioritera tvärtom och kanske kunnat lagföra ett par mordbrännare.

Samtidigt är det naivt att tro att polisen skulle kunna välja att gripa alla mordbrännare om de bara hade använt resurserna rätt. “Gryningspyromanen” är ett klassiskt exempel på hur svårt det kan vara att utreda mordbränder. Johannes Nilsson påpekar detta och hänvisar till egen erfarenhet (av att inte bli upptäckt). Läs hans inlägg. Men kom ihåg att det handlar om det tidiga 19

Emellertid har vissa saker förändrats sedan 1990-talet. Polisväsendet kan i vissa fall producera mer utredningsarbete till oförändrat pris; det har alltså skett en produktivitetsökning till följd av den digitala tekniken samt vissa institutionella förändringar. Jag syftar alltså på det som brukar kallas övervakningssamhället.
Förra gången flyktingförläggningar brann i stor skala använde folk varken mobiltelefon eller internet. Numera lever vi i en värld där väldigt mycket av våra dagliga liv loggas i digitala databaser. Till dessa databaser kan polisen få tillgång, vilket numera är en rutinsak i vissa typer av brottsutredningar.

I dagsläget vet vi inte vilka som bränner flyktingförläggningar. Det kan vara organiserade nazister med lång kriminell erfarenhet, som vet exakt vilka säkerhetsåtgärder som de ska vidta för att undvika materiella eller digitala spår. Men i många fall är det nog troligare fråga om unga män som agerar spontant. Eller halvspontant: “En 15-åring, en dunk bensin, en tändare och en klapp på axeln så är det klart”.

När man är en tonåring och agerar spontant, bryr man sig inte om att lämna spårsändaren hemma. Alltså efterlämnar ens rörelser ett pärlband av positioner i en databas. Polisen kan följa hur en enskild person rört sig, men också göra en s.k. mobilmasttömning för att få fram en lista på alla mobiltelefoner som befunnit sig kring en viss mobilmast vid en viss tidpunkt. Nattetid i gles bebyggelse blir listorna extra korta. Det borde inte vara svårt för polisen att hitta folk att förhöra om mordbränderna, om de väljer att använda mobilmasttömningar.

Kanske gör polisen redan detta. Kanske försöker de även spåra vilka som skrivit uppmuntrande om mordbränder på Facebook och vilka som kollat in adresserna via Google. Vem vet, kanske har rentav Säpo begärt hjälp av FRA. Allt detta lär visa sig med tiden. Oavsett utfall så kommer frågan om digital övervakning att hamna i ett delvis nytt ljus.

Rikspolischef med goda meriter som Hollywoodlakej

Hörde ni glasen som klingade i Hollywood nyss, när sosseregeringen utsåg ny rikspolischef? Minns ni vad Dan Eliasson gjorde innan sina år på Säpo, Migrationsverket och Försäkringskassan?

Jo, under förra sosseregeringen var han statssekreterare och Thomas Bodströms högra hand. Där spelade han en nyckelroll i tillslaget mot The Pirate Bay.

Dan Eliassons roll är ganska väl dokumenterad. På hösten 2005 kom åklagare Håkan Roswall fram till att svensk lag inte tillät ett tillslag mot The Pirate Bay. Detta sågs som ett stort problem av Hollywoods lobbygrupp MPAA. De höll en flitig kontakt med Dan Eliasson, som i sin tur kallade upp Håkan Roswall, liksom överåklagare Sven-Erik Alhem, till regeringskansliet. Därefter ändrades åklagarmyndighetens beslut.
Den 10 april 2006 skickade Dan Eliasson ett brev till MPAA och meddelade att svenska myndigheter kommer “vidta åtgärder” mot The Pirate Bay senast den 15 juni. Tillslaget skedde den 31 maj 2006.

Med tanke på Dan Eliassons roll i att styra åklagarmyndighetens beslut och prioriteringar från regeringskansliet, kan vi nog vänta oss en rikspolischef som är lika öppen för politisk styrning.