K254: Sverige och Visegrád

Visegrád” eller V4 står alltså för Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern – det centraleuropeiska block som på 2010-talet börjat framstå som centrum för en nationalkonservativ reaktion. Därför är det värt att fundera på vilken plats dessa länder har i Europa och i dess fortskridande politisk-ekonomiska krisprocess. Särskilt om vi ska se fram emot en tid präglad av kaotiska skuldavskrivningar, som skapar nya block av vinnare och förlorare.

Uppenbarligen förenas V4 av mer än bara geografi. På det kulturella planet finns förvisso en hel del skillnader, särskilt i fråga om religionens roll. Katolska kyrkan har en mycket stark ställning i Polen, medan däremot Tjeckien är ett av världens mest sekulära länder (jämförbart med Sverige). Ungern och Slovakien befinner sig mellan dessa ytterligheter, men har också en mer splittrad kristenhet än Polen, men betydande protestantiska minoriteter. Men detta är ett sidospår som har föga betydelse i sammanhanget.

Politiskt delar V4-länderna en liknande historia av sovjetisk dominans (och nedslagna revolter) 1945–1989, demokratisering och sedan medlemskap i EU från 1994. Men både Polen, Tjeckien och Ungern har valt att behålla sina nationella valutor i stället för att gå med i eurozonen. Här noterar vi en första likhet med Sverige.

En andra parallell kan sökas i socialdemokratins pågående kollaps. Men det är ju något som förenar snart sagt alla parlamentariska demokratier i den (av)industrialiserade världen.

Igår kollade jag på en tabell i The Economist och noterade en slående parallell mellan V4 och Sverige. Här har vi kort sagt de enda fem EU-länderna som uppvisar hyfsade tillväxtsiffror (om vi räknar bort Irland och Spanien som återhämtar sig från rejäla krascher). Vi snackar om en BNP-tillväxt kring tre procent och en industriproduktion som (till skillnad från EU-genomsnittet) uppvisar ordentliga plussiffror. Samtidigt ligger inflationen kring noll och arbetslösheten är ligger konstant på 6–10 procent.
Så kan läget sammanfattas både i V4-länderna och i Sverige, men inte i övriga Skandinavien. Aktuella tillväxtsiffror för Danmark, Norge och Finland ligger betydligt närmare nollstrecket.

På ett (ytligt) ekonomiskt plan framstår alltså Sverige just nu som ett centraleuropeiskt land, snarare än ett nordiskt.

Krafsar man en liten bit under ytan når man fram till skuldberget. Här noterar vi ett drag förenar Norden och V4 (utom Ungern), nämligen att statsskulden ligger långt under det europeiska genomsnittet. Om staternas skuldsättning visualiseras på en karta, framträder ett nordöstligt block kring Sverige och Polen, i tydlig kontrast mot de kraftigt skuldsatta staterna i Syd- och Västeuropa. Gränsen sammanfaller delvis, men inte helt, med eurozonens gräns.

Om vi däremot tittar på kartan över hushållens skuldsättning, så hamnar däremot Sverige och V4 på motsatta sidor av spektrat. Sverige hör till det nordvästra toppskiktet där hushållen är skuldsatta över öronen; V4 utmärker sig däremot av förhållandevis låg skuldsättning, betydligt lägre än t.ex. i Tyskland.

Nästa steg blir att fråga sig i vilka banker dessa skulder ligger och hur stora risker dessa banker har tagit.

Allt detta kan plötsligt bli storpolitiskt sprängstoff i ett läge där skuldbubblor spricker. Vissa länder, regioner och befolkningsskikt kommer att bli vinnare på bekostnad av andra, som blir förlorare. Striden om vem som ska hamna var kommer att starka vissa allianser och spräcka andra. På vägen förändras kanske även förståelsen av Sveriges plats i Norden och i Europa.

Endast en kommentar ↓

#1 Gabrielle Björnstrand on 3 February 2016 at 12:03 am

Intressant. Jag har länge, och ganska amatöristiskt, sett det som att den låga statsskulden i Sverige, jämfört med hushållens enorma skuldsättning, delvis är ett resultat av privatiseringar. Man sålde bort allmännyttan, sjukhus, skolor, bussbolag, tågtrafik, mm. Fick loss en del kapital, samtidigt som “privata” boendekostnader per familj ökade lavinartat. I min stadsdel ägs nog 70% av bostäderna av banker. Skuldsättningen därefter. Samt röstandet på M. Allt enligt samma “logik”.

Kommentera