K247: “Samhällsutmaningar”

Om man inte vill säga ordet “kris”, kan man alltid tala om “samhällsutmaningar”. Det senare ordet har börjat dyka upp allt oftare och blivit något av ett trendbegrepp inom offentlig sektor, så jag blev lite nyfiken på bakgrunden.

Universitetens nya roll är att hantera samhällsutmaningar. Samma påstående har i olika variationer upprepats i officiella dokument från svenska universitet under 2010-talet. Men vad menas?

En sökning i pressarkiven visar att man innan 2010-talet i stort sett aldrig använde ordet “samhällsutmaningar”. Därefter började det leta sig in i jargongen och ordets verkliga genombrott har skett nu under 2015. Ungefär likadant ser det ut i riksdagens databas, där resultatlistan pekar i riktning mot forskningspolitik. Där återfinns ett tidigt omnämnande från 2008 som återspeglar en EU-process om “gemensam programplanering för forskning”. Detta var strax innan finanskrisens utbrott, definitivt innan eurokrisen. Då lät det så här:

Hur Europa reagerar på ett antal viktiga samhällsutmaningar kommer att forma dess framtid under de kommande årtiondena. Dessa utmaningar inbegriper att bevara Europas välstånd inför en ökad global konkurrens, att ta itu med behoven hos dess åldrande befolkning och de utmaningar som invandringen för med sig, att främja en hållbar utveckling, särskilt inom ramen för klimatförändringen, att säkerställa energitillförseln, att bevara miljön och människors hälsa, att säkerställa kvaliteten på livsmedel och dess tillgänglighet samt att trygga medborgarnas säkerhet.
De europeiska medborgarna förväntar sig i ökad grad att lösningarna på dessa utmaningar ska komma genom vetenskap och teknik.

En fotnot preciserar att begreppet samhällsutmaningar “omfattar ekonomiska och sociala utmaningar och miljöutmaningar”.

Horizon 2020 är nu EU:s megasatsning på forskning som löper från 2014 och har en budget på 80 miljarder euro. Det hela är strukturerat kring tre “pelare”; förutom “spetskompetens” och “industriell ledarskap” satsar man på forskning kring det som kallas societal challenges. Härifrån kommer alltså det plötsliga uppsvinget för talet om “samhällsutmaningar” eller “samhälleliga utmaningar”.

Man kan gott ägna en tanke åt den eventuella skillnaden mellan “societal” och “social”. Själv är jag böjd att förneka att det alls finns någon sådan skillnad. Samhällsvetenskap heter ju t.ex. “social science” på engelska, inte “societal science”.
Ändå är det begripligt att man inom EU inte talar om “sociala utmaningar”. Dels eftersom det aktuella forskningsprogrammet har en kraftig slagsida mot teknik och naturvetenskap, på bekostnad av samhällsvetenskap och humaniora. Dels för att adjektivet “social” på många europeiska språk tenderar att associeras till vissa politiska värderingar som ifrågasätter marknadsliberalismen (från vänster eller från höger). Sålunda talar man inte om “social challenges” utan väljer att skjuta en tre extra bokstäver för att få fram uttrycket “societal challenges”.

Enligt den officiella EU-definitionen kan “samhällsutmaningarna” delas upp i sju områden. Men om man tittar på denna sjudelning handlar den inte om separata “utmaningar”. Snarare pekar man ut olika områden där man hoppas på att finna lösningar på de utmaningarna. Vad som sker i den forskningspolitiska manövern är alltså att utmaningarna i sig dras undan från forskningen.

Vi tycks ha hamnat långt från den vision som uttrycktes av regeringen för ett drygt årtionde sedan i Prop. 2004/05:80, som kan ha varit första gången som ordet “samhällsutmaningar” förekom i riksdagstrycket. Då talades det om hur humaniora och samhällsvetenskap “bidrar med framåtblickande visioner, beslutsunderlag och strategier för samhällets organisation”. Man framhöll behovet av “en bättre förståelse för samhällsutmaningarnas bakgrund och orsaker och därmed skapa underlag för åtgärder”. Sådana reflexioner prioriteras inte i Horizon 2020.

Nu under hösten 2015 verkar begreppet “samhällsutmaningar” i allt högre grad ha letat sig in i den partipolitiska retoriken. Det är inte så förvånande att ordet framför allt har använts av Folkpartiet. Inte heller förvånar det att “samhällsutmaningar” i allt högre grad associeras till den flyktingvåg som man kanske inte vill kalla för en “kris”.

10 kommentarer ↓

#1 Flute on 25 November 2015 at 12:37 pm

Vad gäller “societal” kontra “social”, så kan jag såsom tvåspråkig konstatera att “societal” har en mer precis betydelse av “samhällelig”, medan “social” har flera olika betydelser – inte bara “samhällelig” utan kan även exempelvis om umgänge. Jag skulle gissa att det är därför man väljer att använda “societal” – på grund av dess mer precisa betydelse.

#2 rasmus on 25 November 2015 at 5:22 pm

Absolut, “social” har ett bredare knippe av betydelser – förutom att ordet kan syfta umgänge nämnde jag ju t.ex. den mer politiska betydelse som finns i ord som “socialkonservatism”.
Likväl är sådant inte något problem för den som på allvar vill lansera ett begrepp och är beredd att definiera dess innebörd. Ingen missförstår “social science” som “umgängesvetenskap”. Problemet här är att EU-processen som lanserat “societal challenges” bara bottnar i politiska kompromisser, inte i någon genomtänkt utredning. Det syns inget spår av en ambition att på allvar definiera vad man syftar på.

#3 Christopher Kullenberg on 25 November 2015 at 5:45 pm

Jag kan verfiera att begreppet “samhällsutmaningar” verkar vara “nytt”. En sökning i samtliga SOUer ger några “utsnitt”:

SOU 2014_84 – “samhällsutmaningar är drivkraft för innovation”
SOU 2013_68 – “samhällsutmaning att se samhället som en integrerad helhet”
SOU 2015_59 – “samhällsutmaningar. Den nya strategin har som syfte”
SOU 2015_16 – “samhällsutmaningar. Regeringen pekar”
SOU 2014_66 – “samhällsutmaningar, forskningen skulle hålla hög vetenskaplig kvalitet”
SOU 2015_65 – “samhällsutmaningar de kommande åren både på global och nationell nivå.”
SOU 2012_63 – “samhällsutmaningar samt innovationsprocessernas utveckling”
SOU 2014_38 – “samhällsutmaningar i framtiden”
SOU 2013_12 – “samhällsutmaningar som kan innebära stora framtida kostnader”

(om någon vill reproducera sökningen, använd mitt skript eller sök hos Linköpings universitet).

Jag tror att detta är en EU-grej. Vi anpassar oss efter deras terminologi för att det är så pengarna rullar in. Jag tror det handlar om att HumSam varit dåliga på att visa sig relevanta, snarare än att det skulle ha någon ideologisk betydelse. Vad har till exempel hänt med sociologin, en disciplin som älskar “det sociala”?

#4 Christopher Kullenberg on 25 November 2015 at 5:51 pm

(kan tillägga till ovan nämnda att begreppet alltså inte förekommer före 2012 (med arkivets start 1922))

#5 Jonas A Schwarz on 25 November 2015 at 8:23 pm

Det kan också vara så att det hurtiga ordet “utmaning” letat sig in i diskurserna på alla möjliga vis, inte minst är ordet populärt i just beställarledet. Och även forskningspengars användning dikteras ju allt som oftast av beställarna.

#6 m on 26 November 2015 at 12:05 pm

Jag undrar vilka ord som minskat i takt med att “utmaningar” ökat? “problem”?

#7 m on 27 November 2015 at 12:14 am

1980 var “peak problems”.
https://books.google.com/ngrams/graph?content=challenges%2Cproblems&year_start=1800&year_end=2008

#8 monki on 30 November 2015 at 4:01 pm

Vinnova har kört ett program gör “utmaningsdriven innovation” ivf sedan 2011 som går i samma stil.

#9 rasmus on 30 November 2015 at 4:05 pm

“utmaningsdriven” – vilket underbart ord!
man undrar lite vad som i så fall är drivkraften för övriga typer av innovation.

#10 COPYRIOT | K258: Utmaning, kris, kollaps on 6 February 2016 at 3:12 pm

[…] K247: “Samhällsutmaningar” […]

Kommentera