Zagreb: Olika sätt att begripa nätets kommersialisering

Är i Zagreb på en konferens om “komercijalizacija interneta i kriza medija“.

Under gårdagen verkade alla dela en likartad kritik av “sociala medier”. Däremot märktes viss oenighet i frågan om det är rimligt att tala om “utsugning” när företag som Facebook lyckas kapitalisera på aktiviteten hos en miljard användare. De som talar om utsugning menar att aktiviteten är en form av oavlönat arbete – en analys som lutar sig på postoperaismens värdeteori. En sådan analys kan leda i ganska märkliga riktningar, rent teoretiskt.
Rent konkret kan följande invändning resas: om man delar Facebooks vinst med antalet aktiva användare, visar det sig att de bara tjänar 3-4 kronor i månaden per användare. Inte mycket till utsugning!

Ett rimligare synsätt är nog att Facebooks vinster inte kommer från användarna, utan från annonsörerna. För att tala med Marx är Facebook en kapitalistiskt improduktiv verksamhet, som inte skapar mervärde utan blott lyckas attrahera mervärde som skapats i den egentliga varuproduktionen. Detta utesluter inte att användarnas aktivitet är en helt nödvändig del i detta vinstskapande, men detta förtjänar att analyseras i andra termer än arbete eller utsugning.

Bland olika slags sociologer som intresserar sig för internet finns nog en tendens att stirra sig blind på just Facebook (och Twitter). För att förstå hur dagens nätjättar genererar sina vinster är det nödvändigt att höja blicken. Marcell Mars diskuterade skillnaden mellan Google och Amazon. Han menade att Google med sitt beroende av annonsintäkter befinner sig i en prekär position. Även om Googles vinster ökar, kan de drabbas mycket hårt av en kommande ekonomisk nedgång. Amazon lyckas däremot krama pengar ur varje led av varucirkulationen: producenter, distributörer, konsumenter. Om något företag är emblematiskt för dagens molnindustri är det alltså inte Google, utan Amazon (med sin närmast militära företagskultur).

3 kommentarer ↓

#1 COPYRIOT | Zagreb: Mediekrisen on 26 April 2014 at 10:53 am

[…] ← Zagreb: Olika sätt att begripa nätets kommersialisering […]

#2 Christopher Kullenberg on 28 April 2014 at 7:20 am

Mycket intressant!

“Utsugning” känns som ett väldigt konstigt begrepp, som jag tror man bör undvika när man pratar om dessa frågor.

Men, angående relationen tid/aktivitet och uträknat pengavärde (3-4 kr.). Detta kan ju tyckas vara en trivitalt liten aktivitet per användare. Jag tänker att tid kopplar till många andra värdeflöden som är viktigare än facebooks ekonomiska kalkyler. Ex. om jag sitter en halvtimma per dag på facebook på jobbet, skulle vissa vilja säga att facebook då kostar vad min timlön är på min arbetsplats. Om jag använder facebook i en halvtimme istället för att umgås med vänner/familj, eller istället för att diska, förloras ett annat värde.

Men, jag blir intresserad av vad Marx menade med den “egentliga varuproduktionen”. Skulle detta, i fallet Facebook, vara tillverkningen av (materiella) produkter som marknadsförs genom reklam på facebook?

#3 UddaBoktips on 29 April 2014 at 11:19 am

Jag tycker diskussionen om skillnaden mellan Google och Amazon. Det faktum att Google i första hand är en annonssäljare, och inte en sökmotor, är något som nästan aldrig uppmärksammas. Annonsernas centrala roll gäller ju inte bara de nuvarande inkomsterna utan också den historiska teknologiska utvecklingen. PageRank var en helt nydanande teknik som etablerade Google som världens främsta sökmotor, men AdWords var den teknik som skapade det Google vi känner idag.

Kommentera