Tankar om internetstatistiken, I: Att vara “aktiv” på nätet

Jag tittade lite i årets internetstatistik, “Svenskarna och internet 2013“. Ännu så länge mest på sammanfattning och avslutning, men jag vill ändå dela med mig av några spontana tankar, uppdelat i några bloggposter.

Internetstatistiken utgår från premissen att internet i största allmänhet är bra. Ju större “delaktighet” befolkningen känner, desto bättre. Ju jämnare fördelning av nätanvändandet, desto jämlikare är nätet. Men är detta så självklart?

Tidigare användes internet mer av pojkar än av flickor. Då sågs det som ett jämställdhetsproblem att flickorna använde nätet för lite. Nu har det vänt, så att flickorna lägger större tid på internet än vad pojkarna gör. Rapporten beskriver detta som en framgång för jämställdheten: “pojkarnas tidigare dominans har utmanats av flickorna”. Jag är inte övertygad. Jag tror inte att jämställdhet kan mätas i tid på nätet. Jämställdhetens mål kan inte vara en urskillningslös “delaktighet”.

Till den positiva värderingen av “delaktighet” hör också en särskild förtjusning i sådant nätanvändande som betecknas som “aktivt”. Att vara “aktiv” framställs som synonymt med att man genererar text- eller bildmaterial som blir omedelbart tillgängligt för andra. Exempel som nämns är att twittra, att statusuppdatera, att instagramma, att blogga, eller att kommentera på andras bloggar eller i forumtrådar. Genom att framhäva sådana verksamheter som “aktiva”, säger rapporten i praktiken att övriga verksamheter är “passiva” – även om detta ord noggrant undviks i texten (vilket faktiskt känns fegt).

Men vad säger egentligen att det skulle vara mer aktivt att slentriankommentera på kompisars statusar än att förkovra sig i något på Wikipedia? Bara för att en syssla inte leder till omedelbar respons betyder det inte att den är av mer “passiv” art. Jag lutar nog snarare åt motsatt håll – för att vara verkligt aktiv krävs en förmåga att skjuta upp sin aktivitet till det rätta ögonblicket.

11 kommentarer ↓

#1 Petter Karlsson on 25 November 2013 at 8:26 pm

Intressant perspektiv!
Passiv konsumtion har absolut ett värde, men en högre vana av att producera innehåll genrellt skapar väl en välkommen vana av att överhuvudtaget skapa och tillföra?

#2 rasmus on 25 November 2013 at 8:30 pm

Jag är inte längre så säker på den saken.

#3 frags on 25 November 2013 at 9:09 pm

Bra inlägg. För att anknyta till en tidigare diskussion på den här bloggen: är det mer eller mindre “delaktigt” att använda riktigt namn istället för pseudonym? Skulle spontant säga att riktigt namn = mer slentrian och pseudonym = mer “aktivt”. Eftersom de som heter sitt riktiga namn har ena foten i afk och förmodligen använder internet framförallt som ett medel att uppnå saker afk. Utan att ha någon statistik på detta gissar jag att betydligt fler män än kvinnor använder ett nick. Skulle det kunna vara ett mått på nivån av deltagande?

#4 COPYRIOT | Tankar om internetstatistiken, II: Att vara delaktig i nätet och utanför det – på samma gång on 25 November 2013 at 10:47 pm

[…] ← Tankar om internetstatistiken, I: Att vara “aktiv” på nätet […]

#5 JN on 26 November 2013 at 10:27 am

Vad är “passiv konsumtion” egentligen? Förslagsvis: att luta sig tillbaka och låta sig översköljas av en tv – tablå, på traditionellt vis. (Eller: läsa den senaste viralartikeln från DN) Själv har jag inte haft TV sedan 2008, och allt jag ser i form av rörlig bild är resultat av ett högst aktivt urval – läser recension på weirdscience, kollar upp på IMDB, laddar ned torrent osv. Det är dock sällan man kallar konsumtion för “aktiv”. Snarare tycks begreppen “passiv” och “konsumtion” höra ihop per automatik.
På samma sätt skulle all produktion då vara “aktiv”. Men kanske kan man börja tala om en “passiv produktion”, som innebär att RT:a Jonas Gardell, statusupdatera om Sverigedemokraterna, argumentera i kommentarfält osv – en produktion där den enskilde utgör del i ett större flockmönster, där man låter sig dras med. Vart där, gjort det. I dag försöker jag uppdatera mina konton så lite som möjligt, och har ofta raderat halvfärdiga kommentarer innan “publicering” – vilket helt klart är en form av aktivitet, betydligt mer aktiv än att helt slappt bara sända den där slentriankommentaren, utan eftertanke.
Den i och för sig intressanta idén att ett “nick” skulle innebära högre grad av “aktivitet” vederläggs enklast genom ett besök på Flashback Forum, förslagsvis i en kriminaltråd som kan relateras till invandring.

#6 Jonas Andersson Schwarz on 26 November 2013 at 11:10 am

Det finns en akut bristfällighet i dagens diskussion kring “aktiva mediepubliker” – eller, tja, bristfällighet och bristfällighet… Problemet är väl snarare att ingen ens öht problematiserar begreppet “aktiva mediepubliker” längre! Själv kan jag se minst fyra olika “modus” av aktivitet här, varav det första tycks ha fallit i glömska helt och hållet bland dagens nätprogressivister. Saxar från min egen aktuella bok (s. 89-90):

I would argue that this emphasis on individual activity can be associated to at least four images of the archetypal media user:
1. The “interpretative resistance” of the active audience thesis in 1980s and 1990s Anglo-American cultural studies, typified by authors such as Ang (1991), Morley (1992; 1993), Fiske (1989), Livingstone (1990), and Lull (1995).
2. The hacker ethic outlined by Himanen (2001), Raymond (1999), Wark (2004), and others, whose emphasis lies on the freedom to tinker and to improve technological systems in evolutionary ways, through concepts such as crowdsourcing and participative infrastructures.
3. The visible productivity of what has been called “prosumers” (Toffler 1980), “pro-ams” (Leadbeater & Miller 2004), or “produsers” (Bruns 2008), nowadays broadly typified by the concept of mostly amateur-based contribution of user-generated content in Web 2.0 and social networking.
4. The entrepreneurial, futuristic techno-entrepreneurialism mentioned earlier, typified by Silicon Valley startups, Harvard and Stanford alumni, publications such as TechCrunch and Wired Magazine, and authors such as Kevin Kelly, emphasizing new platforms or services. This ethos has recently been criticized by Morozov (2013) as a form of “solutionism.”

Ja, man kan se det antingen som historiografi (faser som delvis överlappar varandra) eller som en rangordning av gradskillnad; (1) kan exv knappast ses som ngn större grad av deltagande eller medinflytande i medieproduktionen men alltjämt som aktiv interaktion med medieinnehållet (produktiv konsumtion).

#7 Göran Bolin on 26 November 2013 at 11:57 am

För den som orkar läsa finns ett bidrag till denna diskussion här: https://www.academia.edu/1523746/The_Labour_of_Media_Use_The_Two_Active_Audiences

För den som inte orkar läsa hela artikeln så går argumentationen ut på att “aktiva publiker” alltid varit något positivt för medieindustrin, och att delaktighet är en vara som cirkulerar inom medie- och kulturindustrin helt enkelt.
Så har det alltid varit, men genom social nätverksmedier får industrin fler verktyg för att extrahera ekonomiskt värde ur denna aktivitet.

#8 Christopher Kullenberg on 26 November 2013 at 2:12 pm

Fast är inte “mediepubliker” ett trist begrepp som samtliga av Jonas fyra punkter (“paradigm”) försökte avskaffa? “Publik” känns som ett begrepp som medie- och kommunikationsvetare uppfann (i relation till medier) på 30-talet, och som de sedan försökte avveckla, utan att lyckas, eftersom resten av den tvålförsäljande världen hade tagit det till sig.

#9 Viktualiebrodern on 26 November 2013 at 4:06 pm

Jag menar att det är med “aktiv publik” väcker vissa upphovsrättsfrågor. Då tänker jag iofs först och främst på supportrar på idrottsevenemang som kan sägas ha en (löst) sammanhållen struktur. Vem “äger” stämningsprodukten de skapar? Kan verkligen tv-bolag sälja in matcher med läktarstämningen som biprodukt utan att fråga/ersätta supportergrupper?

Utsträckt till att gälla rent nebulösa “aktiva publiker” i rymden – borde man inte på samam sätt kunna göra det till en upphovsrättsfråga att deras derivativa skapande exploateras? Ett intrång i N.N:s upphovsrätt?

#10 COPYRIOT | Tankar om internetstatistiken, III: Vad är “traditionella medier”? on 29 November 2013 at 6:28 pm

[…] Tankar om internetstatistiken, I: Att vara “aktiv” på nätet […]

#11 saturday on 30 November 2013 at 9:42 pm

För att vara så passiv Rasmus, känns din blogg rätt aktiv. :)

Kommentera