Krisen, del 86: Nederländska (eller nordvästeuropeiska) bostadsbubblan

Effekt kan lite elakt beskrivas som en tidskrift vars huvudsakliga inriktning består i att frossa i katastrofscenarion. Och det är just därför som den utgör den en behövlig motvikt till det frossande i tillväxtscenarion som dominerar stort i övriga massmedier.
Nya numret av Effekt rymmer bland annat ett uppslag där fem bloggare får formulera sina favoritkatastrofer. Flera har en rent naturkatastrofisk karaktär: solstorm, vulkanutbrott, bidöd. Men där finns även ett finansiellt katastrofscenario signerat Henrik Norbeck, som driver bloggen med det besynnerliga namnet Flute-tankar. Scenariot lyder som följer:

Nederländska bostadsbubblan spricker
Alla har ögonen på Spanien, Japan, Kina och andra stora skuldbubblor. Men vad händer om Nederländernas bostadsbubbla spricker på allvar och med den dertas banker? Bolånen i Nederländerna är på 110 proicent av årlig BNP – högre än i något annat industriland.

Hushållens räntebetalningar är de största i förhållande till disponibel inkomst i hela EU. Bostadspriserna har redan fallit cirka 15 procent sedan toppen 2008.

Den spruckna bubblan skulle drabba ett av de stabila kärnländerna i euroområdet och sätta igång en finansiell lavin. Eftersom de nederländska bankerna har en stor andel bolån i sina portföljer och har lånat upp en stor del av detta på de internationella obligationsmarknaderna ger det spridningseffekter, framför allt inom EU. Värdepapper som ansetts säkra skulle plötsligt inte längre vara det. Tvingas Nederländerna att rädda sina banker förlorar de raskt sitt AAA-kreditbetyg, vilket i sin tur stjälper EU:s räddningsfonder och därmed PIIGS-länderna. Smittan sprider sig snabbt till övriga EU-länder och till hela världsekonomin.

Onekligen intressant. Kolla också på listan över länder med störst skuld till utlandet. Fundera samtidigt på vad det kan ligga i talet om hur en nordvästeuropeisk bostadsbubbla fått akuta proportioner från 2009. Inne i den dallrande bubblan befinner sig även Sverige och Danmark.

Sveriges statsskuld är relativt låg, samtidigt som hushållen har exceptionellt stora skulder. Såvitt jag förstår gäller detsamma för Nederländerna, fast i ännu högre grad. Jag har dock inte tittat närmare på hur siffrorna utvecklat sig under det senaste året. Andra kan säkerligen bidra till att skapa en bättre bild av hur sannolikt det nämnda scenariot kan vara.

7 kommentarer ↓

#1 kjell on 2 March 2013 at 7:30 am

…finns det några korrelationer till “tulpanbubblan”?

#2 Olof on 2 March 2013 at 8:06 am

Det är inte samma som tulpanbubblan, poängen där var att ett virus från en säsong till en annan kunde få en tidigare frisk men lågt värderad lök att öka dramasiskt i värde. Det fanns alltså ett spelmoment med ganska kort tidshorisont som inbjöd till spekulation.

Uppblåsta värden på bostadsmarknaden verkar mer bygga på tillgången på att billiga krediter och låg inflation långsiktigt bygger upp den relativa skulden i förhållande till inkomsterna. Det är med andra ord få personer i Sverige eller Holland som köper bostäder för att på ett års sikt kunna bli förmögna.

#3 kjell on 2 March 2013 at 8:48 am

…jamen, att köpa och renovera på kort termin har visat sig lönsamt i sthlm, apropå virus. Spelmomentet finns där hela tiden.

#4 kcl on 2 March 2013 at 10:51 am

Vad gäller tillgången till billiga krediter, jag roade mig med att köra en given inkomstnivå i SBABs “se hur mycket du kan låna” funktion på nätet och testade hur mycket man fick låna i Stockholm, Göteborg respektive Borås (mindre men inte döende stad). I Stockholm kunde man låna 2.8 Mkr, i Göteborg 1.8 Mkr och i Borås 1 Mkr. Om man lägger på kontantinsatsen så avspeglar det ganska väl skillnaderna i pris för centrala lägenheter om ungefär 50 kvm i respektive stad. Min slutsats är att marknaden drivs av billiga krediter i första hand, snarare än bostadsbrist.

#5 Gabrielle Björnstrand on 2 March 2013 at 9:35 pm

Vore intressant i sammanhanget om någon kunde titta närmare på vad det betyder att svenskarna har ungefär 600.000 i utlandsskulder/capita; där utlandsskulder ändå bara står för det som inte är inhemska lån. Och där naturligtvis boendet -med den “generösa” – läs förföriska – lånepolitiken som kcl nämner, är det som slukat mest lånepengar.
(Samtidigt är det visst bara en liten procent som har ens två månadslöner på banken).

Lever vi i en grandios illusion – eller har pengar ingen betydelse? Stämmer det verkligen att vi har utlandslån till 187% av BNP?

Lettland och Estland ser också lätt berusade ut, och man hoppas vänligen att Swedbank har sina pengar där under kontroll efter bonusfyllan.

Hur som: I detta champange-bubbleri verkar det ju stå klart att byggboomen ska driva maskineriet, från ståljättar till PEAB, till trötta jobbare från Polen som göms undan och jobbar för skitlöner.
Inte undra på att Johan Norberg et concortes vill ha “fri lönesättning” för utländsk arbetskraft. De nya slavarna ska vara med och driva bostadshysterin (och då menar jag inte det nödvändiga behövet av studentbostäder mm, utan chic-fit-behovet av skrytbostäder) – tills det hela landar eller spricker.

Vet inte vilket som är mest troligt. Men tänker välja den riktning som bryr sig om allas boende, och allas arbetsvillkor. Ni, ladies and gentlemen, vet vilka som kanske gör det.

#6 COPYRIOT | Krisen, del 88: Krigsmaskinen ställer tre frågor on 5 March 2013 at 9:08 pm

[…] Krisen, del 86: Nederländska (eller nordvästeuropeiska) bostadsbubblan […]

#7 COPYRIOT | Krisen, del 128: Känslokris i konsumtionen on 29 November 2013 at 4:04 pm

[…] Krisen, del 86: Nederländska (eller nordvästeuropeiska) bostadsbubblan […]

Kommentera