För ett icke-kommersiellt alternativ till Mediearkivet

Nästintill dagligen använder jag Mediearkivet, som är en betaltjänst. Givetvis betalar jag inte för detta. Jag har svårt att föreställa mig hur någon som använder Mediearkivet skulle betala ur egen ficka. Enligt den enda tillgängliga prislistan kostar det 25 kronor att få tillgång till en artikel.

Själv kan jag utan vidare ta del av 25 artiklar på en dag. Förhoppningsvis leder inte detta till att någon annan måste betala hundratals kronor. “Någon annan” tenderar nämligen att vara skattefinansierade bibliotek, som ser till att jag kan använda Mediearkivet utan kostnad. Själv loggar jag in på nätet via Södertörns högskolebibliotek.

Såvitt jag förstår har biblioteken bildat ett konsortium som gemensamt köper in tjänsten, men detaljerna är inte tillgängliga för allmänheten. Det är lite trist, tycker jag.
Biblioteken hade kunnat bidra till den arkivpolitiska debatten genom att själva vara öppna med vilka betalningsmodeller de ger sig in i. Betalar de en fast summa per månad, eller tickar skattepengarna iväg varje gång som jag läser en artikel på Mediearkivet? Om det senare är fallet, bör inte vi som nyttjar och värnar biblioteket få känna till det?

Mediearkivet drivs av det ytterst lönsamma företaget Retriever Sverige AB, som ägs av TT-gruppen, som i sin tur ägs av Sveriges största tidningar. Det vill säga: Bonniers äger en tredjedel, Schibsted äger en tredjedel, övriga tidningar den återstående tredjedelen.
Så har det fungerat sedan sekelskiftet 2000, då Konkurrensverket gav grönt ljus för att låta TT vara en kommersiell kartellbildning inom nyhetsförmedlingens område. Sedan dess har TT-gruppen monopoliserat även närliggande verksamheter – inte minst arkiv.

Åren 2006–2008 köpte TT-gruppen upp alla de stora nyhetsjournalistiska bildbyråerna: Scanpix, Pressens Bild, Svenska Grafikbyrån. Sedan köpte de Retriever som kontrollerar Mediearkivet.
TT-gruppen kontrollerar därmed enorma arkiv med både bild och text. Arkiv som successivt fylls på med material även från mindre och oberoende tidningar. Att kontrollera arkiven betyder inte bara att det går att ta betalt för tillgång till bild och text. Åtminstone på sikt kan det nog ligga större pengar i panspektrisk mönsterigenkänning. “Retriever erbjuder skräddarsydda kvantitativa och kvalitativa analyser”, heter det redan idag.

För att återgå till bibliotekens roll i det hela: en lagstiftning om e-plikt borde i princip innebära att Kungl. Biblioteket kan bygga upp ett eget arkiv, ännu mäktigare än Mediearkivet. Då skulle inte biblioteken längre behöva pumpa in pengar i TT-gruppen. Dessutom skulle arkivet kunna utformas på ett sätt som gör det möjligt för forskare och allmänhet att inte bara söka upp enstaka artiklar, utan faktiskt ägna sig åt samma slags mönsterigenkänning som Retriever redan kan göra.

Även ett icke-kommersiellt mediearkiv skulle nog utkrävas på upphovsrättsliga ersättningar till Alis som är ett slags text-Stim. Alis har bråkat en del med Retriever men mött hårt motstånd i rätten och backat tillbaka. Det är i dagsläget oklart om Retriever alls betalar några pengar till Alis. Om biblioteken skulle bygga upp ett icke-kommersiellt alternativ till Mediearkivet, kan det bli Alis som avgör om initiativet tillåts att lyfta.

13 kommentarer ↓

#1 N on 15 December 2011 at 11:12 pm

Bra artikel. Som jag fattat det går inte ett öre till artikelskribenterna.

#2 en on 16 December 2011 at 12:29 am

Hur mycket data innehåller Mediearkivet totalt?

#3 Viktualiebrodern on 16 December 2011 at 8:41 am

Det mesta av innehållet i Mediearkivet har fått presstöd för sin produktion.

Överhuvudtaget är det en stor skandal, att den som inte har en akademisk koppling i princip är hänvisad till besök på vissa utvalda forskningsbibliotek och, om det finns en ledig plats, på nåder får tillgång till tidskriftsdatabaser. Artiklar som i stor utsträckning finansierats med offentliga medel.

Upphovsrättsregimen ÄR censur.

#4 saturday_sun on 16 December 2011 at 9:11 am

Vårt folkbibliotek betalar en fast summa per år för Mediearkivet, alltså inte per visning. Via Elibs webbplats kan vi t.ex. kolla statistik över användandet.
Jag tror nog att du kan ringa till Södertörns högskolebibliotek för att få reda på hur mycket de betalar för Mediearkivet.

#5 N on 16 December 2011 at 11:41 am

Om du luskar vidare i detta skulle det vara högst intressant att veta hur mycket av dessa 25 kronor (hutlöst) som går till artikelskribenten. Eller om allt går till Bonniers/Schibstedt/övriga mediebolag.

#6 Eleonor on 16 December 2011 at 3:20 pm

Vad gäller folkbiblioteken är det troligtvis att detta gäller för de flesta: http://kulturvast.se/kulturvast_templates/Kultur_ArticlePage.aspx?id=57749
Kulda-samarbetet är numera avslutat, men priset för remote access är 9 kr/artikel (åtminstone enligt vårt avtal).

#7 en on 16 December 2011 at 6:26 pm

Guerilla Open Access Manifesto
http://www.earlham.edu/~peters/fos/2008/09/guerilla-oa.html

#8 N on 17 December 2011 at 3:02 pm

Har Mediearkivet presstöd och ändå så j-la dyrt?

#9 rasmus on 17 December 2011 at 3:31 pm

Nej, Mediearkivet har inte presstöd. Vissa av tidningarna vars artiklar läggs upp där har däremot presstöd. Men inte alla.

#10 N on 17 December 2011 at 4:48 pm

Ursäkta, läste slarvigt
(det mesta av innehållet i Mediearkivet har presstöd, enligt en kommentar).

#11 Karin Grönvall on 21 December 2011 at 9:04 am

Det stämmer att högskolebiblioteken har ett konsortium som Kungl. biblioteket administrerar. Det gäller inte bara avtal för tillgång till Mediearkivet utan för ett stort antal vetenskapliga databaser och tidskrifter. För tidskrifter skrivs avtal direkt med förlagen om deras totala utgivning, s.k. “big deals”. KB förhandlar priser och villkor utifrån ett antal principer http://www.kb.se/bibliotek/centrala-avtal/avtalsprinciper/ Arbetet med denna typ av centrala avtal påbörjades på KB i slutet av 90-talet. Tidskriftspaketen är dyra men prismodellen har alltid varit att de högskolor som väljer att gå med i avtalet betalar en fast årlig summa som inte påverkas av användningen. När det gäller e-böcker och databaser vill leverantörerna gärna introducera andra prismodeller. Från högskolebiblioteken sida valde vi tidigt att inte acceptera prismodeller där högre användning betyder högre kostnad, som ju folkbibliotekens e-boksavtal med Elib står för, eftersom vi tyckte att det var en principiellt viktig fråga att användning inte ska bestraffas. Samma gäller Mediearkivet, där har en prismodell förhandlats fram som innebär att varje högskola som är med placeras i en prisgrupp utifrån hur många helårsstudenter som högskolan har och sen gäller en fast avgift. Det finns lite olika tillval för Mediearkivet och priset beror även på det. Precis som nån skrivit tidigare så kan du ringa och få ut uppgifter om avtal och kostnader, när avtalet är underskrivet är det en allmän handling. Räknar man ut snittpris efter 2010-års användning hamnar det på ca 1 kr/artikel för Mediearkivet.
/Karin G (Bibliotekschef SH och tidigare medarbetare på KB)

#12 Erik Lönroth on 22 December 2011 at 1:11 am

För vanliga böcker kommer vi snart att lägga fram ett alternativ för e-böcker som är i världsklass! Vi har sneglat åt det här hållet också, men vi har för lite kött på benen här.

http://sodertalje.piratpartiet.se/2011/12/01/kunskap-vs-upphovsratt/

Vill någon av skribenterna här hjälpa till med att arbeta med den här delen av frågan som omfattar universitetsbiblioteken/mediearkivet?

#13 ehj on 8 April 2012 at 11:12 pm

Ny lag om pliktexemplar på gång. Ska röstas 11 April och börja gälla 1 Juli 2012:

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/Leveransplikt-for-elektroniskt_GZ03121/

Kommentera