Om kopiatorkontroll och postdigital kopiering

Funderar på skrivare och postdigital kopiering. Främst på bokskrivare à la Espresso men i förlängningen även på sakskrivare à la RepRap.
En liten pusselbit i allt detta handlar om upphovsrätt. Inte då främst som en binär maskin som avgör vilken kopiering som är tillåten och vilken som är otillåten. Nej, om upphovsrätten är en maskin så är den snarare en maskin som sprider osäkerhet och rädsla omkring sig. Detta får sedan betydelse för hur och var vissa andra maskiner tas i bruk – exempelvis skrivare.

Låt oss därför först backa ett steg och reda ut hur det ligger till med vanliga fotokopiatorer, sådana som sedan många år finns tillgängliga på copyshops och bibliotek. Här hoppas jag på hjälp av er som läser bloggen, särskilt ni som är studenter!

Bland skärpningarna av upphovsrättslagen som infördes år 2005 fanns en omformulering av § 12, som reglerar kopiering för privat bruk. Följande nya mening skrevs in i lagen:

Såvitt gäller litterära verk i skriftlig form får exemplarframställningen dock endast avse begränsade delar av verk eller sådana verk av begränsat omfång.

Detta tolkas allmänt som ett förbud mot att kopiera hela böcker. Däremot går det bra att kopiera delar av en bok. Hur stora delar? Här är lagen extremt oklar. Något sidantal går inte att säga. Samma text kan vara förbjuden att kopiera om den är utgiven separat men tillåten att kopiera från en bok där den utgör ett av flera kapitel. Troligtvis skulle en domstol bedöma en kursbok annorlunda än en diktbok. Men allt detta är rena spekulationer.

Däremot vet vi vad som hände strax efter att lagen ändrats. Studentlitteratur AB skickade ut spioner till ett antal copyshops, beväpnade med dolda videokameror. Spionerna lyckades dokumentera hur studenter kopierade hela kursböcker utan att personalen hindrade dem.
Tre copyshops stämdes av Studentlitteratur AB i april 2006: Kopieringshörnan (Uppsala), Mowys (Stockholm) och Ink’n’art (Göteborg). Det var ett civilrättsligt tvistemål där de svarande inte anklagades för någon aktiv kopiering, utan för passivitet i förhållande till den kopiering som deras betalande kunder själva utförde.

Efter bara några dagar fick Studentlitteratur AB rätt mot Ink’n’art. Göteborgs tingsrätt menade alltså att en copyshop borde idka hårdare kontroll på att kunder som kopierar böcker inte kopierar hela böckerna utan bara delar av dem.

Eventuellt överklagades domen, för senare samma år rapporterades att Studentlitteratur AB dragit tillbaka sin stämning efter att Ink’n’art likt övriga copyshops accepterat ett hemligt avtal.

Ett av de krav som Studentlitteratur AB lyckades genomdriva var att alla som kopierar ur böcker ska registreras i en loggbok. Det framgår av en artikel från 2007 i den uppsaliensiska kårtidningen Ergo:

Mot den bakgrunden kräver Ink’n’art i både Göteborg och Uppsala nu att alla kunder skriver upp sitt namn och vilken bok man kopierar ur på en lista. Man måste även intyga att man har läst och förstått en text som handlar om de nya upphovsrättsreglerna, samt kryssa i om man har eller inte har CSN-kort.
David Rooney som äger Ink’n’art i Uppsala tycker att det är tråkigt att behöva agera kopieringspolis. /…/
– Universitetet har tagit över våra kunder, det är lite tråkigt. Där är det ingen som övervakar maskinerna. Och Studentlitteratur skulle aldrig få för sig att stämma Uppsala universitet.

Detta sista är ju intressant. Min uppfattning är att det är ganska fritt fram att kopiera hur man vill på universitetsbiblioteken. Kopiatorerna står i ett avlägset hörn där den alltför fåhövade personalen knappast har tid att stå vakt. Biblioteken verkar gå säkra så länge de har lappar uppe vid kopieringsmaskinerna om att lagen förbjuder kopiering av hela böcker. Men hur säkra är de?
Kanske inser Studentlitteratur AB nackdelarna i att bråka med universitetsvärlden. Men möjligheten finns ändå att de skickar ut sina spioner som stryker runt med dolda kameror tills de ser en student kopiera en hel bok. Sen kan de hota med åtal om inte universitetsbiblioteket ändrar sina rutiner till att kräva legitimation och registrera exakt vem som kopierar vad. Kommer då biblioteken att gå med på detta? Tveksamt. Men har de råd att fortsätta som förr om en miljomsmäll hotar i rätten? Också tveksamt.
En möjlig konsekvens skulle kunna bli att universitetsbiblioteken helt enkelt outsourcar verksamheten genom att hyra ut kopieringshörnan till en copyshop som då får ta både profit och ansvar. Resultatet blir då likväl att all kopiering ur böcker registreras i en logg. Kanske får även Studentlitteratur AB tillgång till dessa loggböcker – vi vet inte, för den uppgörelse som gjordes med bl.a. Ink’n’art är hemligt.

Parallellerna är otaliga till frågan om “mellanhandsansvar på internet“. Men även, som sagt, till framtida varianter på postdigital kopiering.

Den omtalade bokskrivaren Espresso Book Machine finns ju redan installerad på ett antal universitetsbibliotek i USA. Enligt alla produktbeskrivningar är det möjligt att trycka in sitt medhavda usb-minne och skriva ut en pdf-fil därifrån till en pocketbok, på bara några minuter. Däremot har jag inte lyckats utröna om universitetsbiblioteken i USA på något sätt inskränker denna möjlighet eller registrera vem som skriver ut vad. Det vore intressant att få veta – för det lär inte dröja länge innan liknande bokskrivare är aktuella för installation på svenska bibliotek och copyshops.

20 kommentarer ↓

#1 Björn Felten on 17 February 2011 at 6:14 pm

Synd att en så fantastisk maskin, som EBM, skall blockeras av halsstarriga förlag.

De flesta författare vill naturligtvis gärna tjäna pengar på sitt skriveri, men jag tror ändå att majoriteten värderar det högre att bli lästa av en miljon läsare än att få några tiotals procent i royalty från försäljningen av några hundra böcker (inklusive pliktexemplaren). Rätta mig gärna om jag har fel, alla författare.

Att kunna förvandla en PDF-fil till en högklassik, inbunden bok — och detta för en penny (ungefär tio öre beroende på om vi pratar USA eller UK) per sida, det vill säga 30:- för en 300-sidig bok, det är ju smått revolutionerande. För att inte tala om hur mycket skog som kan sparas.

Så synd att vi låter gamla dästa slipsar, med senaste månadens aktiekurs som enda ledstjärna, hindra utvecklingen.

#2 Karl on 17 February 2011 at 6:18 pm

Jag var tvungen att följa länkarna för att fatta att det här inte var satir!

Loggbok på copyshopen. Ditt namn. Boken du läser. Det ringer inga klockor hos Studentlitteratur eller någon av de andra inblandade? Herre fucking jesus.

#3 Björn Felten on 17 February 2011 at 6:29 pm

Jodu, Karl, ibland får man nypa sig i armen för att kolla att man inte befinner sig i en kafkaistisk mardröm.

Parallellerna med kyrkans förtvivlade försök, för ett halvt millennium sedan, att förhindra att “pöbeln” fick icke godkänd utbildning ligger nära till hands (för att assosiera till ditt jesus :) ).

Nu, såväl som då, gäller det att förhindra att “pöbeln” själva bestämmer vilka böcker de vill ha. Motivet är detsamma nu som då.

#4 Robin Rönnlund on 17 February 2011 at 6:39 pm

Lite intressant är också att flera bibliotek, bland annat Stockholms universitetsbibliotek, har kopiatorer som också scannar böcker i PDF-format för att sedan skicka dem till användarens epost-konto.

#5 Joakim on 17 February 2011 at 8:24 pm

Intressant, visste inte att copyshopsen var tvungna att registrera användarna.

De ansvariga för det masterprogram jag läser är lite kreativa med att minimera studenternas litteraturkostnader. I och med att programmet är ett samarbete mellan Lunds och Köpenhamns universitet så sammanställer de, trycker upp och säljer kompendium på den danska sidan till självkostnadspris för pappret. Tydligen är kopieringslagarna i Danmark mer liberala än vad de är i Sverige där detta skulle vara omöjligt/olagligt. Hur de danska lagarna kring detta ser ut vet jag dock inte.

#6 Anders on 17 February 2011 at 9:24 pm

Jag slutförde visserligen mina studier före 2005, men jag har många minnen av lärare som sade saker i stil med “Jag får inte uppmana er att kopiera den här boken, men jag lägger den på bordet bredvid kopieringsapparaten ifall någon av er vill låna den en stund…”

#7 rasmus on 17 February 2011 at 9:32 pm

Robin Rönnlund: Sjukt intressant! Har du någon aning om i vilken utsträckning det loggas? Och vad det kostar i jämförelse med vanlig kopiering papper-till-papper?

#8 monki on 17 February 2011 at 11:14 pm

Den upphovsrättsliga situationen kring sakskrivare har börjat undersökas. Läget lite av en gråzon än så länge, sammanfattan “The Intellectual Property Implications of Low-Cost 3D Printing”:
http://www.law.ed.ac.uk/ahrc/script-ed/vol7-1/bradshaw.asp

Här kan man tänka sig en trist framtid där maskintillverkarna hotas med stämning om de inte inför thing-stores med DRM. Intressant då är att en maskin som reprap eller makerbot är öppen hårdvara, dvs. det handlar egentligen om instruktioner för vilka standardkomponenter som behövs för att bygga ihop en egen maskin. Det finns inte en enda del som är specialtillverkad, som varken går att köpa i butik eller skriva ut med andra sakskrivare.
Även mjukvaran och formaten är öppna och det handlar i slutändan bara om simple instruktioner till stegmotorer i fyra dimensioner så inte rocket science direkt.

Däremot är det troligt att det blir allt vanligare med copyshops som även skriver ut saker, så där skulle nån nitisk jävel kunna lägga sig i. Dock saknar tillverkningsindustrin som helhet branschorganisationer på det sätter upphovsrättsindustrin har eftersom det är en mycket mer decentraliserad verksamhet. Så det är tveksamt om en organisation skulle åka runt och leta efter folk som skriver ut just deras objekt.

#9 Magnus on 18 February 2011 at 1:21 am

Prova också att tänka ännu längre, långt förbi en tafflig Reprap, tänk fabrik som skrivare. Fullständigt standardiserat så skulle det inte vara omöjligt att “skriva ut” kaffebryggare, telefoner, bilar, traktorer osv.. Handlar bara om att standardisera så att man kan skicka en kod, precis som för en skrivare.

#10 Uno Hansson on 18 February 2011 at 1:57 am

Efter 30? års (en generation) ackumulering (bl.a. via väst-tv) så utlöstes plötsligt den ketchup-effekt som rev Berlinmuren; efter 30? år av undantagstillstånd i Egypten så utlöstes plötsligt och oväntat? en annan ketchup-effekt med annat utfall – vad kommer då att hända efter 30? år med eventuella 3D-skrivarrestriktioner mm.???

citat:
“… För de kreativa krafterna i den mänskliga naturen är sådana att de oundvikligen skjuter upp genom även den minsta sprickan i statens rustning. Så fort folk får en större medvetenhet om den fundamentalt perversa naturen hos den stat som hindrar dem, och när de väl märker den otroliga mängd möjligheter som förnekas dem då staten blockerar den drivande kraften hos deras kreativa entreprenörsanda, kommer de i stor omfattning stämma in i de samhälleliga reformropen, demonteringen av staten, och avancemanget mot en framtid som fortfarande är helt okänd för oss, men som kommer driva den mänskliga civilisationen mot ofattbara höjder…”
http://www.mises.se/2010/03/13/klassisk-liberalism-vs-anarko-kapitalism/

#11 Fredrik Ernstson on 18 February 2011 at 10:18 am

Jag pluggar på Malmö Högskola och där kan man kopiera till pdf som skickas till den emailadress man anger. Detta kostar inget. Huruvida det loggas på något sätt vet jag inte.

#12 Erik Josefsson on 18 February 2011 at 2:54 pm

När kommer den japanska scannerappen till din iPhone?
http://spectrum.ieee.org/automaton/robotics/robotics-software/book-flipping-scanning
Blixt och kamera finns ju redan…

#13 mary eng on 18 February 2011 at 5:43 pm

hope we go back to stone runes. so much literacy is obviously destroying the world.
we must stay as illiterate and uneducated as possible.
sweden has too many books and computers too.
hope you get behind a path to burn them all rasmus and no copies, no art for art’s sake, no knowledge for knowledge sake.
and thereafter mandatory lobotomies, by chemical means or whatever way possible to root out this dangerous thirst for information and communication.
solitary confienment for us all, no books and no schools, even for the elite, we must help them become less literate too.

i apologize for commenting, communicating, writing, and reading. and thinking. and existing. heartily sorry.

permitted some paywall radiohead with endless system bolaget.
that is all.
new is good.

#14 cernael on 18 February 2011 at 10:40 pm

“Enligt alla produktbeskrivningar är det möjligt att trycka in sitt medhavda usb-minne och skriva ut en pdf-fil därifrån till en pocketbok, på bara några minuter.”
Om man sen (innan?) kombinerar det med en http://www.diybookscanner.org/ – tja, om man producerar pdf-filen själv från en (biblioteks-)lånad bok lär man ha viss möjlighet att påverka vilka metadata som finns att övervaka.

#15 Tobias E on 19 February 2011 at 1:08 pm

De flesta moderna skrivare/kopieringsmaskiner som finns på bibliotek har scanner som skapar PDF och sen skickar till valfri e-postadress.
Har man en bok/kompendium i A5/A4-format lägger man bara den i toppmatningen på maskinen och har sedan en PDF på ett par minuter.

#16 peterlj on 19 February 2011 at 5:58 pm

Ett annat relaterat område är tryckt/utskriven elektronik. Det har under de senaste åren skett en hel del framsteg med att skapa fungerande elektroniska kretsar genom att tillämpa traditionell tryckteknik eller teknik från bläckstråleskrivare, där man bytt ut bläcket i olika färger till att istället vara “bläck” med t.ex. ledande, halvledande och isolerande elektriska egenskaper – som tillsammans möjliggör tryckta elektroniska kretsar, på papper eller annat substrat. Svenska forskningsinstitutet Acreo är en framstående aktör på detta område.

Denna sorts produktion av elektronik kommer nog aldrig att ersätta den kiselbaserade elektroniken eftersom tryckta kretsar inte kan göras lika små eller snabba. Men man kan tänka sig en uppsjö av tillämpningar i alla fall. Jag väntar med spänning på en open hardware-bläckstråleskrivare som kan skriva ut fungerande elektronik för hobbybruk, i stil med Repraps och liknande idag.

https://secure.wikimedia.org/wikipedia/en/wiki/Printed_electronics
http://www.acreo.se/en/Technology-Areas/Printed-electronics/

#17 Mikael Bung on 20 February 2011 at 9:51 pm

På tal om 3d-utskrifter: http://blog.thingiverse.com/2011/02/18/copyright-and-intellectual-property-policy/

#18 COPYRIOT | Om kopiatorkontroll och postdigital kopiering | Skrivarfärg on 21 February 2011 at 3:23 am

[...] more: COPYRIOT | Om kopiatorkontroll och postdigital kopiering Category: Bloggat om skrivarfärgTags: allt-detta > att-ist > espresso > mst-som > och-isolerande [...]

#19 COPYRIOT | Enklaste sättet att digitalisera böcker on 22 February 2011 at 12:34 am

[...] Om kopiatorkontroll och postdigital kopiering [...]

#20 COPYRIOT | Saklig kopiering on 17 June 2011 at 11:48 pm

[...] Kanske liknande Om kopiatorkontroll och postdigital kopiering [...]

Kommentera