Nästa inlägg är tänkt att handla om momsen på radioteater. Jag inser hur obskyrt det låter. Därför känner jag behovet av att grunda med några rader om mitt allmänna momsnörderi.
Det handlar inte om att jaga orättvisor. Inte alls om rätt och fel. Att jag i grunden är skeptisk till Sveriges höga momsnivåer har ingenting med saken att göra. Mitt intresse ligger i själva differentieringen. Bortsett från den ordinarie momssatsen på 25 % finns en lång rad undantag för utvalda varor och tjänster som i stället beläggs med 12 % eller 6 % moms. Hur dessa undantag avgränsas – det är mitt intresse.
Kort sagt: ontologi. Vad är en viss vara eller en viss tjänst? När slutar den vara en sak och blir till en annan?
Momsen utgör – vid sidan av punktskatter, schablonbeskattning och avdragsregler – en ingång till en slags statsontologi. Inte så att det är staten som suveränt bestämmer vad som är vad. Skattesystemets incitament har ett visst inflytande, men det är sällan avgörande. Däremot kan undersökningar av dessa regelverk – hur de tillämpas, motiveras och ifrågasätts – var ett av flera sätt att fjärma sig från en vardaglig förståelse av begreppen. Statsontologin kan tjäna som utgångspunkt för undersökningar som kan bädda för en mer långsiktig realpolitik, men också ge resultat som går långt utöver statens sfär.
FrÃ¥gan om bokmomsen är ontologisk: Vad är en bok? Vad krävs för att en digital medieprodukt ska räknas som “e-bok”? Vad skiljer en en avancerad utskrift frÃ¥n en bok? Hur avgörs vilka ljudinspelningar som kan räknas som “ljudbok”? Sistnämnda frÃ¥ga föranledde alltsÃ¥ en undersökning av radioteaterns statsontologiska status, som jag strax vill Ã¥terkomma till.
Nyligen rapporterades att Frankrike sänker momsen pÃ¥ e-böcker. Ingen information stÃ¥r att finna pÃ¥ engelska om vad de menar med “e-bok”. En tänkbar möjlighet är att det endast omfattar digitala versioner av böcker som redan utgivits pÃ¥ papper, utan tillagt extramaterial. Det skulle i sÃ¥ fall betyda att e-boken ges en ontologisk status som underordnad pappersboken. Men det är möjligt att fransmännen hittat pÃ¥ nÃ¥gon annan finurlighet. Om nÃ¥gon vet, hojta till!
11 kommentarer ↓
Näst efter diskussionen om huruvida man bör flytta runt en massa museer för att få bygga fler vita elefanter är momsen på så kallade e-böcker den största kulturpolitiska långbänksfrågan i Norge i år.
http://www.google.no/search?q=site%3Aaftenposten.no+%2Bbokmoms+%2B“e-bøker”
Gissar att den ontologiska frågan också något kompliceras av bokprisregleringen.
Johan: Intressant, ska försöka kolla lite på hur debatten förts i Norge. Din sökning gav inga resultat (inte ens när jag klistrade in länken), men här hittade jag artiklar på Aftenposten.
Tycker du använder ontologi lite hur som helst nu. Hur gränser dras och kategoriseringar sker behöver väl inte grundas på en ontologi?
Är det inte snarare så att överenskommelser som sådana kan ha ontologisk status som verkliga eller möjliga, viket även definitioner kan ha, men att din efterfrågan på klara definitioner om vad en bok är kan lösas på ett fungerande sätt utan anspråk på att säga något ontologiskt.
Frågar du inte snarare om vilka kriterier som skall uppfyllas för att något skall få kallas för bok och behandlas därefter, inte efter vad en bok egentligen är?
Eller försöker du peka på den gråzon som alltid bildas i skillnaden mellan överenskommen definition och referenten, mellan vad som kallas en bok och vad detta är?
Även om begreppet statsontologi är intressant så tror jag inte man ska räkna alla gränsdragningar och definitioner som statsapparaten opererar med som nödvändigtvis hörandes till dennas ontologi, utan de avgränsningar som görs kan göras på ett sådant sätt att en stor mängd objekt mer eller mindre motsvarar dessa, blir igenkännbara och kan hanteras relativt enkelt, av enbart pragmatiska skäl.
Här skulle det som statsontologiskt finns vara en materia och sätt att dela upp och arbeta med den, medans uppdelningarna skulle utgöra en av praktiska skäl konstruerad verklighet.
Anledningen att jag inte vill lÃ¥ta innebörden av statsontologi begränsas till praktisk ontologi och att skillnaden mellan ontologi och praktik upphävs är att det skulle sudda ut de sammanhang där en ontologi begränsar en praktik, eller kanske till och med “driver” en praktik, istället för att bestÃ¥ av den manifesta praktikens mest uppenbara implikation.
Jag är helt med imaginärt och reellt här.
Kanske kan man anföra att Staten utför sin praktik som om det fanns några slags idealformer, en essens som delas av alla element i en naturlig kategori. Därifrån skulle man kunna utveckla en kritik av sådan gränsdragningspraktik.
En alternativ ontologiska fråga här, är om det inte just är sådant gränsdragande, och sådana här kopplingar till lagar, till distributionssystem, medier, tryckerier, papperstillverkare och allt vad det kan vara, som bestämmer just vad en bok är (med betoning på EN bok, varje bok som en enskildhet, haecceitet). Momsreglerna ger vissa böcker en ny allierad, vilket är lika med en ny kapacitet att agera i världen.
Jag vill frÃ¥n min ontologiska position – en objektorienterad snarare än den ovan nämnda relationistiska – dock hellre betona en annan aspekt. Varje bok är vad den är. En momsregel är vad den är. Och detta gäller oavsett om de relaterar till varandra eller inte. Det som sker när dessa tvÃ¥ objekt sätts samman är att ett tredje objekt uppstÃ¥r, utan att vare sig momsregeln eller bokenför den skull blir nÃ¥got annat.
Oklart hur något av detta är relevant för den analys du försöker göra. :-)
Vanligtvis är jag inte sÃ¥ intresserad av att slänga mig med ordet ontologi “hur som helst”. Att jag använder det i den här bloggposten har ett klart syfte, nämligen att locka fram kommantarer som dessa. Tack för dem!
Först och främst ska sägas att det också finns en spänning mellan två slags ontologi-begrepp här. Vi har dels ontologi i filosofisk mening, som är vad vi hittills har diskuterat, dels informationsvetenskaplig ontologi som i hög grad överlappar med taxonomi. Jag gissar att många av den här bloggens läsare uppfattar begreppen i den senare betydelsen.
De två ontologibegreppen är inte helt orelaterade och därför hoppades jag frammana en produktiv spänning mellan dem. Om alternativet är att filosofer och mjukvaruutvecklare arbetar fullständigt isolerat, i var sin liten kammare, så vill jag inte vara med längre.
Vad jag är intresserad av är inte att hitta en fast ontologisk grund för “vad en bok är”. Jag är intresserad av vad en bok är idag och vad en bok kan vara om femtio Ã¥r. En mängd olika mänskliga och icke-mänskliga aktörer kommer att pÃ¥verka resultatet. Bland dessa finns även det som vi kan kalla för “staten”. Statens sätt att kategorisera olika slags objekt och handlingar kommer i viss mÃ¥n bidra till att de konvergerar mot eller divergerar frÃ¥n varandra.
Detta är vad jag är, helt preliminärt, kallade för “statsontologi”. Är det inte frÃ¥ga om en ontologisk operation närhelst nÃ¥gon frÃ¥gar sig “vad är detta”?
Här vore det även intressant att höra vad filosofiskt intresserade jurister – i den mÃ¥n sÃ¥dana existerar i Sverige – har att säga. För det är ju ofta jurister som utför “det statsontologiska grovjobbet”, om uttrycket tillÃ¥ts.
Kort sagt skulle jag vilja se mer utbyte mellan litteraturvetare och jurister, programmerare och filosofer. Ibland kan sÃ¥dant uppnÃ¥s genom att kasta fram ett begrepp av typen “statsontologi”, vars korrekthet alltid kan ifrÃ¥gasättas och som man inte nödvändigtvis behöver behÃ¥lla efter att diskussionen fÃ¥tt fart.
Ja, det fÃ¥r inte göras till en begreppsstrid det här, en meningslös debatt om vad “ontologi” betyder. Min mening var bara att lyfta in lite olika filosofiska ontologier i diskussionen, eftersom det kan bidra till svaret pÃ¥ frÃ¥gan: Det handlar ju i alla nämnda fall just om hur boken pÃ¥verkas av statens praktik.
Jo, jag är inte inne på att slå dig på fingrarna utan använder blogginlägget för ett förhoppningsvis ömsesidigt stimulerande reflekterande.
Vad jag tänkte mig som mer direkt hörandes till en statsontologi är olika assemblage; tex, pengar som man kan få in via skatt men då inte pengar i sig utan pengar som potens att göra saker, tex, information men då inte information, och böcker, i sig utan som samhälliga kunskapsprocesser.
Om en kommun trycker en bok och delar ut gratis till kommunanställda så är det inte böckerna själva som är den verklighet som investeras i utan produktionen av personer med know how, eller skapandet av ett diskursivt uttrymme.
Dessa assemblage skulle kunna ses som ontologiskt prioriterade själva den konkreta form som pengar och böcker har enligt definition.
Om information nuförtiden inte är så bunden till den traditionella bokformen kvittar. Men det som kan vara vara av typiskt intresse för en statsapparat är att hitta, eller definiera, punkter i kedjor och assemblage där man kan beskatta eller ta betalt, och dessa punkter eller entiteter är något relativt godtyckligt man producerar för det ändamålet.
Det är såklart viktigt juridiskt med klara definitioner, men frågan är varför i det här sammanhanget om det inte handlar om just obalansen i beskattning.
Det statsontologiskt intressanta är här inte direkt hur man avgränsar vissa varor och tjänster mot vissa näraliggande, utan den ontologiska motivationen till att man etablerar en skillnad i beskattning. Vad är det för skillnader utanför dessa skillnader i beskattning som antas finnas och därigenom motiverar det hela.
FrÃ¥gan är kanske: “vill vi ha en skillnad i beskattning eller inte, och varför vill vi isÃ¥fall ha eller inte ha denna?” för att komma fram till det ontologiska: de processer som antas finnas och vara i rörelse utanför definitionerna. Sedan ställs frÃ¥gan om vad som skall räknas in och inte utifrÃ¥n denna ontologiska förstÃ¥else. (Och här geografiskt kanske är en bättre term än ontologiskt, eftersom sÃ¥dana avgöranden kan grunda sig pÃ¥ en specifik geografisk analys och inte pÃ¥ dennas ontologiska grund).
Vill man stimulera en typ av samhälligt fenomen så kanske man ska räkna in radioteater, vill man hämma vissa fenomen så kanske man ska göra ytterligare gränsdragningar inom det som kallas böcker.
mvh /orgone donor
Mac: Alltid gött att se dig in action, men efter #ooont kommer #göront (good old relationist ontology) åter att resa sig.
[...] Moms som statsontologi [...]
Det borde finnas tidigare fall av gränsdragning runt moms som man kan dra paralleller från. Kanske någon taxeringsjurist?
Om du känner någon juridiskt lagd person i Tyskland är det nog också värt att ta kontakt med dem, för lite mer allmän statsontologi, eftersom de har världens mest omskrivna och utförliga taxeringsregler.
[...] Moms som statsontologi [...]
Kommentera