Apple-diktaturen som dystopi och appmakarnas eventuella ansvar

För en stund sedan kom jag att tänka på Eichmann i Jerusalem. Jag satt vid mitt köksbord med en kopp kaffe och läste en artikel i dagstidningen. Artikeln handlade om hur Apple censurerar vad som släpps in i App Store. Även om detta på intet vis var någon nyhet så dök det upp en tanke som jag inte kunde låta bli att uttrycka:

En vacker dag kommer kanske alla som programmerat “appar”, med eller utan lön, att hållas som medskyldiga till skiten vi hamnat i.

En moralisk spekulation som bör läsas bokstavligt. Det står inte “historien ska döma er, era jävlar”. Däremot står det “kanske”, för det handlar om en framtid som kanske inte är trolig men likväl fullt möjlig. En framtida dystopi där Apple utövar ett avgörande inflytande över den offentliga sfären. Där tidningar internaliserar vissa av Apples uttalade eller underförstådda regler, väl medvetna om att de annars kastas ut ur App Store, vilket är liktydigt med en kommersiell dödsdom. Där vi långsamt börjar inse att vi låtit äpplet leda oss in i ren despotism, men faller tillbaka i cyberdefaitism eftersom det upplevs som alltför sent att ändra på saken.
Även en sådan möjlig diktatur kommer dock att falla, förr eller senare, till följd av faktorer som vi inte helt kan förutspå. Och då om inte förr så kommer vi ofrånkomligen att tala om den moraliska skulden. Då kommer kanske alla de som år 2010 glatt programmerade “appar” att hållas som medskyldiga. Med rätta eller inte.

Jag säger alltså inte att de kommer att vara skyldiga utan att de kanske kommer att hållas som medskyldiga i detta tänkta scenario. Medskyldighet betyder att skulden är delad på fler. Inte bara de som tillverkar “appar” bidrar till att Apple stärker sitt grepp om vad som får sägas. Det gör även alla de som köper en iPad, alla de som (avlönat eller oavlönat) marknadsför olika “appar” samt alla de Apple-anställda som jobbar med App Store. Med flera.

Därav associationen till Adolf Eichmann. Observera att det inte alls handlar om någon plump jämförelse mellan Apple och Nazityskland. Hannah Arendts bok i ämnet är en politisk-filosofisk undersökning av det personliga ansvaret hos dem som “bara följer reglerna”.
Programmerare följer alltid de regler som finns i hård- och mjukvara. Ofta finns det även även andra regler att följa, kanske en GPL-licens eller kommandon från den som betalar ens lön. Betyder det senare att programmerare inte har något individuellt ansvar för vad som programmeras, så länge någon betalar tillräckligt bra? Vissa skulle säkert säga det – men då kan de i konsekvensens namn heller inte ha några moraliska betänkligheter mot att utveckla malware, rootkits och virus.

Jag postar inte det här inlägget för att döma någon, utan för att inleda en diskussion om dystopier och ansvar.

Adolf Eichmann kunde omöjligen inse att han skulle ha handlat barbariskt. Hannah Arendt skrev att det var omöjligt att inte betrakta honom som en clown. Med hänvisning till detta skriver Tiqqun i Théorie du Bloom:

there is no difference in their nature between Eichmann – who identified purely and completely with his criminal function, and the hipster who, unable to assume his fundamental non-belonging to the world, nor the consequences of an exile situation, devotes himself to the frenetic consumption of the symbols of belonging that this society sells so expensively.

31 kommentarer ↓

#1 Martin on 30 November 2010 at 1:34 pm

Jag kanske är korkad, men är inte i viss mån XBox/PS/wii analogier där innehållet kontrolleras i än högre grad av hårdvarans tillverkare, och dessutom kräver rejält dyra toolkits? Därmed inte sagt att det är bra.
Jag tycker du överdriver när du skriver att “Apple bestämmer vad som får sägas”. Vad hindrar en att läsa vilken webbsida som helst, vilken bok som helst, lyssna på vilken musik som helst, se vilken film som helst, använda vilken webapp som helst? Räcker inte det kan man ju jailbreaka skiten eller använda en annan telefon/dator/slate. Om Apple gör sig skyldiga till skapandet av en eventuell dystopi kan jag inte hjälpa att se de hårdvarutillverkare som är värre bovar vad gäller innehållsmässig frihet. Även Google har en serie regler för att finnas på Android Market, även om de möjligen är mildare: http://www.google.com/intl/en_us/mobile/android/market-policies.html

Men som sagt, jag kanske missförstår. Jag tycker dock att lite hälsosam Applebashing gott kan ackompanjeras av bashing av andra företag som bedriver någon slags censur kring vad som får finnas på dess portaler. Annars blir det lätt enahanda.

#2 Aron on 30 November 2010 at 1:36 pm

Lever vi inte redan i en “dystopi” där Hollywood utövar ett avgörande inflytande över den offentliga sfären? För att göra en film med stor budget krävs redan ett mått av självcensur för att nå den breda publiken. Är inte alla som går och ser dessa filmer på bio då också medskyldiga, för att följa ditt resonemang?

Men ur det föds väl en motreaktion? Kommer detsamma då ske inom app-världen, eller har det redan gjort det?

#3 chrisk on 30 November 2010 at 1:46 pm

Här är det viktigt att vi förstår ansvaret som ett emergent fenomen, snarare än som en reduktion till enskilda individers handlande.

Ex. 1 – Det så kallade “app-undret”. I medierna cirkulerar det en, troligtvis helt missvisande, bild av programmeraren som över en natt blir miljonär på att ha skrivit en “app”. Detta hänger samman med andra liknande myter, ex. artisten som blev upptäckt över en natt och blev ett “skivunder”.

Ex. 2 – Apple revolutionerar. Detta är en teknikhistorisk bedräglighet som tänker sig en linjär teknikutveckling från “geniernas” “ideer” som sedan realiseras i en perfekt produkt, som genast blir en succé. Den icke-linjära teknikhistorien visar istället hur revolutionen egentligen är en reaktion, tekniska lösningar låses in i en antimarknad och monopoliseras. Detta leder till att den enskilda aktören (apple) framstår som revolutionen, när det egentligen var ett steg mot brist, inlåsning och mindre valfrihet. Skimret av det som blänker är blott kniven mot vår strupe!

Ex. 3 – Hipstern som uttryck för jag-modernitetens yttersta punkt. Walkman individualiserade musiklyssnandet, gjorde skillnad mellan en köttklump med två öron och en annan. Boken individuerade läsaren, och gjorde “fantasin” till en privativ erfarenhet. Ipaden och den generaliserade livsstilen “iLife”(tm) individuerar de “sociala medierna” till konsumtion/produktion. Ingen stans arbetar vi bättre gratis för Facebook och Google än i en uniformt programmerad iPadda! Länge leve den som inte vet att hen arbetar! Länge leve den som uppgår i en databas!

4. Formatnihilismen uttryckt i “jag bryr mig inte, vill bara ha en dator som fungerar, som är smidig”. Analog med “jag vill inte behöva bry mig om uteliggare, jag vill bara ha en trottoar som fungerar”, “jag vill bara läsa böckerna, i sängen”, “det där med Appstore är smidigt, alla program funkar och så finns det inga såna där virus heller”.

JAG JAG JAG – FEMTON IPADS PÅ DÖD HIPSTERS KISTA!

#4 rasmus on 30 November 2010 at 1:57 pm

Martin: Eftersom du lägger påståenden i min mun, får jag väl citera vad jag skriver i inlägget ovan. Jag skriver inte om vad Apple i dagsläget bestämmer eller inte bestämmer. Däremot skriver jag “om en framtid som kanske inte är trolig men likväl fullt möjlig. En framtida dystopi där Apple utövar ett avgörande inflytande över den offentliga sfären. Där tidningar internaliserar vissa av Apples uttalade eller underförstådda regler, väl medvetna om att de annars kastas ut ur App Store”.
Om t.ex. tidningar skulle börja internalisera Apples krav så spelar det ingen roll om man sedan väljer att läsa dem på papper eller via öppnare format. Det har fortfarande påverkat innehållet.

Aron: Visst kan man väl säga så om Hollywood, men då är det ju en progressiv utveckling att kostnaderna för oberoende filmproduktion har minskats radikalt tack vare digitaliseringen. Precis som det är en reaktionär utveckling när konsumtionen av nyheter eller serier flyttar in i censurerade maskiner.

ChrisK: Förstå ansvaret som emergent fenomen – ja, viktigt!

#5 Apple, Facebook och drömmen om att äga Internet | Fröjdhpunktse on 30 November 2010 at 2:09 pm

[…] 30/11: Debatten om Apple-censuren ser ut att ha vaknat. […]

#6 avadeaux on 30 November 2010 at 2:24 pm

Glöm inte det ökade trycket på (och från) politiska och juridiska institutioner för att belägga dem som distribuerar data med ansvar för innehållet. Apple följer bara den trenden, kanske för att de vill ha kontroll, men kanske i minst lika hög grad för att de är rädda för att anklagas om de inte gallrar.

Jag har svårt att se Apple eller de som skriver appar som ansvariga för utvecklingen. De gör vad de förväntas göra, anpassar sig till omständigheterna för att maximera sin vinst och sin marknadsandel. Det är inget problem så länge vi har ett fungerande rättssystem som skyddar medborgarna när någon aktör växer sig för stark och tar sig friheter som hotar grundläggande värden i vår rättskultur. Men tyvärr gör samhällets representanter mestadels tvärtom: skyddar storföretagen mot medborgarna och driver på utvecklingen mot korporativism. Det är de som står för den förruttnelsen av demokratin som är de verkliga bovarna, och jag hoppas att det inte dröjer alltför länge innan de hålls ansvariga för det.

#7 Jonas B. on 30 November 2010 at 2:25 pm

Martin: Du behöver nog läsa inlägget igen. Visst har du rätt i att spelkonsoller är det traditionella exemplet på hårdvara man köper men inte äger, men Apples telefoner är precis lika relevant. Om inte annat så är de ju väldigt många till antalet.

Det är sant att webläsaren i dessa telefoner fungerar obehindrat, men det är inte sant att appar gör det och det är vad inlägget talar om. Även tidningar gör appar och du tillåts till exempel inte göra tidningar som handlar om andra mobiltelefoner än Apples, för att ta ett exempel från förra veckan.

Rasmus: Jag tänkte precis skriva att du inte behöver vara överdrivet försiktig och fyra gånger omförklara att detta är spekulativt. Men jag kanske hade fel. De som identifierar sig med Apples produkter överträffas nog bara av de som identifierar sig med Spotify.

Personligen skulle jag nog vilja lägga ansvaret på de som betalar för alla dessa appar (men jag kan vara påverkad av att jag identifierar mig som programmerare). Annars är man inne på en moral som om man hårdrar den leder till att en programmerare bör avsäga sig alla uppdrag som inte leder till endast fri mjukvara.

Detta moral kunde man säkert leva efter men det ligger rätt långt ifrån samhället i stort, även hos anhängare av fri mjukvara. Alternativt bör man hållas ansvarig för sådant ens mjukvara används till. Det vore dock oförenligt med fri mjukvara. Knepigt. Ursäkta utvikningen som inte ledde någonstans.

#8 rasmus on 30 November 2010 at 2:34 pm

Jonas B: Det där var en verkligt klartänkt utvikning. Tack!

avadeaux: Jag skulle säga att Apple både följer och driver på utvecklingen. De driver dessutom på den i högre grad än vad Google gör.

#9 Viktualiebrodern on 30 November 2010 at 2:47 pm

Vill inte säga något negativt igen, för jag tycker det här var lika intressant som det om gasledningarna igår (no pun intended). Men bara som randanmärkning har Arendts slutsatser om “banality of evil”, som sedan låg till grund för Stanfordexperimenten om vad studenter är kapabla till, varit omdiskuterad och ifrågasatt. Se till exempel länkad artikel.

#10 rasmus on 30 November 2010 at 2:53 pm

Viktualiebrodern: Ja, uppblåsandet av frasen “den banala ondskan” är ett elände. Det ogiltigförklarar dock inte Arendts analys i boken.

#11 Henrik on 30 November 2010 at 5:02 pm

Köparna då? De passar iochför sig inte in i jämförelsen, men ändå.

Sen kan det ju diskuteras om det ens finns något oinlåst alternativ, vilket möjligtvis gör det svårt att skylla på konsumenterna.

#12 rasmus on 30 November 2010 at 5:29 pm

Henrik: Köparna nämns ju också i inlägget ovan, även om de inte står i centrum just här.
“Inga alternativ”-argumentet är konstigt, för det utgår från att alla måste ha en smartphone, en läsplatta, en tevespelskonsoll. Som om man annars inte skulle kunna telefonera, internetta, läsa och spela spel annars. Man får fråga sig vem som bestämt att vissa prylar plötsligt ska ses som ofrånkomliga.

#13 Henrik on 30 November 2010 at 5:54 pm

Jag vågar nog påstå att _alla_ som vill delta i samhället behöver en telefon.

#14 Anthon on 30 November 2010 at 7:17 pm

Henrik: Behöver telefonen vara en smartphone? Räcker det inte med en ordentlig telefon som desutom har riktiga knappar?

#15 M on 30 November 2010 at 9:20 pm

Martin: Du skriver att även Google har regler för att man ska få finnas på deras marknad Jag tycker att det är viktigt att påpeka att Android-plattformen tillåter oss att tanka hem och installera program från andra håll. Det gör att deras regelverk har mindre inflytande än Apples.

#16 Lars Aronsson on 30 November 2010 at 10:22 pm

Du ska vara snäll mot dem som är sämre än dig i skolan. För det är hos dem du ska söka jobb sedan.

#17 henrikviii on 1 December 2010 at 7:18 am

Som gillare av mac och os x och hatare av den stängda app-kulturen bävar jag inför utvecklingen. Eftersom Apple har sådana exempellösa ekonomiska framgångar med sin stängda app-kultur är det bara en tidsfråga innan det sprider sig till os x. Den nära förekommande öppningen av mac app store är bara början.

#18 M on 1 December 2010 at 1:20 pm

henrikviii: 10.7 kan mycket väl bli början på appifieringen av OS X. Helt plötsligt pratar Apple om skönheten med applikationer i fullskärm (raka motsatsen till hur fönsterhanteringen tidigare fungerat), kopierar paddans/fånens hemskärmar och inför applikationsbutiken.

#19 Malte on 1 December 2010 at 1:52 pm

Appar i fullskärm är helt fantastiskt, i vissa lägen. “Multitasking” på användarsidan är inte alltid särskilt effektivt.

Nå, Mac App Store, är väl kanske kruxet? Jag för min del använder redan AppBodega och är förtjust i konceptet. Kommer Apples kontroll av mjukvarudistributionen vara negativ? Kanske, det återstår att se.

#20 chrisk on 1 December 2010 at 2:38 pm

Asså, både appifieringen av Mac OS och androidifieringen av google/chrome OS whatever är av ondo.

Android är inte fullständigt öppet. De releasar visserligen som öppen källkod och tillåter andra “app-affärer”, men i grund och botten bygger de på API-tänket och låter inte utvecklare vara med från början.

Nej, det finns mycket bättre alternativ: Linux på datorn och riktig linux på mobiltelefonen. Själv kör jag maemo Linux på telefonen. Funkar som Debian ungefär. Jag kör vad jag vill på den, endast hårdvaran begränsar mig genom CPU, skärmstorlek, minne etc.

(visserligen ett undantag: jag har en ofri drivrutin till nätverkskortet på min macbook. tillverkaren har inte släppt några specifikationer, så ingen öppen drivis finns)

#21 Isak Gerson on 1 December 2010 at 2:43 pm

chrisk: Intressant. Vilka telefoner är att föredra om man vill använda Maemo Linux eller liknande OS?

#22 chrisk on 1 December 2010 at 3:31 pm

Isak: Hittills har väl bara nokia släppt med Maemo. Men det fanns ju den där OpenMoko eller vad den hette.

Debian går ju att köra på de flesta arkitekturer. Nästa öppna projekt, som även hostas av Linux foundation verkar ske mellan intel och Nokia. Det är då MeeGo-linux som gäller, som ska vara lika öppet, men baseras på annan pakethantering än Maemos aptitude (som i ubuntu/debian).

Google är skynet, Apple är en smådjävel. Nokia-Siemens är Kim Jong-Il-style. Men linux foundation är helt okej, så jag tror på projektet tills motsatsen bevisats.

#23 mix on 2 December 2010 at 3:28 am

hjälp till att uppdatera mac app store artikeln på wikipedia. se rubrik “controversy” http://en.wikipedia.org/wiki/Mac_App_Store

#24 Anders Andersson on 3 December 2010 at 4:18 am

Den som försvarar sin medverkan nu med att det inte har gått åt skogen än begår samma misstag som kedjerökaren som intalar sig “jag kan sluta när jag vill” och därför fortsätter att bolma. Man ser inte katastrofen när den nalkas, utan först när den har inträffat, och då är det för sent att göra något åt den.

Jag lutar mig mot Kants kategoriska imperativ. Den norm alla skulle kunna följa samtidigt utan att det får negativa konsekvenser, den normen är jag också villig att följa även om jag skulle vara ensam om att faktiskt göra det.

Det avgörande för mig är huruvida jag inser vad mitt handlande kan leda till. Om jag gör det, då kan jag inte lägga skulden på någon annan. Det är bara inom juridiken som man kan tillämpa ett formaliserat ensamansvar, aldrig inom etiken. Om någon annans obetänksamma yttrande utgör ett hot mot kommande generationer, då är det min skyldighet att tysta det yttrandet. Och ja, en app är också ett yttrande.

#25 COPYRIOT | Applikation, utslätning on 3 December 2010 at 9:47 am

[…] Apple-diktaturen som dystopi och appmakarnas eventuella ansvar […]

#26 Jonas B. on 3 December 2010 at 11:51 am

chrisk: Menar du verkligen att man skulle bygga en enda mjukvara top-to-bottom för mobila plattformar? Det låter minst sagt inte önskvärt. Eller vad menar du annars med att undvika “API-tänk”?

#27 Martin on 3 December 2010 at 2:11 pm

Appar som enbart kan installeras från ett reglerat repository kanske är av ondo, men i realiteten har det inneburit en ökad mjukvarudiversifiering, och den torde väl vara av godo oavsett allt annat? När “standardapplikationer” har blivit färre och färre, från färre och färre tillverkare, ser åtminstone jag indieprogrammerarens comeback på stor skala som något positivt. Ingen tjänar på att tex Adobe är så totalt dominerande som de är idag.

#28 Konstteorier som drar långt åt höger – Om konstens autonomi, Sverigedemokraterna, Upphovsrätt och Apple : Filosofibloggen on 3 December 2010 at 3:50 pm

[…] mer styrt utbud av kultur. Det är en ideologi som är grovt överrepresenterad hos människor som ofta köper Apples produkter, men mentaliteten finns också hos många facebookanvändare och googleanvändare (kanske för att […]

#29 COPYRIOT | Kan en “app” vara en “bok” on 4 December 2010 at 4:30 pm

[…] Apple-diktaturen som dystopi och appmakarnas eventuella ansvar […]

#30 COPYRIOT | Liberal dogmatism blind för självcensurens problem on 16 February 2011 at 10:16 am

[…] Apple-diktaturen som dystopi och appmakarnas eventuella ansvar […]

#31 Om fördelningspolitiken och mittenpartier | copy is right on 14 June 2013 at 9:35 pm

[…] och effektivare på planerad förödelse. Vi får maskiner som är bättre och bättre på att kontrollera hur vi använder dem för att maximera konsumtionen. En av anledningarna till min kärlek till den fria […]

Kommentera